Återgå till blogg

Vi har nu seglat längs den svenska ostkusten i tre veckor och det har känts skönt att vara på svenskt "hemmavatten" igen! Riktigt hemma blir på lördag, då kommer vi till hemmahamnen i Åkersberga och flyttar ut från S/Y Lady Ann för att bli landkrabbor igen.

IMG_7216jpg
Bad bad bad

IMG_7217jpg
Carro på restaurangen på Hanö

IMG_7218JPG
Kapten och Malin på Hanö

IMG_7224jpg
S/Y Lady Ann på Hanö

IMG_7238jpg
Stenstrand på Hanö

IMG_7836JPG
Nyfunna vänner på Hanö

De senaste veckorna har vi semesterseglat och bara tagit det lugnt. Vi har träffat familj och vänner och bara haft det skönt! Semester från långseglingen helt enkelt.

40f64620-24f5-462a-864c-7c81e802e591JPG
Lunch med Fredrik & Petra i Borgholm

IMG_7871JPG
Lek med Alexander och Lukas i Västervik

668F3A8D-51FA-4822-A2C1-F6B89662ACF0JPG
Cabin crews mormor och morfar övernattade hos oss i Västervik

IMG_7913JPG
Malin uppklädd för restaurangbesök

1fd5a758-18b0-4c70-bc64-b0aa39486a9fJPG
Champagne-välkomnande i Gryt av Lotten, Micke, Ewa och Emil med familjer

IMG_7285jpg
Mera bad

IMG_7959JPG
Badbarn i Gryt. Albert, Malin, Julia, Albin, Siri och Ebba

IMG_7986JPG
Två kaptener, kapten och kapten-Niklas, på samma klippa

IMG_7991JPG
Fika med familjen Hugosson på Utö

I nästan varje hamn vi har besökt har vi blivit igenkända av folk som följt oss på sociala medier under vårt äventyr och det är alltid lika roligt att få prata båt och långsegling! Så ser du oss är det bara att komma fram och heja på oss!

IMG_7980JPG
Kaptens födelsedagslunch, sill och potatis

Detta är det sista loggboksinlägget för detta långseglingsäventyr. Tack för att ni följt oss!

Vi kommer att fortsätta att skriva loggboksinlägg precis som vi gjorde innan detta äventyr, men inte lika frekvent som under det senaste året. I höst kommer S/Y Lady Ann få en riktig ansiktslyftning då hon ska in på varv för att få ett sprillans nytt teakdäck. Det är hon värd efter att ha tagit oss säkert fram under denna långsegling.

Vi har fått många frågor om vi ska ut på långsegling igen. Svaret på den frågan är ja, det vill vi! Vi har fått blodad tand och gillar verkligen långseglarlivet! När och vart vi styr kosan då vet vi ännu inte, men Medelhavet eller Jorden runt lockar... To be continued...


// Kapten & Carro

Vi har nu sammanställt vad det har kostat oss att vara ute på långsegling mellan den 11/6-2020 till den 15/7-2021.

Innan vi seglade iväg undrade vi vad det skulle kosta att segla, men vi hittade aldrig någon bra information om vad det faktiskt kostar. Förhoppningsvis kan detta hjälpa andra som ska iväg på långsegling.

Vi har varken snålat eller slösat, enligt våra preferenser, men vi valde att spara pengar så pass länge att vi skulle kunna ha råd med många restaurangbesök och många utflykter. Att inte behöva tacka nej till spontana aktiviteter. Vi hade satt en budget på 30 000:-/månad och det blev lite dyrare, men inte så mycket dyrare. 31 716:- / månad landade vi på.

totaltjpg
Grafen ovan visar vad våra totalkostnader hamnade på varje månad.

Totalkostnad: 444026:-
Medelkostnad: 31716:-

Graferna nedan visar mer specifikt vad pengarna spenderades på.

matjpg
All mat och dryck som köptes. I oktober-november samt mars-april bunkrade vi inför atlantöverseglingar vilket syns på matkostnaderna.

Totalkostnad: 133505:-
Medelkostnad: 9536:-


njejpg
I kategorin nöjen ingår restaurangbesök, kostnader för utflykter, glassinköp med mera. Denna kategori har vi valt att prioritera under vår långsegling, men givetvis går denna post att minska betydligt om man har en mindre budget än oss.

Totalkostnad: 131703:-
Medelkostnad: 9407:-



hamnavgiftjpg
Hamnavgifter är svårt att komma undan i Europa. I Västindien ligger man mest gratis på svaj, men man måste betala för att tanka vatten och ibland för att bli av med sopor.

Totalkostnad: 45716:-
Medelkostnad: 3265:-



batrepjpg
Det är nästan alltid något som måste fixas på en båt. Allt från smått till stort. Vi fick motorproblem på vägen hem över Atlanten och spridarna byttes. Annars har vi klarat oss bra utan större reperationsutlägg.

Totalkostnad: 42869:-
Medelkostnad: 3062:-


personvardjpg
I kategorin personvårdskostnader ingår frisörkostnader, mediciner med mera.

Totalkostnad: 11748:-
Medelkostnad: 839:-


branslejpg
I kategorin bränslekostnader ingår diesel till motorn samt bensin till utombordaren.

Totalkostnad: 28387:-
Medelkostnad: 2028:-


gasoljpg
Vi hade med oss tre svenska PC5 gasolflaskor. Dessa fylldes upp på olika platser utan problem.

Totalkostnad: 1445:-
Medelkostnad: 103:-


permitsjpg
I kategorin sailing permits ingår kostnader för PCR-tester, customs fees, imigration fees med mera.

Totalkostnad: 13930:-
Medelkostnad: 995:-


tvattjpg
I Europa tvättar man sin tvätt själv, men i Västindien anlitar man ett tvätteri som tvättar åt dig.

Totalkostnad: 8082:-
Medelkostnad: 577:-


resekostnaderjpg
I kategorin resekostnader ingår kostnader för hyrbil och bensin, bussbiljetter, tågbiljetter.

Totalkostnad: 13683:-
Medelkostnad: 977:-


telefonuijpg
Vi hade ett PredictWind-abonnemang för att få tillgång till väderinformation. Väderinformationen laddas hem via mobiltelefonen/IPad. Ute till havs krävs även ett dataabonnemang till vår satellittelefon och då använde vi PredictWinds Unlimited data-abonnemang.

Totalkostnad: 13056:-
Medelkostnad: 933:-

// Kapten & Carro

Nedan presenterar vi några tips som vi skrivit ned under vår långsegling. Kanske kan komma till nytta för andra långseglare som ska ut på böljan den blå.

- Klädnypor försvinner och går sönder i solen - köp många

- Lingonsylt finns inte utomlands (finns dock på Ikea-varhus i Portugal och på Kanarieöarna)

- Pärlsocker, vaniljsås, vaniljsocker, grövre mjölsorter finns inte utomlands

- Matlagningsgrädde finns inte i Västindien. Köp på Kanarieöarna. Finns matlagningsgrädde som inte behöver förvaras kallt.

- Skriv ner recept inför havsöverfarter, på allt ni kan tänkas vilja baka!

- Köp med svenska konserver om du gillar Ravioli, Gulasch, Ärtsoppa. Vi hittade bara en konserv utomlands som vi gillade. Det var franska Super Us Biff Bourgone.

- Köp med svenskt godis och choklad i mängder. Godiset och chokladen utomlands är inte lika god som hemma i Sverige! Kapten är en gottegris och kan således uttala sig med säkerhet om detta! En chokladkaka i Bequia kostar för övrigt 100 SEK...

- Coca Cola är dyrare i Västindien än hemma, utom på Saint Lucia. Men köp inte burk-cola där, köp flask-cola! Saint Lucia har ett eget bryggeri som tappar på flaska. Burkarna importeras och är därför dyrare. Cola Zero och Cola light är svårt att få tag på i Västindien.

- Vatten finns att få tag på i Västindien utan problem. Det är avsaltat havsvatten eller insamlat regnvatten man får i kranen. (Utan klor i) Vi klarade oss utan watermaker. Dricksvatten finns även att köpa i 5 liters dunkar i Västindien.

- Spara 5-liters vattendunkarna. De kan användas till att förvara sopor i på havsseglingar och vi fyllde dem även med duschvatten för att kunna skölja av oss efter bad.

- Vi hade med runt 640 liter vatten ombord på Atlantöverseglingarna + läsk + mjölk + juice i stora mängder. På båda Atlantöverseglingarna hade vi ca hälften av vattnet kvar.

- Vattentankreningstabletter och vattenreningstabletter är bra att ha med sig. En gång luktade och smakade vårt vatten alger. Tabletterna rengjorde vattentanken och efter det hade vi inte fler problem med vattnet.

- Klorin i septiktanken är bra när det börjar att lukta i värmen. Pumpa upp klorin och vatten. Ut och segla så att vattnet+klorinet sköljer runt ordentligt i septiktanken. Töm septiktanken och lukten är borta!

- ALLT är dyrare i Västindien än i Europa. Bunkra så mycket som möjligt på Kanarieöarna och ta med svenska varor hemifrån! Bunkringsmöjligheterna på Kanarieöarna är väldigt bra! Speciellt på Gran Canaria och Teneriffa. En ananas i Västindien kostar 100 SEK.

- I Västindien fanns det bra mataffärer (enligt oss) i Saint Lucia - Rodney Bay, Antigua, Dominica - Rosseau, de franska öarna, franska sidan på Saint Martin. Bequia var ok, men inte mer.

- Gummijolle i PVC fungerar utmärkt en säsong i Västindien. Man behöver inte köpa en gummijolle i Hypalon.

- Vindroder skulle vi inte ge oss av utan. Vi har ett Hydrovane och det styrde störtsa delen av våra havsetapper. Kombination med autopilot är perfekt.

- Autopilot är ett måste. Vi har en äldre Raymarine S1G och en extra i reserv ombord. När man kör motor fungerar inte vindrodret utan då måste autopiloten styra. Även på havsetapperna har vi använt autopiloten när vindriktningen inte har varit optimal för vindrodret. Således har vi inte styrt mycket själva på havsetapperna.

- 50 meter ankarkätting räckte för oss. Vi hade skarvat på 40 meter lina, men så mycket kätting+lina behövde vi aldrig. Oftast ankrar man på ca 4-5 meters djup.

- Över Atlanten behöver man MYCKET bränsle. Vi trodde att det alltid blåser på Atlanten. ICKE!! Vill man inte driva så måste man köra motor och således ha mycket diesel. På vägen till Västindien hade vi 310 liter diesel ombord. På hemvägen över Atlanten hade vi 400 liter diesel. Så ha med många extra bränsledunkar.

- Köp filter och servicedelar till motorn hemma. Enklare att få tag på hemma. Motorolja finns att få tag på överallt.

- Vi använder en tanktratt som filtrerar bort vatten och partiklar i dieseln vid tankning. Vi tillsätter även alltid en skvätt dieselmedel för att minska risken för att få dålig diesel i tanken. I Rodney Bay och i Sint Maarten fick vi dålig diesel...

- Alla marinor i Västindien är INTE dyra. För vår båt var det ofta samma pris som hemma i Sverige. 250 - 300 SEK per dygn. Dock så betalar man alltid extra för förbrukat vatten och el.

- I Västindien lämnar man bort sin smutstvätt till tvättfirmor. Det kostar lika mycket som att tvätta själv i en tvättinrättning (om det finns). De kommer ofta och hämtar upp smutstvätten med båt och lämnar tillbaka den tvättade tvätten samma dag. Kostar ca 35 ECD (100 SEK) per maskin

- I Europa är det bra att spara på 1 Euro och 2 Euro mynt! Tvättmaskinerna tar endast myntbetalning och affärer m.m. runt tvättinrättningen är INTE intresserade av att växla.

- Vi har en dramaten-vagn eller en s.k. kärringvagn ombord. Jättebra att ha när man ska bunkra mat! Ta med egna bra kassar till affären. Påsarna/kassarna som finns i affärerna är inte så bra.

- Vi hade endast med svenska gasolflaskor, tre stycken PC5. Vi hade inga som helst problem att få dem fyllda. Vi fyllde i Portugal - Lagos 10 Euro, Kanarieöarna Las Palmas 5 Euro, St Lucia 150 SEK, Bequia 180 SEK, Antigua 180 SEK, St Martin 180 SEK. Även i Horta på Azorerna kan man fylla svenska flaskor. En gasoltub räckte i ca 6 veckor för oss. 

- Elmässigt hade vi inga problem i Västindien med våra 305W solceller samt Rutland 1200 vindgenerator. Vi hade alltid fullt i batterierna. På överseglingen till Västindien ger vindgeneratorn inte mycket ström, så då var det endast solcellerna som laddade. Efter några molniga dagar fick vi starta motorn för att ladda batterierna.

- Vi har en vanlig kylkompressor till kylen och den var det som drog mest ström ombord i värmen. Vi har ingen frys ombord.

- Cruising guides är bra att ha med. Vi köpte våra via Adlibris och Bokus. Står en massa bra tips i dem!

- Mobildata i Västindien - vi köpte ett Digicell simkort i Saint Lucia. 150 GB kostade ca 900 SEK. Det bra med just detta Saint Lucia Digicell simkort var att det även fungerade i SVG och Dominica där de lokala Digicell mobildatat var MYCKET dyrare. Vi kunde fylla på med 150 GB medan andra endast kunde fylla på med 15 GB som kostade mycket mer. Mobiltäckningen runt om i Västindien var mycket bra! För att fylla på mobildata på vårt simkort använde vi oftast denna site:  Mobile recharge

- Vi hade Navionics sjökort i plottern samt Navionics sjökort i våra IPads för hela vår segling. De stämde väldigt bra och med Navionics i IPad var det väldigt enkelt att kolla upp tidvatten och strömmar. Vi hade även med paperskort för hela seglingen samt sjökort i datorn.

- Restauranger i Västindien har oftast endast fisk, kyckling eller lobster. Inte kaptens favoriter direkt...DOCK så fanns det några undantag. Tribu på Mayreau, Papas och Jacks på Bequia, alla restauranger i Rodney Bay och på Antigua finns många bra restauranger.

- Innan vi kom till Västindien hade vi hört mycket om boat boys. Mest negativt. Vi träffade inte på så många alls. De få vi träffade kunde ta ett nej utan problem.

- Appen WhatsApp används flitigt av ALLA i Västindien. Agenter, sjukhus, Port Health, tvätterier använder alla WhatsApp för kommunikation.

- Spackelspadar i plast är bra att ha för att skrapa botten. Det är nästan 30 grader i vattnet i Västindien så det växer ordentligt, trots giftfärg.

- VISA och Mastercard fungerar i Västindien, men många vill ha kontantbetalning i ECD eller USD. Euros på de franska öarna. I Tyskland och Nederländerna fungerar inte alltid VISA och Mastercard, så ha alltid med kontanter till mataffären.

- Vi hade hört att in-/ut-klarering i Västindien kunde ta väldigt lång tid. Så var det inte. Oftast var vi klara på 15-20 minuter. På Antigua gick utklareringen dock inte så bra, se bloggen för mer info.

- Väderdata och kommunikation ute till havs sköttes med vår Iridium Go satellittelefon med PredictWind abonnemang. Väldigt enkelt och smidigt att ringa, smsa, ladda ned väderdata och maila.

- Ha sittdynor till sittbrunnen, så det räcker till gäster också. Träsmak är inte trefligt!

- Till hemseglingen över Atlanten behöver man varma kläder! Underställ, mjukiskläder + sjöställ använde vi ofta! Om ni har med barn ombord, ha med varma kläder i större storlek!

-  Till hemseglingen över Atlanten använde vi dieselvärmaren ofta. Kallt och fuktigt ombord då vattentemperaturen sjunker.

// Kapten och Carro

S/Y Lady Ann med besättning är nu åter på svenskt vatten! Vi är tillbaka i Sverige! Känns fantastiskt!

Sverige är fantastiskt, ett år utomlands fick oss att verkligen inse det.

Vi har seglat från Sverige längs Europas västkust ned till Kanarieöarna via Madeira! Vi har korsat Atlanten! (Ja, det är coolt att kunna säga det!) Vi har vunnit pris som säkraste båt i den kända seglingstävlingen över Atlanten, ARC 2020! Något vi är väldigt stolta över, då vi var näst minsta båt i startfältet. Vi har seglat runt bland paradisöarna i Karibien! Vi har seglat tillbaka över Atlanten (den tuffa vägen! Ja, det är ännu coolare att kunna säga det) Vi har korsat Atlanten två gånger utan extra besättning! Vi har seglat via Azorerna hem till Sverige! Vi har badat i kristallklartvatten med sköldpaddor och hajar! Vi har sett de mest fantastiska sandstränder, palmer, korallrev, vattenfall, ankringsvikar, regnskogar, växt-och djur-liv och paradisöar som man bara ser på vykort! Vi har sett valar och delfiner! Barnen har lärt sig engelska genom att leka med utländska barn! Vi har suttit vid lägereldar på öde öar och lyssnat till havets eviga brus! Vi har besökt vulkaner! Vi har badat och snorklat så mycket att vi snart får simhud mellan fingrar och tår! Vi har druckit paraplydrinkar på platser man bara kan drömma om! Vi har besegrat en storm med monstervågor på Atlanten! Vi har träffat så många vänner som vi kommer sakna nu när äventyret går mot sitt slut! Vi har gjort allt detta tillsammans.

Allt detta under ett år med Corona, då många tyckte vi var galna som gav oss iväg. Vi bestämde oss för att segla iväg, att leva nu, att inte låta något stå ivägen för våra drömmar och ge oss iväg på seglingsäventyr. Vi ångrar inte det beslutet det minsta. Vi har haft ett fantastisk år, trots Corona, med Västindiens öar och ankringsvikar nästan för oss själva och träffat vänner från världens alla hörn som vi aldrig kommer att glömma! Barnen har fått upplevelser och minnen för livet. Vi vuxna har fått upplevelser och minnen för livet. Vi har gjort detta tillsammans som familj under ett år då de flesta ansåg det omöjligt.

Vi har upplevt så mycket under den här långseglingen att det är svårt att smälta alla intryck, platser, upplevelser och människor och djur vi träffat. Det kommer att ta tid och lyckliga minnen kommer att ploppa upp då och då i framtiden hoppas vi.

Vår båt då? Vårt hem det senaste året. Vår Hallberg Rassy 352:a S/Y Lady Ann har verkligen levererat och har tryggt och säkert tagit oss hela vägen över haven. Vi kan inte med ord beskriva hur nöjda vi är med båten. Om hon inte redan var det tidigare, är hon nu en familjemedlem vi inte kan vara utan. En Hallberg Rassy är kvalitet. Oavsett ålder eller storlek.

Ska inte en gammal Hallberg Rassy 352:a skickas i pension? tycker säkert många... S/Y Lady Ann, 41 år gammal, skickade hela Atlanten i pension. Två gånger.

Vi gjorde det! Vi är så grymma! Min besättning är grym! Min fru Carro är grym! Mina barn (cabin crew) Albin och Malin är grymma! Vår älskade yacht S/Y Lady Ann är grym! You are all in the captain’s cool book.

Tack till er alla som följt oss via Instagram, Facebook, hemsidan www.sailingladyann.se, mail, sms! Era kommentarer, frågor och stöttningar har stärkt oss i det vi gör och är alltid så kul att läsa!

Vi hörs och ses framöver!

Vi fortsätter att förverkliga våra drömmar.

// Stolt kapten Lasse ombord på S/Y Lady Ann i Simrishamn 2021-07-10

8F690E26-4DAD-41AE-8EDA-D01CF976FBBFJPG
SVENSK-frukost inköpt!!

29858153-8979-41FE-9745-1B918C439253JPG
Svenska favoriter

487F38FB-A0AA-4B5A-B31C-DB9FB996C988JPG
Vi är i Sverige igen!!!

86D91E04-FF66-42B6-B624-BB7DE2B5DECAJPG
Mums

90B75DB6-7DDF-4E68-A09B-5F5C05547A1FJPG
Mums mums mums

E1B037A9-F1CB-456A-8EE9-ED355E01E594JPG
Vi håller med!

Inte heller denna gång blev det Cherbourg som planerat. När vinden väl vänt var vi än mer sugna på att ta oss närmare Sverige och gjorde därför en lite längre etapp, till Boulogne Sur Mer som var vår första franska hamn förra året.

Efter att kvällen innan ha vinkat av våra danska vänner på S/Y Marthelsa som siktade på Dieppe och Dunkerque, gav vi oss av i gryningen förra torsdagen (24/6) och efter Lasses meckande startade motorn helt utan problem, underbart.

Vädret var liksom det varit sedan vi nått Europa, mulet och med enstaka regn. Vi sökte febrilt efter luckor i molntäcket för att få en gnutta sol men hoppet släcktes lika snabbt som det tändes var gång. Ganska snart hade vi använt frasen "Jag tror det spricker upp" ett antal gånger utan att få rätt en endaste gång... Seglingen förflöt fint utan några missöden men det var betydligt mer trafik än vi vant oss vid senaste månaderna. Lastfartyg i långa rader och inlopp till stora hamnar som måste passeras med rätt vinkel och med väjningsplikt för de större båtarna.

På lördagsmorgonen kunde vi problemfritt lägga till i Boulogne Sur Mer och efter en sen frukost blev det en tur på stan som dock fick avbrytas på grund av kraftigt regn. Tråkigt. Eftermiddagen tillbringades i båten och framåt kvällen kunde vi heja fram Danmark som tog sig till EM-kvartsfinal genom att slå Wales. 

Nästkommande förmiddag gav vi oss av igen, nu var det dags att lämna Frankrike och istället återse Holland. Det tog dryga två dygn och på måndagskvällen lyssnade vi på fotbolls-EM igen, nu via svensk radio. När det blev dags för straffar mellan Frankrike och Schweiz kunde vi inte hålla oss utan satte igång iPaden. Så där satt vi alla fyra ute i mörkret och följde straffläggningen med spänning och vi hejade faktiskt på Schweiz som gick segrande ur matchen. 

IMG_7601JPG
Många båtar längs Nederländernas kust

Vi nådde sedan Den Helder på tisdagsmorgonen, Carro som tagit hela natten gick och lade sig en stund medan Lasse städade båt. Det blev en kort tur in till stan innan vi återvände till båten för att bänka oss framför Sveriges match. Sverige-tröjorna var såklart på och vi laddade med Markoolio på radion men tyvärr räckte det inte hela vägen och det var en besviken besättning som kröp till kojs framåt midnatt...

IMG_7135jpg
S/Y Lady Ann i Den Helder

IMG_7603JPG
Krabbfiske i Den Helder

IMG_7611JPG
Fotbollsgodis

IMG_7621JPG
Malin laddar för match

Vi stannade ytterligare en dag i Den Helder och ägnade oss åt lite shopping inför hösten. Barnen som växt ur det mesta i klädväg blev ekiperade med både skor, byxor och kavaj. Mindre att köpa inför skolstarten, skönt! På kvällen åt vi middag på en av de två restaurangerna i hamnområdet, som i övrigt är ett inhägnat militärområde. Albin fann med hjälp av ägarinnan, sin och Malins teckningar från förra sommaren, på den här restaurangen sparas alla teckningar i en särskild pärm och efter den här kvällen utökades samlingen med ytterligare två. 

IMG_7606JPG
Albin träffade Harry Potter

IMG_7607JPG
Butik i Den Helder

IMG_7628JPG
I väntan på maten ritas det

IMG_7633JPG
Albin uppklädd inför middag på den kungliga yacht-klubben

IMG_7639JPG
Cabin crew fick presenter av restaurangägarna

IMG_7641JPG
Kapten utanför Koninklijke Marine Jacht Club - endast seglare och militärer välkomna

Från början var planen att nu segla vidare till Cuxhaven och Tyskland, men längs vägen hade vi fått många tips om den holländska ön Vlieland, en av många holländska och tyska öar som ligger som ett pärlband upp mot Danmark, de Frisiska öarna. Vi bestämde oss för att ge ön en chans och det ångrar vi inte! På ön tar man sig främst fram med cykel och vi ville inte vara sämre så vi tog oss snabbt bort till en av många cykeluthyrare. Vi var dock lite övermodiga då vi hyrde en egen cykel till Malin, som inte cyklat på ett år och dessförinnan hade ungefär en säsongs cyklande i benen. Efter tappra försök med den dessutom tunga cykeln och med annorlunda vinklat styre gav hon gråtande upp. Vi såg vår planerade cykelutflykt kommande dag gå upp i rök, innan vi kom på att vi sett barn-tandemcyklar. Vi bytte raskt till en sådan och kunde sedan trampa in till öns enda lilla stad, knappt 1,5 kilometer bort. Malin som torkat tårarna strålade nu av glädje där vi trampade fram och peppen inför morgondagen var åter stor. 

IMG_7137jpg
Carro och Malin på tandemcykel

IMG_7139jpg
Albin fick en mountain bike

Så i fredags trampade vi oss runt ön (tyvärr utan cykelhjälmar då detta inte fanns att hyra märkligt nog, tack och lov så finns nästan inga bilar på ön och vi cyklade mestadels på sandade stigar). Vi vet inte exakt hur långt vi tog oss, men någonstans mellan 1,5-2 mil blev det nog. Och så underbart det var. Det hela blev inte sämre av att vi äntligen, äntligen, fick se den där stora gula solen som vi varit så bortskämda med under vår tid i Karibien. Vi stannade för lunch vid en restaurang vid den milslånga stranden på öns nordvästra sida och avslutade sedan med ytterligare en tur bland stadens små fina butiker. 

IMG_7651JPG
Kapten visar hur man matar hästar

IMG_7655jpg
Albin matar häst

IMG_7656JPG
Malin matar häst

IMG_7669JPG
Vlielands sanddynor

IMG_7672JPG
Långa sandstränder på Vlieland

IMG_7687JPG
Besättning på cykeläventyr

Tillbaka i hamn kunde vi välkomna S/Y Marthelsa som vi lyckats locka dit på vägen mot Danmark och senare möttes vi upp i hamnrestaurangen för gemensam middag. Barnen var minst lika glada över återseendet och ägnade mestadelen av kvällen åt lek och bus vid hamnens lilla lekplats, men däremellan fick de i alla fall i sig lite mat och dryck.

IMG_7171jpg
Middag tillsammans med besättningen på S/Y Marthelsa

IMG_7717JPG
Albin och Theodor

På lördagen blev det en promenad fram och tillbaka till stan för lunch och sedan var det dags för fotboll igen. Kvartsfinal mellan Danmark och Tjeckien och tillsammans med våra danska vänner på S/Y Marthelsa bänkade vi oss framför tv:n i vår båt, med plockmat i röda och vita toner och egengjorda danska flaggor (Malin). Dansk seger! 

IMG_7723JPG
Plockmat i röda och vita färger

IMG_7727JPG
Kapten Martin hejar på Danmark

I söndags var det återigen dags att vinka hej då till Marthelsa, som vi träffade för första gången på vägen ner, i Cascais förra hösten och därefter seglat ARC:en, firat jul, och njutit av Karibien tillsammans med. Den här gången var vi mer säkra på att våra vägar inte skulle mötas mer den här sommaren då de skulle segla direkt till Danmarks västkust medan vi skulle vika av in mot Kiel-kanalen. Så det var med lite sorg i hjärtat som vi sa hej då, men... vår härliga cykelutflykt har gett oss blodad tand och vi siktar nu på segelsemester i Danmark nästa år, med cyklar ombord! Så då hoppas vi kunna träffa Martin, Sara, Theo och Elise igen! 

IMG_7732JPG
Hej då S/Y Marthelsa

Efter ett drygt dygns segling kom vi igår till Cuxhaven och med det mötte vi nu oss själva. Här var vi för exakt ett år sedan, då med allt det fantastiska som detta år bjudit på, framför oss. Då var vi fyllda av förväntan och förundrade över hur långt vi redan tagit oss. Nu seglar vi åt andra hållet, med många fina minnen, erfarenheter och en stor tacksamhet i bagaget, men också en förväntan inför hösten inför allt det fina som livet hemma också bjuder på. Efter en och en halv dag här seglar vi imorgon in mot Kiel-kanalen, med stopp i Rendsburg ungefär halvvägs i kanalen, helt enligt vår EM-anpassade planering, för att kunna se Danmarks semifinal mot England. Därefter ska vi slussa oss ut till bräckt vatten för att sedan, slutligen återigen angöra svensk mark. Någon gång framåt helgen siktar vi på att nå Simrishamn, förutsatt att vinden är på vår sida och inte mot... På återseende i Sverige! 

IMG_7737JPG
Marabou chokladkakor i tyskbutik!!

// Carro och kapten

Vi skulle till Cherbourg, men hamnade i Roscoff... När vi startade från Horta måndag 7/6 hade vi siktet inställt på Cherbourg i Nordvästra Frankrike. Motorn gick igång fint och vi kunde ta oss ut ur den något trånga hamnen utan svårigheter. Vi hade vinden med oss och efter att hissat segel kunde vi segla iväg mellan Azorernas öar i bra fart och relativt låga vågor. Härligt!

Efter hand växte vågorna, det var fortfarande helt hanterbart men det gällde att börja hålla i både sig själv och lösa saker för rätt vad det var krängde båten till ordentligt. Vi vuxna hade lite svårt att sova första dygnen, men barnen sov nätterna igenom utan problem, som vanligt!

IMG_7453JPG
Solnedgång till havs

Vi hade lagat en del mat i förväg, bland annat köttfärssås och kycklinggryta, och det underlättade betydligt de första dagarna. Flera gånger om dagen fick vi besök av delfiner och det var ett kärt återseende, i Karibien var det mer sparsamt med dessa fantastiska djur. 


IMG_7510JPG
Definer hälsar på

IMG_7022jpg
Carro "pratar" med delfiner

På den femte dagen till havs, tillika vår bröllopsdag och årsdagen för vår avresa, dog vinden helt och det blev dags att starta motorn. Tyvärr var motorn åter svårstartad, men till sist gick den igång till hela besättningens stora lättnad. Vi började felsöka och hittade snart att en av de nybytta spridarna läckte diesel. Väderprognoserna sa att vinden skulle komma tillbaka först fem dagar senare, så tills dess var vi beroende av motorn. Utan fungerande motor och utan vind skulle vi få driva, så vi bestämde att låta motorn gå tills vinden var tillbaka. Vi vågade inte gasa på alltför mycket, dels på grund av risk för ökat läckage och dels för att spara på diesel.

IMG_7464JPG
Läckande spridare

IMG_7007jpg
Stiltje på Atlanten i 5 dagar. Mycket diesel ett måste om man inte vill driva.

En kväll på sin nattvakt blev Carro uppropad av en passerande lastbåt. Han ville kolla läget eftersom han tyckte att vår båt gick lite långsamt, haha. Han var väldigt nyfiken på vår resa, var vi varit, vart vi skulle, hur vi gjorde med diesel och vatten ombord och det blev en väldigt trevlig pratstund i den mycket svarta natten. Båten, lastad med nya bilar, skulle till Belgien från Mexico via New York och han själv var från Filippinerna. Just denna dag (som snart skulle gry) var det dessutom Filippinernas nationaldag, vilken vanligtvis firas med grillfest från morgon till kväll. Samtalet avslutades då det var dags för nattamat ombord på "Clover ACE" som lastbåten hette, det vankades bacon och stekt ägg. Vi sade hej då och kunde se dess lanternor försvinna bort i horisonten. 

IMG_7012jpg
Vi såg endast lastfartyg ute till havs, inga fritidsbåtar

Liksom mellan Sint Maarten och Horta var vädret inte det bästa, mestadels igenmulet och fuktigt, några dagar med mycket regn men när solen väl tittade fram passade vi på att sitta ute allihop och lyssnade på musik, läste högt eller körde frågesport. Lugna dagar blev det också bakning, skola och andra aktiviteter, däribland kast med boll i mugg, pysselböcker och gympa i salongen. Havssegling är en mestadels stillasittande sysselsättning och musklerna påverkas relativt snabbt. Det märker vi inte minst när vi väl kommer iland och får träningsvärk efter enbart inte alltför ansträngande promenader...

IMG_7033jpg
Blöt segling mot Europa

IMG_7040jpg
Kapten väntar på sol och vind

IMG_7491JPG
Malin pysslar

IMG_7469JPG
Nybakad sockerkaka

IMG_7488JPG
Lek ombord

IMG_7474JPG
Jumpapass

IMG_7467JPG
Mera pyssel

IMG_7513JPG
Kladdkaka och cabin girl

Det blev inga bad den här gången, vattentemperaturen låg stadigt runt 15 grader och det lockade inte till bad! Däremot njöt vi av den fantastiska marelden, som ett par kvällar var extra magnifik då det också var stiltje. Överallt runt båten såg man fiskar som simmade längs ytan och därmed gav upphov till blå/turkosa självlysande streck som for hit och dit. Det är svårt att fånga detta magnifika naturfenomen på bild men vi lyckades nästan i alla fall. 

IMG_7482JPG
Mareld

Måndag 18/6 bänkade vi oss i sittbrunnen med Sverige-tröjorna på och världsradion på. Efter mycket rattande fick vi in den spanska sportkanalen och kunde "avnjuta" Spanien-Sverige vilket inte var det lättaste. Vi förstod inte mycket av matchen, maken till snabbtalande och exalterad sportkommentator får man leta efter, vilket var en upplevelse i sig. Tack och lov kompletterades radion av sms-rapporter från Carros föräldrar via satellittelefonen och vi förstod att vi skulle vara nöjda med 0-0.

IMG_7501JPG
Heja Sverige!!!

Ännu nöjdare blev Carro nästföljande dag när hon plötsligt från sittbrunnen såg något svart inte för långt bort från båten, uppskattningsvis dryga hundra meter bort. Det svarta försvann långsamt och upp kom en enorm svart tudelad stjärtfena, en val! Innan hade vi sett en del grindvalar, mindre variant som mer liknar delfiner, men det här var en riktigt stor val, häftig upplevelse! Tyvärr dök den, troligen skrämd av ljudet från vår motor, för att inte visa sig mer för oss. 

På seglingen mellan Horta och Roscoff hade vi tät kontakt med både S/Y Sanuti och S/Y Marthelsa med vår satellittelefon, en Iridium Go. Med den kan vi ladda ned väderprognoser med olika vädermodeller, ringa, maila och sms:a samt även ha koll var våra andra seglingsvänner befinner sig (som också har ett PredictWind-abonnemang, vilket de flesta långseglare har numera). Väldigt tryggt och något av dagens höjdpunkt när meddelanden kommer!

IMG_7032PNG
Våra danska vänner ombord på S/Y Marthelsa är i närheten av oss. De kom i hamn 2 timmar efter oss (viktigt!)

IMG_7020jpg
En gång om dygnet plottade vi vår position på papersjökortet

Så tillbaka till frågan, hur hamnade vi i Roscoff? Jo, motorn gick dygnet runt utan problem och när vinden till slut kom fick motorn gå på sparlåga. Vi vågade inte stänga av den med risk att inte få igång den igen. Att lägga till utan motor i tidvatten med starka strömmar var inget vi ville försöka oss på. Som tur var hade vi tankat ordentligt med diesel i Horta och vi beräknade att dieseln skulle räcka fram till Roscoff i nordvästra Frankrike, cirka 110 sjömil kortare än Cherbourg. De sista dygnen blåste det bra, vi snittade 6-7 knop och gjorde väldigt bra dygnsetapper. Efter 11 dygn till havs kunde vi klockan fem på morgonen lägga till i Roscoffs marina. Båten städades, smutstvätt tvättades och vi tankade diesel, 320 liter hade gått åt. Sedan började vi mecka med motorn. Vi bytte en spridare och två kopparbrickor. Till vår hjälp hade vi telefonsupport från Skyline-Klas och han guidade oss hur vi skulle lufta spridarna. Tack Klas!

Mekanikern på Horta hade tyvärr inte bytt kopparbrickorna när han bytte spridare och det blev ett läckage som följd. Helst skulle vi vilja byta två kopparbickor till, men vi hade endast två i reserv. I Cherbourg ska det finnas en Volvo Penta-verkstad, så förhoppningsvist kan vi få tag på två kopparbrickor där. Vi funderar även på att byta bränslepump och installera en backventil på bränsleslangen för att se om det kan göra motorn mer lätt startad. Igår när vi provstartade startade motorn direkt.

I måndags var det tänkt att vi skulle gå vidare mot Cherbourg, men väderprognosen utlovade regn, motvind och starka vindar. Hela veckan! Suck, så i skrivande stund är vi kvar i Roscoff. Det blåser ordentligt, så skönt att ligga tryggt i marinan. Men det går ingen nöd på oss, vi har restauranger, tvättstuga och duschar i hamnen, el och vatten på bryggan, gångavstånd till matbutik och in till det charmiga lilla centrumområdet och fotbolls-EM på TV. Som det ser ut nu kan vi lämna Roscoff på torsdag morgon för cirka ett dygns segling mot Cherbourg. Men som ni förstått, det är vinden som bestämmer och planer kan snabbt ändras så...

ACF68EF9-6CE2-491F-A353-FD8B6F68125CJPG
Cabin crew på väg till restaurang

B7D5EFF5-3A53-4771-B19F-5F8AD70807B2JPG
Middag samma dag som vi kom i hamn, lite trötta är vi

IMG_7076jpg
S/Y Lady Ann i Roscoffs marina

IMG_7080jpg
Nya håvar inköpta till cabin crew

Igår tog vi en promenad runt i Roscoff som är ett ganska litet samhälle.

IMG_7542JPG
Fina stenbyggnader i Roscoff

IMG_7538JPG
Malin hittade fina blommor

IMG_7536JPG
Sightseeing i Roscoff

IMG_7073JPG
Word

// Kapten & Carro

Nu har vi varit i Horta på ön Faial i nästan två veckor. Den första veckan gick åt till båtfix och vi fick fin hjälp av Mid Atlantic Yacht Services med svetsning och motor. Vi fick byta samtliga fyra spridare på motorn, men nu startar den igen och går som vanligt. Felet berodde troligtvis på dålig diesel vi tankat i Sint Maarten i Västindien. Vi har hört från fler som tankat där att de fått problem efteråt, tyvärr. 

På vår segling tillbaka över Atlanten hamnade vi i ett kraftigt lågtryck med stormvindar och väldigt stora vågor, som vi skrev om i förra loggboksinlägget. Vi fick då en skada på mantågsinfästningen i pulpit, mantågsstolpens fäste lossnade och teaklisten runt mantågsstolpens fäste splittrades. Vårt försäkringsbolag Alandia ersatte skadan snabbt och utan diskussion, vilket givetvis är ett stort plus i val av försäkringsbolag.

Sedan allt som behövde fixas på båten var gjort har vi fokuserat på återhämtning och att äta upp oss inför nästa etapp, haha. Restaurangbesöken har blivit många och vi har verkligen njutit av god och prisvärd mat. Dessutom stora portioner, till kaptens belåtenhet!

I hamnområdet ligger Peter Café Sport och ett besök där är ett måste när man kommer med segelbåt hit. Restaurangen har lång tradition av att ge seglare ett mål mat och dryck och givetvis besökte vi också Peters! (Det var också därifrån vi fick maten utkörd första dagen vi kom och var i karantän på svaj, fantastisk service, utan extra avgift!). 

FEFDECD5-7320-4026-8076-F4E9BF0694A8JPG
Peter Café Sports logga

IMG_6939jpg
Seglingsinspirerad miljö

IMG_6940jpg
Någon från Dalarö båtklubb har varit på Peters

IMG_6942jpg
Besättningen väntar på maten

IMG_7361JPG
God förrätt på Peters

I torsdags hyrde vi en bil och körde runt på ön. Vi besökte vulkankratern och vandrade upp till högsta punkten på Faial. Vilken utsikt! På väg tillbaka till hyrbilen träffade vi ett holländskt par som hade sett oss i marinan. Hon frågade om vår resa och vi berättade att vi just konstaterat att ett år gick väldigt fort, nästan som ett ögonblick. Damen instämde och sa med glimten i ögat, att de varit ute och seglat i åtta år och det kändes precis lika kort. Albin presenterade sig och hon sken upp, "det finns ju en svensk båt som heter Albin Vega". Albin berättade då att han var döpt efter den båten (vi hade en Albin Vega innan vi köpte vår nuvarande båt). Då skrattade hon och sa "man ska ju döpa båten efter barnen, inte tvärtom!". Kanske har hon rätt, men både vi och Albin är hursomhelst rätt nöjda med namnvalet, haha. 

71747602-b6fb-4be0-a865-5455eef1a99eJPG
Vulkankratern som senast hade utbrott på 50-talet

a78278d2-9f5f-4420-9d39-9681306b25c7JPG
Albin hänger vid vulkan

1bfc5f26-cb6e-4821-87a0-88c0f04a4614JPG
Kapten blickar ut från högsta punkten på ön. Pico på andra sidan sundet

65c0b375-0405-4484-a246-af8cabfcb49cJPG
Vackra färger på toppen. Horta i dalen nedenaför.

Efter vulkanen åkte vi till en fyr som halvt begravdes i aska vid vulkanutbrottet på 50-talet. Inträdet var inte dyrt, 3 Euro för hela familjen.

IMG_6954jpg
Besättningen vid fyren

IMG_6957jpg
Fin utsikt uppe från fyren

IMG_6960jpg
Storslagna vyer

8085372d-52c5-4104-a44e-845b1d14726eJPG
Lava och aska täcker marken

Att lämna en väggmålning efter sig i Horta är ett måste om man som vi har seglat över Atlanten. Både cabin crew och Carro målade väggmålningar.


IMG_7339JPG
Cabin girl grundmålar sin väggmålning

IMG_6982jpg
Malins väggmålning klar

IMG_7338JPG
Cabin boy grundmålar

IMG_7348JPG
Albins väggmålning


IMG_6976jpg
Carro målar vår väggmålning

IMG_6979jpg
Carros färdiga väggmålning

IMG_6980jpg
Besättningen med vår väggmålning
 
IMG_7333JPG
Hortas huvudgata

IMG_7342JPG
Snäll polis som bjöd cabin crew på godis

IMG_7344JPG
Albin får lektion i hur man gör glasstrutar

Igår fyllde cabin boy 9 år och det firades med presenter, sång och kalas. Theodore och Elise från danska båten S/Y Marthelsa kom på kalaset.

IMG_7397JPG
Födelsedagsbarnet blåser ut ljuset

IMG_7403JPG
Lego var en populär present

IMG_7407JPG
Nya regnjackor fanns på bådas önskelistor

Imorgon måndag efter frukost lättar vi ankar igen och seglar mot Frankrike och Cherbourg, som ligger mitt i Engelska kanalen. Det är ca 1400 nm dit och det bör ta oss cirka två veckor att segla dit. Vi har varit i kontakt med marinan i Cherbourg och det ser ut som att det bara är att segla rakt in i marinan när vi kommer. Skönt att förhoppningsvist slippa fler PCR-tester. Vi hoppas även på att kunna få vår andra Pfizer Covid-19 vaccinationsspruta i Cherbourg då vi har fina vaccinationsintyg på franska från Saint Martin.

IMG_7413JPG
Bunkring inför nästa etapp

Denna etapp blir den sista riktigt långa etappen för denna långsegling. När vi kommit till Cherbourg blir det troligen dagsetapper och max 1-3 dygns seglingar hemåt. Så vi ska passa på att njuta ordentligt av att vara långt ut till havs, vem vet när vi får uppleva det igen?

Tyvärr innebär det att vi återigen måste säga adjö till seglarvänner, långseglarlivets baksida, och en riktigt jobbig sådan. Så idag sa vi hej då till Emma och Roger på belgiska båten S/Y Sanuti. Imorgon skiljs våra vägar då de seglar mot Storbritannien och vi seglar mot Frankrike. Tack för alla roliga stunder!! Vi kommer att sakna er! 

IMG_7416JPG
Världens bästa Emma & Roger

IMG_7421JPG
Vi kommer att sakna er!

Ikväll gick vi ut och åt middag, för sista gången här på Horta och dagen till ära gav vi oss på den portugisiska traditionen att äta mat man själv tillagar på heta lava-stenar. Spännande tyckte Cabin crew. 

IMG_7424JPG
Malin steker kött på varm sten

IMG_7429JPG
Stilig cabin crew

IMG_7435JPG
Hej då Horta! säger besättningen på S/Y Lady Ann

// Kapten och Carro

Dag 1 fredag 30 april
Så, den 30:e april gav vi oss alltså iväg. På eftermiddagen för att få en lite kortare första dag till havs. Vi fick fin vind i starten och kunde segla i 5-6 knop, ibland till och med mer.

Vi hade redan innan bestämt att dela upp vakterna som vi avslutade seglingen till Karibien, att Carro tog första vakten 19-02 och Lasse 02-09 så att vi båda fick en längre sammanhängande sömn. Första natten förflöt utan några svårigheter och vi sov hyfsat båda två. 

IMG_6696jpg
Över 600 liter vatten ombord och 400 liter diesel

IMG_6697jpg
Dunkar överallt

IMG_6699jpg
Köpvattendunkar stuvade på durken i akterruffen

Dag 2 lördag 1 maj
Dags för frukost! Vi hade lyckats få tag på Bake up-baguetter på Sint Maarten (på franska sidan, var annars, haha) vilket känns lyxigt till havs när vi inte alltid (rätt sällan faktiskt) har energi att baka själva. Men när de nu skulle gräddas märkte vi att det tog en evinnerlig tid att få upp värmen i ugnen och det tog ännu längre tid att få dem färdiggräddade. Till slut var vi i alla fall mätta och belåtna allihop och dagen kunde fortsätta.

Vi läste bok, spelade frågespel och vilade. Barnen var lite uttråkade och vi började bäva för hur ytterligare 20-25 dagar till havs skulle kunna fördrivas... På kvällen avtog vinden lite grann och vi seglade i 2-3 knop. 

IMG_6698jpg
Cabin boy klipper plast och stoppar bitarna i tömda vattendunkar

Dag 3 söndag 2 maj
På morgonkvisten sprakade det till i VHF:en. En annan segelbåt anropade oss. De seglade förbi oss på babords sida och konversationen fördes på engelska. Tills vi konstaterade att den andra båten var svensk och kapten amerikansk men boende i Sverige. De var på väg hemåt men skulle passera Bermuda på vägen. Även idag fick vi vänta länge på frukosten och började fundera på om vi fått "dålig" gasol när vi fyllde flaskan i Sint Maarten.

Vi fortsatte med högläsning, frågesport och försök till samtal med de två fåglar som följde oss under dagen, men utan framgång. Vinden var fortfarande lite svagare och vi höll 3-4 knop men under natten ökade farten lite. På Lasses vakt kom ett häftigt squall (kraftigt regn och ibland även kraftig vind under 5-15 minuter) men utöver det var natten lugn. 

IMG_7186JPG
Sällskap till havs

Dag 4 måndag 3 maj
Fortsatt segling i 5-6 knop igen, härligt. Vi fortsatte vår vana trogen men högläsning och under dagen avslutade vi den fjärde Harry Potter-boken, den sista vi hade med. Barnen följde upp det hela med att se en Harry Potter-film (för säkert sjuttifjärde gången). Inga andra båtar i sikte. Fastän det bara var måndag slog vi till med en taco-middag, gott. Återigen kom ett squall på Lasses vakt.

IMG_6728jpg
Squallsen syns på radarn innan de kommer

Dag 5 tisdag 4 maj
En varm dag! Tyvärr för höga vågor för ett dopp så vi trängde ihop oss under soltaket och gav oss i kast med nästa bokserie; Fem-gänget av Enid Blyton (varv två, de lästes redan förra våren). Samtliga i besättningen duschades med saltvattenslangen på fördäck, än så länge fortsatt varmt i vattnet, dryga 25 grader, men vi visste att det bara var en tidsfråga innan vattentemperaturen skulle falla, brrr...

Vinden började avta under dagen men trots det kunde vi hålla 3-4 knop, troligen på grund av medström. På Carros vakt dök det upp en annan segelbåt på AIS:en, ingen vi kände till sedan tidigare. Den var som närmast en och en halv sjömil ifrån och på riktingen att döma troligen på väg till Bermuda. På grund av den svagare vinden strulade vindrodret lite och det krävdes många små justeringar under natten så när klockan var två var det en trött Carro som kröp till kojs. 

IMG_6692jpg
En dag på Atlanen

Dag 6 onsdag 5 maj
Till skillnad från överfarten i november så började ju den här resan betydligt varmare vilket märktes på frukten och grönsakerna. Bananerna började se riktigt ledsna ut och för att inte behöva slänga färskmat bjöds barnen på banan- och chokladsmoothie till frukost. Väldigt populärt!

Vinden fortsatte avta, vi hade nått det berömda stiltjebältet och vi fick starta motorn. Vi hade regelbunden kontakt med andra båtar på havet och flera av dem var i samma stiltjeområde. Kapten Lasse på S/Y Sandvita skrev att han bakade kanelbullar till sin besättning. Hm, det lätt ju oförskämt gott. Så, det blev bullbak på S/Y Lady Ann också, och när det ändå var så lugnt på havet passade vi på att steka pannkakor till lunch. Vi somnade inte hungriga den dagen, haha...

IMG_7193JPG
Smoothie till frukost

IMG_7194JPG
Båtbakade kanelbullar

Lugna dagar passade vi också på att ha skola och idag blev det matte-lektion i sittbrunnen. Under eftermiddagen såg Carro något stort och svart en bra bit bort från båten, troligen fenan från en val! Tyvärr dök den inte upp igen trots envist spanande av hela besättningen. Äntligen kunde vi också stanna motorn för ett dopp i det blå, det näst sista skulle det sedan visa sig. Natten blev lugn. 

IMG_6717jpg
Bad på Atanten

Dag 7 torsdag 6 maj
Fortsatt lugnt och motorn fick fortsätta jobba. Vi ägnade dagen åt skola, vila och högläsning. Lasse hittade dock ett läckage i fotpumpen för sötvatten i köket och kunde konstatera att packningen spruckit. Vi hade ingen i reserv men gjorde ett (lyckat skulle det visa sig) försök att laga sprickan med sikaflex.

Barnens kusin Bob fyllde elva år och vi lyckades få tag i födelsedags-barnet via satellit-telefonen och framföra en gratulationssång från Atlanten. Nytt dopp, seglatsens sista tyvärr. Malin föreslog grillning till middag och varför inte, det gäller att passa på när man kan. Så till middag blev det grillad korv, potatis, grönsaker och fetaost-sås, det var overkligt gott. Barnen fick dessutom popcorn till kvällens bokläsning i sittbrunnen. Lugna nattvakter. 

IMG_6704jpg
Spricka i packningen = läckage

IMG_7197JPG
Popcorn time


Dag 8 fredag 7 maj
Vid åtta på morgonen hade vinden åter fått fart och vi kunde stänga av motorn och seglade i 3-5 knop hela dagen. Innan frukosten fick vi ett kort besök av delfiner, ett kärt återseende. På eftermiddagen tilltog vågorna och det var åter dags att hålla i tallrikar, glas och så vidare. Lasse monterade tillbaka fotvattenpumpen som nu fungerade utan läckage, skönt! Carro och barnen låg inne och såg film, först Madicken och sedan Harry Potter. Nu var färskmaten nästan slut och det blev pasta med tomatsås till middag. Inte sista gången pasta serverades denna seglats, hehe... 

IMG_6724jpg
Kapten skruvar ihop fotvattenpumpen igen

IMG_7202JPG
En markering för fiske-redskap kom plötsligt guppande förbi båten, ett antal hundratals sjömil från kusten

Dag 9 fredag 8 maj
Bokläsning, vila, dusch av den vuxna besättningen (nu 20 grader i vattnet, brr...).  En dag bland alla andra helt enkelt. Barnen klädde ut sig till poliser och höll ordning ombord, böter delades ut hej vilt. På kvällen/natten kände vi att temperaturen börjar sjunka och det var dags att ta fram mössa, sockor och jacka.

IMG_6733jpg
Cabin crew leker poliser

Dag 10 lördag 9 maj

Av någon anledning sov vi båda vuxna dåligt under natten och kände oss trötta och ur form under dagen, så det blev en lugn dag med mycket vila ute i sittbrunnen.

Ofta är det inte så mycket att göra under sådana här överfarter, vi har vindrodret alternativt autopiloten som sköter styrningen och vanligtvis krävs det inte så mycket justeringar av seglen. Justeringen av seglen skiljde sig åt från förra överfarten nu när vi seglade åt andra hållet. Vinden vred och vände sig mycket mer den här gången, samt varierade mer i styrka under dagarna och det gick sällan en dag utan att något behövde justeras i segelsättningen och sådant tar energi. Både beslutet kring om och hur vi ska göra samt själva justeringen. Idag tilltog vågorna ytterligare och ibland krängde båten till ordentligt. Det hindrade dock inte sjöpolisen från patrullering och mer bötfällning. Vinden dog lagom till Carros nattvakt och vi fick åter starta motorn. En riktigt rejäl regnskur följde på detta men sedan blev natten lugn. Temperaturen hade sjunkit ytterligare och det var kallt i seglarställ, dags att plocka fram underställen tydligen, hua...!

IMG_6753jpg
Portugiska örlogsmän, giftig manet. Vi såg hur många som helst av dessa under överfarten.

Dag 11 måndag 10 maj
En lugn dag med lite vind. Vi försökte oss ändå på att segla men fick ge upp, att ta sig fram i 1-2 knop är ingen höjdare när man har ytterligare dryga 1400 sjömil till mål. Och vi hade ju laddat på med mycket diesel just för att inte behöva göra det. Så vi tog raskt beslut om att åter starta motorn. Till vår förfäran hostade motorn rejält innan den till slut startade och därpå följde ett metalliskt knackande ljud som avtog först efter 10-15 sekunder. Vad i hela...?! Motorproblem så här långt från land, det kändes inte bra!! Vi mailade snabbt alla våra vänner som skulle kunna något om motorer för tips och fick även kontakt med Duncan från Mid Atlantic Yacht Services på Horta. Vi fick snabbt många bra tankar och idéer och fint stöd från allihop. Duncan lovade att ta hand om vår kära motor när vi väl kom fram och gav oss fina uppmuntrande ord på vägen.

Tack och lov fungerade motorn när den väl kommit igång och vi kunde ta oss framåt i stiltjet. När vi stängt av motorn bytte vi samtliga dieselfilter och i förfiltret var det mycket skräp. Troligvis hade vi fått dålig diesel när vi tankade i Sint Maarten.

Till middag blev det pizza som variation från den allt mer förekommande pastan och nattvakterna var lugna. 

IMG_7196JPG
Albin eller Penny-wise från filmen It?

Dag 12 tisdag 11 maj
Lugn förmiddag, Carro kände sig trött och utan aptit men det avtog under dagen, skönt. Segling i 2-3 knop under förmiddagen, men nu kände vi att vi ville spara på motorn, osäkert om den ens skulle starta igen... ingen kul känsla. 

Till middagen var det dags för pasta igen men denna gången lyxade vi till med bacon. Lyx? tänker ni kanske, men när ni nu får höra att ett (normalstort) paket bacon kostar runt 100 kronor i Västindien så kanske ni förstår. Så här efteråt känner vi dock att det nästan var värt pengarna och ångrar att vi inte köpte fler, haha.

Vi räknade också ut att vi var ungefär halvvägs (uppskattning då vi inte gått rakt mot Horta från Sint Maarten utan en båge nordost för att fånga bäst vindar) och det firades med den sista Marabou chokladkakan ombord som vi hade i grab bagen (väskan som ska med om vi måste överge båten och "hoppa" i livflotten"). Tyvärr hade den nog smält ett antal gånger i den västindiska värmen och levde väl inte helt upp till förväntningarna men det var gott ändå. 

IMG_6763jpg
Firar halvvägs med Marabou choklad!

Dag 13 onsdag 12 maj
Vinden höll i sig och vi seglade på i bra fart med enbart storsegel. Vågorna byggdes upp ytterligare och det blev alltmer gungigt. Efter att ha kämpat med frukost-brödet i snart två veckor och också konstaterat att pannkakorna gräddades långsamt på högsta värmen gav sig Lasse fram på fördäck för felsökning av gasolflaskan. Efter att ha bytt regulatorn (såklart hade vi en extra) blev det sprutt på spisen och vi fick vår förklaring, en sönder-korroderad regulator.

Vi mailade iväg en rapport till vår Facebook-sida som vår vän Ewa hjälpte oss med att uppdatera allteftersom. Till middag blev det Boeuf bourguignon på konserv, en chansning inköpt på Saint Martin (franska sidan). På etiketten att döma såg det riktigt gott ut och den levde faktiskt mer än väl upp till våra förväntningar.

Vi revade ytterligare ett rev under kvällen på grund av den ökande vinden och kunde ändå hålla god fart. Nattvakterna blev lugna, vi såg en annan segelbåt och en tanker på avstånd, mer spännande än så blev det inte.

IMG_6757jpg
Boeuf bourguignon till middag

IMG_7217JPG
Malin glad i nattmörkret

Dag 14 torsdag 13 maj
Under natten tilltog vågorna ytterligare och det blev en ganska ojämn sjögång, därav dålig sömn. Förmiddagen ägnades åt undervisning om solen och planeterna, sedan mer högläsning.

Båten seglade på i 6-7 knop hela dagen, härligt med lite speed. Vindprognosen flaggade om starkare vindar och vi revade därför ytterligare. Att reva storseglet innebär att någon av oss (läs Lasse) måste upp på däck och att båten måste svängas upp mot vinden och släppa på storfallet. När vi gjort detta och var på väg att "falla tillbaka", det vill säga, svänga tillbaks till rätt kurs, hade vi vågorna in mot sidan och det var som en hög blå mur på styrbord sida, hua!

Barnen lekte Harry Potter på eftermiddagen och den tinade köttfärsen förvandlades till tacos. Det kan man ju aldrig äta för ofta, eller hur? Under natten blåste det 10-14 m/s och vindrodret skötte styrningen. Enstaka våg sköljde över aktern men under sprayhooden satt man torrt. 

IMG_6751jpg
Äntligen kunde frukost-brödet gräddas på normal-tid igen


Dag 15 fredag 14 maj
Alla lite trötta och det dröjde tills vi fick i oss frukost. Barnen längtade efter chokladbollar och till slut gav Carro med sig, klart vi ska baka chokladbollar. En enkel sak i vanliga fall men en båt som gungar och kränger komplicerar det hela lite och när smeten till slut var klart och klockan närmade sig 15 utan att lunchen intagits tog Carros energi slut... Efter lunch lade sig Carro därför att vila med en tryckande huvudvärk och när hon vaknade hade vinden vänt och vi var tvungna att segla alltmer söderut istället för österut.

Barnen önskade sig kokt potatis och åt således kokt potatis och ketchup till middag medan vi delade på ännu en välsmakande burk Boeuf bourguignon. Under nattvakterna märkte vi att kylan och fukten tilltog alltmer. Lagom till vakt-skiftet valde vi att slå (ändra kurs) och gå norrut igen så sammantaget det dygnet så tog vi oss runt 50 sjömil närmare mål trots att vi gjort ungefär 133 sjömil totalt. 

IMG_7213JPG
Cabin girl lyssnar på saga ute på Atlanten

IMG_6725jpg
Plötsligt en massa båtar på plottern, är vi på väg åt fel håll?

Dag 16 lördag 15 maj
Klockan 7 på morgonen väcktes Carro av kapten; "Carro, kom fort, skynda dig!". Carro trodde att hon skulle få se en val, men när hon yrvaken kom ut i sittbrunnen såg hon till sin fasa förseglet (genuan) ligga släpandes i vattnet på styrbord sida. Fallet hade nötts och brustit! Lasse lyckades snabbt hiva upp det igen och tack och lov har vi ett reserv-fall (spinnaker-fallet som vi vanligtvis använder till förseglets kapell) och kunde snart hissa förseglet igen. Vinden vred lite mer till vår fördel under dagen och vi kunde segla i någorlunda rätt kurs med fart runt 4-6 knop. 

IMG_6791jpg
Kapten har bärgat förseglet, rätt så tungt...

IMG_6793jpg
Brustet genuafall

Dag 17 söndag 16/5 

På förmiddagen fick vi nytt mail av Klas, kaptenen på S/Y Skyline (numera landkrabba på Sint Maarten efter försäljning av båten) och vår trogna och uppskattade väder-rapportör. Mailet löd: "Styr söderut!!!!!!!!" Ett lågryck med stormvindar var på väg och om vi inte tog oss mer söderut skulle vi hamna mitt i stormens öga.

Vi mailade även kapten Lasse på S/Y Sandvita som har decenniers erfarenhet av Atlant-korsning och som låg en dryg vecka framför oss och han instämde i Klas bedömning. Så vi lade om kursen till sydost, enligt prognosen hade vi ett och ett halvt dygn på oss att ta oss en och en halv breddgrad söderut (90 sjömil). Efter kursändring fick vi vinden rakt bakifrån och fick därmed en riktigt behaglig segling. Vi turades om att handstyra bara för att kunna njuta härlig segling inför de tuffare tider som väntade.

Den sista frysta köttfärsen rullades till köttbullar, varav hälften serverades till två överlyckliga barn (efter mer än två veckor till havs krävs det inte så mycket..) och hälften sparades för att ta till kommande dagar när kall pastasallad med köttbullar fick räknas som matlagning. Båten förbereddes för storm och nattvakterna förflöt utan svårigheter. 

IMG_6810jpg
Besättning och yacht på väg SO

Dag 18 måndag 18/5

Carro väcktes än en gång innan sju, vinden hade tilltagit och det var dags att reva storseglet. Vi gick återigen igenom vindprognosen, diskuterade och beslutade oss för att ta ner storseglet helt och enbart köra med genuan, ett klokt beslut skulle det visa sig.

Under dagen ökade vinden till 10-16 m/s, i byarna som mest 20 m/s, och vågorna ökande. Vi kunde hålla kurs rakt mot Horta från lunchtid, då vinden återigen vände. Det regnade en hel del under förmiddagen men klarnade upp lite på eftermiddagen. Vi hade tät kontakt med Klas och vår plan verkade hålla, vi tog oss alltmer mot kanten av lågtrycket. Utöver att förbereda båten så försökte vi även förbereda oss själva och grundade med dubbla portioner Boeuf bourguignon (vuxna)/Felix ravioli (barn) till middag.

Vid vaktbytet på natten märkte vi att staget till vindgeneratorn (som är fastskruvad i pulpiten i aktern) var löst och det fick lagas provosoriskt med snöre och silvertejp. Natten var rejält gungig och allmänt stökig och ingen av oss fick till någon vidare sömn. Eller nja, barnen sov som vanligt som stockar förstås!

IMG_6797jpg
Storsegel nere och surrat för storm

IMG_6798jpg
Havet börjar bli oroligt

Dag 19 tisdag 18/5

Carro som låg halvvaken efter vaktskiftet hörde hur vågorna sköljde över båten och befarade att Lasse var halvt bortspolad (vi har alltid flytväst och säkerhetslina kopplad på nattskiften, att sköljas överbord ska inte vara möjligt!), men trots att vågorna ibland bröt över aktern och in i sittbrunnen var han oskadd.

När frukosten skulle förberedas kom en stor våg och vräkte båten på sidan varpå Carro flög tvärs över salongen och landade med höften mot soffstödet. Aj som .... det var det första av många stora blåmärken...

Lasse höll ställningarna där ute medan Carro försökte underhålla barnen, som inte fick gå ut i sittbrunnen, med film och högläsning inne. Stormen var ett faktum och vi seglade i vindar runt 24 m/s. Alltefersom dagen gick ökade vågorna och någon gång under eftermiddagen slog en våg in över styrbord sida, fångades upp av solpanelen och böjde en mantågsstolpe, bröt loss mantågsstolpens fäste och knäckte teaklisten. Vi glömde tyvärr bort att fotografera de riktigt stora vågorna som byggdes upp. Vi hade fullt upp med att hantera båten, så att vi inte skulle hamna fel i vågorna. Om båten efter en våg skulle hamna med sidan mot nästa brytande våg skulle det innebära att båten skulle kunna välta vilket vi givetvis ville undvika.

På eftermiddagen när vinden lagt sig något men vågorna fortfarande var gigantiska satt vi ute lite alla fyra och kunde se ljuset i tunneln. Snart var det dags för middag och trots att vågorna fortsatt fick båten att kränga ordentligt fick Carro till nygräddade vitlöksbröd som komplement till burk-raviolin. Det värmde gott! Dock tog det på krafterna och Carro fick extra vila mellan 20 och 22:30 medan Lasse fortsatte sin heroiska insats ute i vind och vågor (och nej, han har inte skrivit detta stycke själv).

Under dagen hade lamporna på och utanför toaletten slocknat och Lasse ägnade en timme av sin sovtid till att felsöka utan framgång. Därefter somnade han utmattad och fick fyra och en halv timmes sömn innan det var dags att byta igen....

IMG_6814jpg
Hård vind på morgonen

IMG_6788jpg
Vågorna byggde upp sig under dagen

IMG_6838jpg
6.6 knop utan nästan några segel 

IMG_6832jpg
Vågorna blev större och större. Tillsist började de bryta in över vår akter

IMG_6862jpg
Nytt hastighetsrekord, 19.7 knop i 24 m/s och surfandes på en monstervåg

Dag 20 onsdag 19/5

Carro sov relativt bra trots fortsatt höga vågor, så när klockan ringde 08:30 var det inte alltför lätt att vakna till. Albin hade dock lovat sin skolklass att ringa klockan 9 (klockan 13 svensk tid) och satellit-telefonen fungerade som den skulle. Det var härligt att höra klasskamraternas röster och kul att svara på deras nyfikna frågor.

Vindarna lade sig alltefter att dagen gick men vågorna var fortsatt höga och båten lutade rejält åt styrbord. Vi upptäckte att det läckte in vatten både här och där, men tack och lov var det inga större läckage som hotade säkerheten. Lasse var stoisk och fann tillräckligt med energi för att åtgärda några av de skador som de starka vindarna åstadkommit.

På eftermiddagen fick alla i besättningen ta sig en varm dusch av uppvärmt sötvatten vilket piggade upp rejält. Till middag serverades mannagrynsgröt och just då var det allt man kunde önska sig. GPS:en visade att vi hade mindre än 500 sjömil kvar och helt plöstligt kändes målet nära! 

IMG_6774jpg
Dagen efter stormen

IMG_6801jpg
Vindrordet styr efter stormen

IMG_7221JPG
Albin pratar med klasskamrater

IMG_6844jpg
Malin luftar sig ute i sittbrunnen - med flytväst och sele på

IMG_6869jpg
Mannagrynsgröt-middag i gungande båt

Dag 21 torsdag 20/5

Dagen fortsatte med relativt starka vindar, men tyvärr motvind och vi fick hålla kurs 130 grader istället för 90 grader. Alla var lite smågriniga och båten lutade kraftigt åt styrbord. Energin till att fixa lagad mat till lunch fanns inte riktigt så de vuxna kalasade på flingor och mjölk medan barnen erbjöds skorpor med jordgubbssylt eller nutella. När syltburken välte in i det för tillfället öppna tallriksskåpet, självfallet utan lock, och nästan all sylt rann ut var sammanbrottet nära... Men det var bara att bita ihop, ta några djupa andetag och torka rent.

Till middag fick vi i alla fall ihop en varm måltid, håll i hatten, det blev... pasta! Med pesto den här gången (ketchup för Albins del). Under kvällen vred vinden något mer fördelaktigt för oss och vi kunde närma oss rätt kurs mer och mer. Nattvakterna var lugna och vi sov båda som stockar när det var dags för det. 

IMG_7224JPG
Fortfarande jobbiga vågor

Dag 22 fredag 21/5
Carro och barnen sov gott och när Carro vaknade och tittade på klockan var den 10:45! Va?! Visade sig dock att Lasse ställt fram klockan en timme, vilket vi gjort varje fredag för att komma ikapp de fyra timmar som Azorerna ligger före Karibien. Frukosten var därför inte färdigäten förrän framåt tolv och fick därför även vara lunch. Lasse sov ikapp lite förlorad tid medan Carro och barnen läste bok i sittbrunnen.

Vi hade bra vind under dagen 8-11 m/s och kunde segla i 4-6 knop. Fortsatt gungigt och vi kunde lägga ett antal nya blåmärken till de gamla som nu antagit en lite mer gul ton. Efter middagen som bestod av ris och chili con carne (konserv) fick barnen efterrätt i form av ett rör Pringles-chips som hittats längst bak i konserv-skåpet, den som söker han (hon) finner... 

Dag 23 lördag 22/5

Äntligen sken solen igen och med den steg humöret hos hela besättningen. Vi började nu känna att det inte var långt kvar och nedräkningen kunde börja på riktigt. Även om vi hade fortsatt motvind närmade vi oss rätt kurs alltmer. Till middag blev det båtbakad pizza, riktigt smaskigt efter ett antal dagar med konserver/pasta omvartannat. 

IMG_6854jpg
Solen visade sig åter efter flera dagar med grått och fuktigt väder

IMG_6846jpg
Sol och tjejer ombord med topphumör


Dag 24 söndag 23/5

Carro vaknade vid 05-tiden av att Lasse försökte starta motorn, som inte startade... Efter fyra försök tittade vi på varandra smått desperat, kom överens om att vänta ett par minuter för att sedan försöka igen, en femte gång. Det var som att vi skickade all vår kraft, kärlek och vårt hopp ner till motorrummet när Lasse återigen vred på startnyckeln. Efter en evighetslång väntan (kändes det som) medan motorn hostade och hackade startade den äntligen. Puh! Vi kunde motorsegla i fem knop och beslutade oss genast att inte stänga av motorn förrän vi var framme i Horta.

För att fira svängde Carro ihop en kladdkaka som intogs under eftermiddagen, gott! I brist på annat blev det ånyo pizza-middag, förråden började tryta och det räcker med pasta en gång om dagen, haha. 


IMG_6868jpg
Soluppgång till havs

IMG_6860jpg
Glada barn som firar sol och startande motor

Dag 25 måndag 24/5

Troligen sista dagen till havs (för den här etappen vill säga) om inget överraskande skulle ske. Och det gjorde det tack och lov inte. Återigen var det mulet, grått och trist men vi gjorde bra fart i relativt stark vind. Carro kände sig lite slut efter den senaste veckan och passade på att vila en del. Det var glada barn som lade sig till natten med vetskap om att vi skulle vara framme nästkommande morgon.



IMG_6867jpg
Så här kan en tidig morgon på överfärden se ut, snart dags att gå upp... 

Framme!
Och så, klockan 06:00 (lokal tid) kunde vi slutligen ankra innanför hamnpiren i Horta på ön Faial. Vi var framme, vilken underbar känsla! Barnen vaknade till och kunde sedan inte riktigt somna om så vi satte igång att göra i ordning båten istället.

Efter lunch blev vi upp-plockade av marinans personal för PCR-tester, glädjande nog slapp barnen testas, gränsen gick vid 12 år. Svaren på PCR-testerna skulle komma inom 24 timmar och fram tills dess fick vi inte ta oss iland.  Så därefter fortsatte vi att städa och fixa ombord innan vi kunde hugga in på den middagsmat som Peters bar levererade till båten, take away har aldrig känt så lyxigt som då!

IMG_7232JPG
Lasses tionde PCR-test sedan vi lämnade Sverige för drygt ett år sedan

IMG_7234JPG
Efter några timmar på ankare var det visst kul att åka båt igen, dock gick marinans motorbåt liiiiite snabbare än S/Y Lady Ann

IMG_7238JPG
Take away från Peters bar - levererat till båten via restaurangens gummibåt


IMG_7240JPG
Tandfen hade mycket att göra denna månaden, två gånger fick hon rycka ut till oss på det stora blå


Nästkommande dag, alltså i onsdags, fick vi provsvar som var negativa. På eftermiddagen fick vi också en plats i marinan och återigen växte nervositeten för om motorn skulle starta. Marinans personal kom ut med jolle för att kunna hjälpa till om den inte startade, men efter (numera) sedvanligt hostande kom den igång med samma metalliska knackande som tidigare och vi kunde ta oss in i marinan.
 
IMG_6906jpg
Vår utsikt från vår plats i marinan. Grannön Pico i bakgrunden

Vattenmässigt spenderade vi ca hälften av de 600 liter vi hade med ombord. Mot slutet av överseglingen lyxduschade vi i sötvatten några gånger bara för att vi faktiskt kunde. Vi körde upp 245 liter diesel, några liter av dessa gick till värmaren som gick ofta på slutet av överseglingen.

Sedan dess har vi ägnat dagarna åt att reparera allt som gått sönder under färden, fått hjälp med motorn och med svetsning. 

Här följer lite bilder på vad vi ägnat de senaste dagarna åt: 
IMG_6900jpg
Mantågsfästet som gick av när vi träffades av en stor våg

IMG_6909jpg
Svetsning pågår

IMG_6904jpg
Teaklisten som sprack och mantågstolpsfästet som lossnade när vi träffades av vågen

IMG_7272JPG
Kapten plastar fast mantågstolpsfästet igen

IMG_6908jpg
Teaklisten limmas och skruvas ihop. Skruhålen pluggas igen med teakplugg

IMG_7246JPG
Nytt fall till genuan installeras

IMG_7274JPG
Det läckte in vatten från ankarspelet. Vi fick montera bort det, täta om och skruva tillbaka det. Ankarspelet fick en omgång ny färg samtidigt.

En lista över vad som gick sönder på Atlanten

Fotvattenpumpen läckte vatten - packningen lagades med Sikalfex, ny packning i Horta
Gasolregulator sönderkorroderad - ny regulator monterades
Spricka i sb soffa i salongen - lagades med teakplywoodskiva på insidan
Fotogenlampa ramlade ned - fästet hade gängat upp sig
Belysningen i toalett och gång till förpik slutade fungera - kabel av, ny kabel monterades i Horta
Genoafall gick av - nytt fall monterades i Horta
Motorn startade dåligt - nya spridare monterades i Horta
Mantågsfäste av - nytt fäste svetsades i Horta
Mantågsstolpsfäste av - plastades fast i Horta
Mantågsrör böjt - bockades om i Horta
Teaklist trasig - limmades och skruvades ihop i Horta
Nåt i teakdäck lossnade - ny nåt
Teakpluggar utnötta - nya teakpluggar
Kontakt till mastel läckte vatten - ny däckskontakt monterades i Horta
Fönster och däckslucka läckte vatten - tätades om i Horta med Sikalfex UV
Vatteninträngning via ankarspelet - bortmontering av ankarspel och sikaflextätning i Horta
Sprayhoodsömmar trasiga - syddes ihop i Horta
Electrolux ventil läckte vatten - tätades med Sikaflex
Färgen på ankarspelet hade flagnat av - målades om i Horta
Spricka i locket till sittbrunnsfacket - limmades ihop i Horta
Locket till Magma-grillen lossnade - nya muttrar
Toadörren öppnade sig själv - vände på dörrlåset
Stag till vindgenerator lossnade - skruvades fast med fäste + dubbla slangklämmor
Lampan till Danbouyen gick av - limmades med Epoxilim

Vi har även hunnit med att utforska den närmaste omgivningen och njutit av restaurang-middagar de flesta kvällarna. Horta är en trevlig, ren och välskött stad och vi trivs riktigt bra. Ett par kilometer bort ligger en stor Continente, stormarknad, med ett otroligt utbud och det känns nästan som att vara hemma. Till barnens stora lycka har de både köttbullar ("Cozinha Sueca") och fiskpinnar, för att inte tala om utbudet av och priserna på frukt och grönsaker.

IMG_7257JPG
Första restaurangbesöket - det var såååå gott

IMG_7262JPG
Kapten fick ordentligt med mat

IMG_7263JPG
Albin nöjd med chicken nuggets

IMG_7264JPG
Malin fick en ny favoritrestaurang, Capitolio, och vill gå tillbaka varje dag

IMG_7266JPG
Frukost-frossa efter första besöket i en mataffär på snart fyra veckor...

IMG_7276JPG
Cabin crew med några av de målningar som tidigare seglare har lämnat efter sig i Horta. Vi ska måla vår egen i veckan.

IMG_7278JPG
Lokala delikatesser

Återigen är vi överväldigade över den support vi får både hemifrån och från människor runt om i världen. Tänk att så många är intresserade av vad vi gör och upplever. Tack!
 

Nu vilar vi upp oss inför nästa etapp på ca 1400 nm (ca två veckors segling) upp till Frankrike/England. Vi siktar på att ta oss till Cherbourg på Frankrikes nordkust, men väder och vind avgör om vi kan ta oss ända dit i en etapp. Men innan dess ska vi utforska Azorerna lite mer. Vi hörs snart igen! 

// Carro & kapten

Så var det dags... För det sista inlägget härifrån Karibien. Om någon timme drar vi upp ankaret och ger oss av mot Horta på Azorerna. Cirka 2700 sjömil och vi räknar med att det tar 3-4 veckor. Tiden här i Västindien har gått både fort och långsamt. Det är nästan svårt att förstå allt vi varit med om här och det kommer ta tid att smälta alla intryck. När vi igår kväll pratade om våra favorit-öar blev listan låååång och nästan alla öar vi besökt var bäst på sitt sätt. 

Efter att ha checkat ut från Antigua, vilket var ett kapitel för sig och som gjorde Lasse nästintill gråhårig stannade vi till två dagar på ön Saint Estatius där Lasse tillsammans med besättningarna på S/Y Anne-Mon och S/Y Sanuti kunde göra tre dyk. Vi fick inte gå iland på grund av Corona-restriktioner men njöt ändå av sol och bad på svaj och dykarna var mer än nöjda.

99FD773D-C662-4429-9CC7-E97386BB123CJPG
St Eustatius i gryningen

7AB6A985-62D2-4D1E-9C65-7370E9A42B6DJPG
S/Y Sanuti i Oranjestad

9408966C-4314-4E7F-9C23-F0D664DB80FEJPG
Kapten med dykdräkten på

D8EFA67F-8673-4AC9-ADAA-55FAF9CF1A6FJPG
Mot dykstället

43EED437-E5D3-41FA-8893-984E7126A3ECJPG
Presenter från dykfirman

Sedan vi kom till Sint Maarten, en ö som är uppdelad i en fransk (norr) och en holländsk (syd) del, har vi varvat förberedelserna inför överfarten med mer äventyr och bad. Efter några dagar på svaj med mycket bad gick vi in i marinan för att lättare kunna fylla båten med mat, vatten och diesel.

IMG_6639jpg
Roger och Emma på S/Y Sanuti övertalades att också köpa en Magma-grill! Då blir man glad!

Vi har besökt flygplatsen som ligger direkt vid stranden där de inkommande flygplanen dyker ner rätt över huvudet på en och de avgående planens luftström nästan blåser en ner i havet. Det gällde att hålla i alla lösa föremål och skydda ögonen mot sanden som ven i luften. Låg man i vattnet när ett flygplan lyfte var det som att hela vattenytan kokade.

IMG_7162jpg
Flygplan modell större kommer in för landning

IMG_6996JPG
Ett litet mindre plan kommer

B614A231-1913-4D2A-9B7D-20F5227B0676JPG
Varningsskylt vid startbanan

Till marinan hörde en pool och tennisbana så där var det lätt att fördriva några eftermiddagar när båtfixet var färdigt för dagen. 

IMG_7056JPG
Kapten finslipar tennisslagen

IMG_7055JPG
Fint besök på center courten

IMG_7058JPG
Cabin crew i poolen

2BA348B0-4DC8-443C-9E96-DFFE384578A9JPG
Cabin crew i civilisationen igen

2DC34C4B-8D01-4A6C-B982-6B828EB972D9JPG
McDonalds på Sint Maarten Yacht Club, om cabin crew själv får önska

IMG_7018JPG
Ödlor finns det gott om på Sint Maarten

En eftermiddag gjorde vi sällskap med besättningarna från S/Y Sanuti, S/Y Anne-Mon och S/Y Cap Maj och gick på romprovning på Topper´s Rum. Vi fick prova ett antal smaksatta romer med smak allt från sockervadd till Chai Latte och det kan hända att vi köpte med oss en och annan flaska... 

3ACA6343-0FDA-46FD-AF41-4FA3CBCCA135JPG
Kapten fick en ny t-shirt

4A09937F-9590-407D-BBFD-99BC61F318C5JPG
Carro gillade denna smaksatta rom

5002B36C-6C52-4377-AA1B-39F0A6E5894BJPG
Kapten gillar alltid rom

I närheten av Sint Maarten ligger ön Saint Barth som under cirka 100 år kring 1800-talet var svensk men som sedan dess tillhör Frankrike. I nuläget var det stängt för inkommande båtar men det gick att ta färjan här från Sint Maarten, så för en vecka sedan tog vi färjan dit över dagen. Det var kul att se de svenska vägskyltarna och att ta en drink på "svensk"-baren Le Select och vi gick också förbi resterna av Fort Karl och Fort Oscar.

545467D1-1878-4D8B-904D-5AE83B159453JPG
Svenska gatunamn - respekt

AE935EE8-29AF-4527-A6E8-5F089A835773JPG
Mer svenska gatunamn

IMG_7082JPG
Albin ringer 

IMG_6668jpg
Utsikt över St Barth

IMG_6669jpg
Gustavia

IMG_6670jpg
Le Select med svenska skyltar

IMG_7088JPG
Det finns fortfarande en hel del spår från Sverige 

IMG_7104JPG
Turistshop i Gustavia eller i Gamla Stan?

IMG_6673jpg
Hamnen i Gustavia

Häromkvällen var vi inbjudna på Taco-kväll hos besättningen från S/Y Skyline som numera är (tillfälligt) båtlösa efter att ha sålt sin båt och nu huserar i en lägenhet bredvid marinan för några veckor till.

IMG_6989JPG
Cabin crew får lyxa i familjen Lundgrens lägenhet

IMG_7131JPG
Kapten fick rom & cola

IMG_7142JPG
Kaptensparet på landbacken

IMG_7136JPG
Kapten, Anna och Klas

IMG_7145JPG
Våra fina värdar, Anna och Klas

De och besättningen på S/Y Malla som vi hade sällskap med genom Europa kom också och vinkade av oss imorse när vi lämnade bryggan och marinan och lade oss utanför med ankare för de sista förberedelserna.

IMG_7161JPG
Alltid jobbigt att säga hej då till vänner...

Lasse skrapade botten ren från all påväxt och barnen passade på att njuta av det varma havsvattnet innan vi rör oss mot kallare breddgrader. Ryktet säger att det är 16 grader i vattnet vid Azorerna och att det inte dröjer många dagar in på denna överfart innan långbyxor och långärmat åker på. Vilket känns overkligt när vi svettats dagligen i över fyra månader. Trots att vi haft det underbart här och verkligen trivts är vi alla fyra överens om att det känns bra att vända hemåt. Och än har vi tre månader kvar ombord innan detta äventyr är över. Och därefter många år framför oss med denna fantastiska, stabila och trygga båt som tagit oss så långt. 

Under överfarten kommer vi att maila uppdateringar till Carros kompis Ewa som kommer hjälpa oss att publicera dem på vår Facebook-sida. Och här på hemsidan under rubriken "Här är vi" / Predict Wind, kan ni följa vår väg mot Azorerna. På återseende!

IMG_7158JPG
Malin tar sista drinken i Västindien för denna gång

// Carro

Vi stannade i Barbuda ytterligare en dryg vecka. Efter att ha utforskat klart Spanish Point tog vi oss tillbaka till Coco Point där vi träffade ännu en belgisk båt, S/Y Temanua, med Berth, Stephanie, Lyam och Roxie ombord. Nya kompisar för både vuxna och barn! Det firades med bonfire på stranden, barnen ordnade en "kids fire" och njöt av grillade marshmallows i mörkret.

IMG_6388JPG
Cabin crews gjorde en egen eld

IMG_6412JPG
Lugn kväll runt elden

Ett par dagar senare hade suget efter lobster-grillning gett sig till känna igen. Enoch på strandbaren Shack-A-Kai stod för grillningen och vi för tillbehören. Godaste lobstern hittills och det blev inte sämre av alla goda tillbehör. Barnen varvade mat med lek och bad och slutligen dansade de på bordet, en kväll de sent kommer glömma. Kvällen avslutades på Temanua och det hann bli sent innan tre jollar puttrade hemåt igen...

IMG_6420JPG
Albin, Liam, Malin och Roxie laddade inför lobstergrillning

IMG_6422JPG
Kapten på lobstergrillning

IMG_6423JPG
Tillsammans med S/Y Anne-Mon, S/Y Sanuti och S/Y Temanua på lobsterkväll

IMG_6447JPG
Marsmallowgrillning

C41C37E8-E1FA-416A-BBEE-4D702464DFF1JPG
Conch i solnedgång

IMG_6425JPG
Vilda åsnor springer runt på Barbuda

Efter flera härliga dagar i Coco Point fortsatte vi norrut på Barbuda till 17 Mile Beach och Low bay där vi, S/Y Sanuti och S/Y Anne-Mon låg helt ensamma (S/Y Temanua stannade kvar i Coco Point). Efter att ha försökt kontakta ett antal olika guider, med hjälp av kontaktuppgifter i våra seglings-guideböcker, fick vi slutligen tag i Solomon som gladeligen guidade oss runt. Han plockade upp oss vid båtarna i sin träbåt och styrde oss med van hand in bland rev och sandbankar till lagunen som ligger innanför den långa stranden. Vi startade med en tur till Frigate Bird Sanctuary, ett naturskyddsområde med tusentals fregattfåglar samt en del andra arter. Vi hade turen att få se flera hanfåglar som stolt bröstade upp sig med den röda blåsan fylld (av vatten) i jakt efter en hona att dela livet med.

812b7a9d-f7d1-4690-a837-100b48f416a9JPG
Besättningen på 17 mile beach

IMG_8354JPG
Salomon hämtar upp oss inför Fregattfågeltur

IMG_6508JPG
Fregattfåglar, hanen har en stor röd säck under näbben för att locka till sig honor

IMG_6512 1JPG
Cabin crew besöker Fregattfåglarna

IMG_6517JPG
Fregattfåglar

Vi åt lunch i "huvudstaden" Codrington men på grund av kraftigt regn sköt vi upp den planerade utflykten till grottor och ett sjunkhål till nästkommande dag. Codrington består av enplanshus, både nybyggda sådana och ruiner efter orkanen Irma och på gatorna möter man både getter, åsnor och hästar. Vi överraskades av en relativt välsorterad mataffär, relativt i den mening att vår definition av välsorterad ändrats radikalt senaste månaderna... 

IMG_6545JPG
Codringtons låg- och mellanstadieskola

IMG_6531JPG
På tur i Codrington med Roger & Emma från S/Y Sanuti och Thomas & Petra från S/Y Anne-Mon

IMG_6539JPG
Åsna som kilar runt i stan

IMG_6628JPG
Ett gäng får utanför affären i Codrington


På eftermiddagen lättade regnmolnen och det blev en tur till stranden. Roger och Thomas hade dykt efter conch (uttalas konk och inte konch har vi nu lärt oss) och rensningen påbörjades. Till kvällen serverades sedan friterad conch. Det var ingen som riktigt fastnade för denna karibiska delikatess men nu har vi i alla fall testat.

IMG_6552JPG
Thomas och Roger rensar conch

IMG_6564JPG
Albin hjälper till

IMG_6561JPG
Home is where the anchor drops

På torsdagen gjorde vi ett nytt försök till land-utflykt och nu var vädret på vår sida. Det blev en svettig promenad till slukhålet, men det var det värt. Många meter ner på marken var växtligheten en helt annan än där uppe och palmerna sträckte sig högt högt upp för att nå lite solljus. Väggarna såg ut att bjuda in till klättring, men berget var förrädiskt poröst och stenarna lossnade lätt om man gav sig på ett försök.

IMG_6599JPG
På väg till slukhålet

IMG_6466jpg
Slukhålet med en helt annan växtlighet

IMG_6585JPG
Albin och Malin klättrar ned i slukhålet

IMG_6589JPG
Djupt ned i slukhålet

IMG_6474jpg
Albin parkourar

IMG_6476jpg
Spännande att klättra ned i slukhål tycker besättningen

IMG_6477jpg
På botten av slukhålet

IMG_6480jpg
Kan det finnas grottmänniskor här?

IMG_6481jpg
Utsikt från botten

IMG_6594JPG
Albin hittade spår av tidigare besökare i slukhålet...

Efter slukhålet utforskade vi en större grotta innan det återigen var dags för lunch i Codrington. Solomon tog oss till en restaurang i änden av "stan", återigen överträffades våra lågt ställda förväntningar och det var tre mätta och nöjda besättningar som skjutsades tillbaka till Low Bay. 

IMG_6621JPG
Grottutsikt

IMG_6609JPG
Kapten spanar från taket på grottan

IMG_6491jpg
Grottboende med utsikt

IMG_6488jpg
Ostsidan av Barbuda

På kvällen blev det en ny bonfire, nu med korvgrillning och spökhistorier.

IMG_6661JPG
Malin vandrar längs stranden

IMG_6373JPG
Malin och kapten samlar ved

IMG_6643JPG
Brasan tänd

IMG_6649JPG
Glad cabin girl och trött cabin boy

När vi kände oss klara med Barbuda var planen att åter segla söderut till Antigua och Jolly Harbour för att kunna vi fylla upp med mat, vatten, gasol och diesel. Hastigt och lustigt hade dock Antiguas myndigheter bestämt om nya restriktioner över påskhelgen, vilka bland annat innebar förbud att vistas på stränderna och ett totalt seglingsförbud. Detta kommunicerades dagen innan restriktionerna började gälla. Vi trotsade dock seglingsförbudet, vilket vi inte var ensamma om, och stötte inte på några problem. Inte förrän vi skulle in i hamn. Marinan undrade om vi hade tillstånd från Coast Guard och när vi kontaktade dem började en fars. Vi vet inte hur många gånger vi försökte förklara var vi befann oss (i viken utanför marinan), vart vi skulle (in i marinan) och varför (för att fylla på mat och vatten) samt att vi skulle stanna där till tisdagen (då seglingsförbudet upphörde). Slutligen avslutades samtalet och vi tolkade det som att vi fått tillstånd och kunde därefter gå in i marinan. Planen var en påskmiddag då det var påskafton men efter att ha krånglat med Coast Guard, hittat mjölbaggar i lunchpastan, stressat till tvätteriet med tre veckors tvätt, lyckats få Albin till frisören, duschat i riktiga duschar! och slutligen sanerat under Lasses säng i förpiken där en Coca-cola burk exploderat intogs middagen på den grekiska restaurangen och påskmiddagen skjöts upp en dag. Återigen gjorde vardagslivet sig påmint i paradiset. 

Efter att ha blåst ordentligt i två veckor lade sig nu vinden betydligt och i marinan blåste det nästan ingenting alls samtidigt som det var riktigt varmt. På stranden fick man ju inte heller vara... Då löste barnen det på egen hand med hjälp av vattenslangen på bryggan och vi vuxna önskade nog att vi vågat kasta oss in i vattenkriget. Nu fick vi också till påskmiddagen och tillsammans med S/Y Anne-Mon och S/Y Sanuti avnjöts ägghalvor med räkor, Abbas sill, rökt lax, köttbullar, prinskorv och slutligen grillat kött och potatisgratäng. Som om inte det vore nog hade Emma gjort chokladmousse till efterrätt och det var tre minst sagt proppmätta besättningar som kröp till kojs den kvällen. 

IMG_6726JPG
Nedkylning i värmen

63899940582__FD5C32B3-C93D-4219-8AE9-872BC08F9134JPG
Påskpyntad S/Y Lady Ann

9523AA00-73E4-4E1E-A564-DE2693326F7FJPG
Påskharen tagen på bar gärning

IMG_6677JPG
Prinskorv, köttbullar och rökt lax

IMG_6678JPG
Ägghalvor med majonäs och räkor - påskmiddagen serverad

IMG_6682JPG
Thomas och Petra från S/Y Anne-Mon

Dagen efter var det äntligen dags. Vår sexåring fyllde sju och uppvaktades på sängen med sång och paket. Gladare sjuåring får man leta efter! På eftermiddagen kom båt-vännerna på kalas och dagen avslutades med pizzamiddag på restaurang, allt enligt födelsedagsbarnets önskemål. Utöver gosedjurs-hunden var högsta önskan att inte segla på födelsedagen, hm...  

IMG_6699JPG
Vår stora lilla Malin 7 år!

76131ee6-9050-471a-ad60-343208e1d913JPG
Gossedjur är det bästa som finns

IMG_6718JPG
7-årskalas ombord med cabin crew från S/Y Temanua

IMG_6720JPG
S/Y Anne-Mon, S/Y Sanuti och S/Y Temanua kom och firade Malin

IMG_6728JPG
Dagen avslutades med pizzamiddag (olivpizza är Malins favorit, ser ni sjuan?)

Om en månad ska vi korsa Atlanten igen och förberedelserna har nu börjat. I Jolly Harbour passade vi på att göra motorservice (byte olja, oljefilter, backslagsolja, vattenavskiljarfilter, dieselfilter, anod, rensade vattenfiltret) och utförde en riggcheck (kollade att alla stag, vantskruvar, vantinfästningar, vantspridare inte hade några skador). Allt gick bra och vi hann även med att rensa ut i cabin crews akterruff. Blev många soppåsar till marinans container...

Efter fullspäckade dagar i Jolly Harbour har vi nu tagit oss norrut igen till en ankring utanför Great Bird Island. Här kryllar det av rev så det gällde att hålla tungan rätt i mun när vi tog oss hit och varje jolletur kräver full koncentration och helst en spejare på varje sida. Ön i sig är relativt anspråkslös men efter ett tips på Instagram fann vi en vattenfylld grotta som går ett trettiotal meter in i berget, riktigt häftigt. På den södra änden finns också ett mindre slukhål och även om man inte riktigt kan se varför ön heter Bird Island så kan man definitivt höra det, framförallt på kvällar och mornar.

IMG_6748JPG
På tur på Great Bird Island

IMG_6752JPG
Great Bird Island

IMG_6761JPG
Malin styr jollen hemåt

Runt om finns mindre öar med häftiga formationer, bland annat den lilla ön Hell's Gate och äntligen fick vi också utdelning på den ambitiösa hummerjakt som pågått i flera veckor. Roger och Thomas lyckades fånga två humrar som blev en delikat förrätt häromdagen.  

20210409_172456JPG
Kaptensparet vid Hell's gate

20210409_173632JPG
Ogästvänligt vid Hell's gate

IMG_6803JPG
Klart vatten

20210408_161643JPG
Kapten och Thomas på lobsterjakt

20210408_160911JPG
Korall i Great Bird Island

C22ED077-28FD-4F09-AD5A-27012FE7AF04JPG
Nyfångad lobster

IMG_6778JPG

Malin vågar hålla i en lobster

F912A7BD-C1C2-44A4-8087-0559E1AB1496JPG
Nyrensad lobster

DE2D70AE-EE42-4ED3-9957-98816744F69FJPG
Nygrillad lobster

IMG_6787JPG

Malin vågar smaka lobster!

27006F81-2D72-4BE6-980B-59BA2E62BFC0JPG
Lobsterförrätt i S/Y Lady Ann tillsammans med Roger & Emma och Thomas & Petra

Våra barn och Roxie och Lyam från S/Y Temanua har varit oskiljaktiga och det leks från morgon till kväll. I skrivande stund är både Albin och Malin hos dem på pannkaks-frukost och vi bävar för när det om några dagar är dags att ta avsked. S/Y Temanua ska fraktas hem på lastbåt och familjen ska flyga hem efter att ha tillbringat ytterligare en dryg månad på fastlandet på Antigua.

5b93354a-384f-4c38-a94b-e32cd59a95a4JPG
Lek ombord på S/Y Temanua

IMG_6798JPG
Trevliga kvällar tillsammans på S/Y Temanua

De senaste dagarna har vi nåtts av nyheter och bilder om det vulkanutbrott på ön Saint Vincent som började lite smått redan när vi var där vid nyår. Nu är situationen förvärrad, vi ser bilder från vänner som ligger kvar vid granön Bequia där deras båtar är täckta av aska och boende i området kring vulkanen har evakuerats. Vi lider med öbefolkningen som drabbas av detta, situationen med Corona är svår nog som den är med belastning på sjukvård, restriktioner och uteblivna inkomster. Våra tankar går till Saint Vincents befolkning och vi hoppas att skadan blir så lindrig som möjlig.

Tanken var att avsluta vår tid i Karibien på Guadeloupe, men för bara några dagar sedan tog Frankrike beslut om att åter stänga ned och det inkluderar alla franska öar så nu är vi inte längre välkomna där. Vi siktar istället på den holländska delen av Saint Martin, dit vi räknar med att segla i mitten av veckan. Vi hoppas kunna klämma in dykning på Saint Eustatius, som enligt guideböckerna ska vara riktigt bra, på väg till Saint Martin. På Saint Martin börjar sedan 
förberedelserna inför ”hemseglingen” på riktigt.

// Carro & kapten

Efter nästan tre veckor på Dominica (varav en i karantän) var det dags att fortsätta norrut. Vinden hade varit stabil under hela tiden och S/Y Lady Ann hade legat säkert ankrad. På förmiddagen innan avfärd tog vi en sista tur in till land för att köpa lite mat inför seglingen. På väg tillbaka såg vi att vinden plötsligt vänt 180 grader och vi befarade att Lady Ann hamnat lite väl nära land, det var redan ganska grunt där vi låg från början... Vi skyndade oss tillbaka så gott det gick med kassar tunga av mat och dryck och när vi närmade oss med jollen såg vi att vår oro var befogad, vi stod på botten! Snabbt ombord med barn och matkassar, en vänlig fiskare hade stannat kvar med sin båt och erbjöd sig att hjälpa till att dra loss oss och vi tackade mer än gladeligen ja. Så tillsammans med ankarspelet, egen motor på full gas och fiskarens utombordare kom vi så småningom loss. Rodret verkade oskadd och vi kunde ankra på djupare vatten i väntan på avfärd. Puh! 

Klockan 18:30 kastade vi loss från Portsmouth och Dominica och seglade norrut mot Antigua. Det var cirka 96 sjömil och vi hade räknat med att det skulle ta dryga 20 timmar, men hade otroligt fin vind och seglade susande fram i 5-6 knop, frånsett längs Guadeloupes kust där vi fick ta till motorn i 2-3 timmar. Så efter knappt 17 timmar var vi framme på Antigua och English Harbour, ett mecka i seglarvärlden. 

Vi lade oss på svaj och fick snart alla varningar bekräftade. Ryktet säger att det är svårankrat i English Harbour och att båtarna snurrar runt sin ankring utan någon egentlig logik och det stämde verkligen. Dessutom var det många fler båtar där än vad vi hittills varit vana vid i Karibien (men säkerligen inte ens hälften mot ett "vanligt" år). Redan andra dagen märkte vi att ankaret nästintill släppt och efter tre misslyckade ankringsförsök på samma ställe gav vi upp och flyttade oss längre upp/in i viken. Där upplevde vi att det snurrade något mindre men tog ändå det säkra före det osäkra och flyttade nästa dag till Falmouth Bay, en vik precis bredvid. 

Ön skiljer sig verkligen åt från Dominica, både till natur och stil. Vad det gäller Corona var restaurangerna endast öppna för Take Away, att man sedan kunde sitta och äta på bänkar precis utanför uteserveringen, det var helt okej. Dessutom var det utegångsförbud mellan klockan 18 och 05. Ryktet sa dessutom att det väntade dryga böter för dem som bröt mot det. Vi avnjöt både en och två vällagade och välsmakande luncher från en av hamnrestaurangerna, utbudet av mat på Dominicas restauranger hade varit minst sagt ensidigt så det var en fröjd att kunna välja och vraka från menyn (och jo, vi lagar en hel del mat på båten också, men ibland är det skönt att inte laga till och diska efter tre måltider varje dag...) . 


9AEA25E2-284A-4875-A68E-DFF7191FFA44JPG
Beachen i English Harbour på Antigua

C4E21508-FBBC-4E47-A84A-871FBDE6BB9FJPG
Trångt i ankringsviken anno 2021

IMG_6204jpg
S/Y Lady Ann i English Harbour

IMG_6121JPG
Cabin crew utforskar English harbour

IMG_6108JPG
Officersbyggnaden i English Harbour

IMG_6111JPG
Old English school

59905714-FEF0-41B5-960D-37726B1CFDEAJPG
Rum rum rum rum

IMG_6195jpg
Lunch på Antigua Yacht Club

IMG_6123JPG
ÄNTLIGEN fick kapten riktig mat igen efter flera veckor med kyckling och fisk på Dominica

IMG_6102JPG
Orkansänkt yacht i mangroveträsken

IMG_6213JPG
Fort view i English harbour

IMG_6209JPG
Utsikt över inloppet till English Harbour

IMG_6362jpg
S/Y Lady Ann i ankringsviken i English Harbour

IMG_6211jpg
Några av kaptens inköpta romflaskor (21 har det blivit hittills)

EB5498DB-3E48-4F24-B9BF-9289F1BB1333JPG
Falmouth Harbour

I Falmouth Bay hyrde vi bil och tog oss till Antiguas huvudstad S:t Johns. Lasse körde och Carro var kartläsare, och tillsammans klarade vi av vänstertrafiken galant! Det var inte så mycket att se i huvudstaden och förutom att vi utforskade stans centrum besökte vi det turist-stråk som välkomnar alla de tusentals kryssningsgäster som vanligtvis dagligen kommer till staden under högsäsongen. Nu var det helt öde... Vi gjorde vad vi kunde för att bidra och köpte lite kläder och souvenirer, Albin ökade bland annat på sin Jack Sparrow-garderob.

Därefter begav vi oss till Epicurean, den enorma stormarknaden med matvaror från världens alla hörn. Vi tänkte åter på Dominica, där vi ändå tyckt att stormarknaden i Roseau var välsorterad, men det var ingenting mot detta. Även hemresan till Falmouth Bay gick bra och dagen efter tog vi oss några sjömil österut till Mamora Bay.


118595A9-69C5-4B17-BD51-3E547299F1D8JPG
Cabin crew på besök i sjörövarbutik

IMG_6144JPG
Besättningen på shoppingtur i St Johns

9B417B3C-FE6D-4F97-B437-909D894156F4JPG
Rätt så tomt i shoppingkvarteret i St Johns. Vanligtvis ca 5000 besökare om dagen

IMG_6145JPG
Kapten köper lunch på Italienska bistron vid Epicurean

A1339D32-1F07-4C04-BF2A-1FC1B4EE7426JPG
Storhandling på Epicurean

I Mamora Bay var vi i stort sett ensamma, en annan segelbåt låg för ankare där, men verkade obebodd så länge vi var där. I viken finns en stor resort, omnämnd i guideböckerna som ett av de få ställen i världen där man kan få roomservice till båten (om man ligger i resortens marina vilket vi valde att inte göra).

Med tanke på Corona var vi osäkra på vad som gällde med att gå i land men rodde ändå in till resortens brygga för att fråga. Jodå, vi var välkomna och fick gärna äta lunch, ta en drink, hänga på stranden och till och med bada i poolerna, fantastiskt! Därmed fick vi några härligt lyxiga dagar med både strand- och poolhäng. Att dryck och mat sedan kostade en mindre förmögenhet, det fick det vara värt! Pricken över i:et var de fantastiskt trevliga gästerna vi träffade där. Philipe från Schweiz, flygplans-crew som bodde på resorten i väntan på nästa jobb-flight, kom dagligen förbi på endera båtsportsredskap och snicke-snackade lite. Sista dagen kom han dessutom förbi med en flaska schweiziskt vin som han inte skulle hinna dricka upp innan det var dags att jobba igen.

Vid en lunch träffade vi det otroligt trevliga paret Ruth och Gary från Pennsylvania som tidigare gjort en hel del kryssningar i Karibien men som nu provade detta istället. De blev väldigt imponerade över att vi seglat så långt, och dessutom med barn, och efter pratstunden vid lunchen gjorde vi sällskap vid poolen och sågs sedan dagligen kommande dagar. Det kändes riktigt tråkigt när vi skulle säga hej då, men vem vet, kanske våra vägar korsas igen någon dag? Vi hoppas verkligen det! 


27B24FF5-6AA2-4108-ABDF-6F67CE6B0D3BJPG
Lyxresorten StJames's Club i Mamora Bay

43F9339D-8CCA-454D-8831-86F4E0C991BDJPG
Utsikt från strandrestaurangen

IMG_6275jpg
Utsikt från stranden, obs S/Y Lady Ann i bukten

IMG_6278jpg
Sommarlovsläge på

IMG_6280jpg
Palmer och blå himmel

IMG_6161JPG
Albin på väg tillbaka till yachten från resorten (kolla tröjan, haha)

IMG_6165JPG
Malin dricker drinkar

1B4EC024-9CBE-44AE-A247-E72AFC97939EJPG
Vi fick tillgång även till de olika poolområdena

c00f88e6-52cc-4f63-b128-630fdf141d9aJPG
Givetvis beställde cabin crew drinkar i poolbaren

IMG_6268jpg
Mobilförbud

5215FB90-8DF7-42C4-9B22-75BE41895A7BJPG
Mamora Bay

IMG_6183JPG
Albin på väg in till resorten

IMG_6188JPG
Malin rodde in till resorten helt själv

IMG_6191JPG
Mango-drinkarna var goda

IMG_6304jpg
Utsikten från en tre etage-pool, givetvis syntes vår lyxyacht även från denna pool

IMG_6306jpg
Carro njuter i poolen

IMG_6203JPG
Piloten Philipe som kom förbi med en flaska Schweiziskt vitt vin

IMG_6202JPG
Gary och Ruth från Pennsylvania USA som vi lärde känna i Mamora Bay, världens snällaste!

IMG_6196JPG
Albin fick "All inclusive" cola av Gary och Ruth

IMG_6198JPG
Cabin crew njuter

Efter dessa härliga dagar i Mamora Bay var det dags att åter ta oss till English Harbour för ett kärt återseende av S/Y Anne-Mon och S/Y Sanuti, som stannat kvar en vecka på Domicia för lite mer djungel-äventyr. Vi hann med att utforska omgivningarna där lite till innan vi seglade norrut mot Barbuda, med ett stopp i Jolly Harbour. Där hann vi också med att träffa S/Y Malla och S/Y Skyline, våra svenska kompisar från Europa, kul! Och, inte minst, att ta en varm lång dusch i marinan, första "riktiga" duschen sedan på Saint Lucia i december... Det var skönt.

IMG_6369jpg
S/Y Lady Ann i marinan i Jolly Harbour

Vi blev kvar en extra dag i Jolly Harbour på grund av utlovade nordliga vindar (motvind), men därefter kunde vi sätta segel mot Barbuda. Paradiset. Vilken ö. Vi började i Cocoa Point där sandstranden bjöd in till häng, lek och bad. Vilket vi ägnade två dagar åt. Sedan fortsatte vi sydost mot Spanish Point, en vik fylld av rev och kristallklart vatten. Där har vi nu i dagarna tre snorklat, umgåtts, snorklat och snorklat lite till. Flera försök till att fånga hummer har gjorts, men med ganska skralt resultat. Vi hoppas dock att snart få ihop till en hummersås att servera med pasta till samtliga åtta besättningsmän och då, då kommer vi njuta. Ännu mer än vi redan gör, om det nu är möjligt. 

IMG_6366jpg
Blöt segling upp till Barbuda

068E7C0D-2530-4B11-8AEB-C8C2FBD65283JPG
Paradise found, en bild säger mer än tusen ord...

80a816d1-8f10-4bba-9aa7-1a86d05d86a4JPG
Cocoa Point, Barbuda

IMG_6231JPG
Kapten passade på att skrubba jollen

IMG_6242JPG
Både hästar och åsnor går fritt runt på ön

IMG_6247JPG
Höjdhoppsträning på stranden

IMG_6265JPG
Lazy days

IMG_6267JPG
Snälla barn

IMG_6270JPG
Albin och Thomas på S/Y Anne-Mon byggde en pyramid

IMG_6284JPG
Cabin crew eller Barbuda-apor?

98821AAD-120F-41DE-A4E7-A0466254C8BCJPG
Spanish point, Barbuda

baftJPG
S/Y Lady Ann vid Spanish Point, foto tagit av Emma på S/Y Sanuti

IMG_6307JPG
Albin redo för lobster-jakt

IMG_6309JPG
Mot revet för att fånga lobster

20210323_210541JPG
Albin snorklar vid revet

20210324_204941JPG
Korallrev i Barbuda

20210325_172436JPG
Malin siktar sjöborre på korallrevet

20210325_172509JPG
Massor av fiskar

IMG_6317JPG
S/Y Sanuti med Roger och Emma ombord från Belgien

IMG_6320JPG
Grillmiddag ombord på S/Y Lady Ann tillsammans med besättningarna på S/Y Anne-Mon och S/Y Sanuti

10ACA734-C50E-4698-A44F-6D4B82DA8558JPG
Conch-snäckor blir fina souvenirer

IMG_6346jpg
Conch i solnedgång

IMG_6349jpg
Cabin girli solnedgåmg

IMG_6338JPG
På tur med S/Y Anne-Mon och S/Y Sanuti

IMG_6347JPG
Fikapaus i värmen

IMG_6355JPG
Fiskstjärt / sjöjungfrustjärt?

Men som rubriken säger, dagarna går fort här i paradiset och oavsett om vi vill eller inte så börjar hemresan närma sig. Det är lite mer än en månad kvar tills vi åter ska sätta segel för att korsa Atlanten, nu åt andra hållet, vilket kan vara tuffare än seglatsen hit, men det ska nog gå bra!
Vi är många båtar som ska "hem" och än så länge väljer vi att inte lägga alltför mycket tid och tankar på det, det får komma tids nog.

Vi kommer hänga kvar här på Barbuda minst en vecka till, ja, så länge maten räcker, för här finns inte mycket att handla, ön är nästan obebodd efter att orkanen Irma drog med sig nästan allt i sin väg för tre år sedan, sorgligt nog. Sedan siktar vi på Guadeloupe, innan det är dags att återigen ge sig ut på Atlanten, eventuellt med ett stopp på Saint Barths, den tidigare svenska ön (fram till 1878 då ön gavs till Frankrike)

// Carro & kapten

Karantäns-dagarna fördrevs sedvanligt med skola/jobb, bad, film och lek. På lördagen bjöd barnen in till maskerad-disco och det bjöds på en hel del gottigheter. Efter sex dagars karantän och ytterligare ett PCR-test var vi till slut fria att ta oss an Dominica. Och vilken ö att ta sig an. Egentligen förtjänar varje dag ett eget blogginlägg men tiden räcker inte riktigt till. Vi får sammanfatta det hela i bilder, så gör er redo för en bildkavalkad! 

IMG_5482JPG
Disco ombord med otäcka gäster

IMG_5491JPG
Lördagsgodis

IMG_5536JPG
S/Y Anne-Mon överraskade med nybakta frallor en morgon, fantastiskt! 

Det regnar en hel del på Dominica, vissa dagar mer än andra och vi passade på att samla lite regnvatten till sötvattenduschar efter alla salta bad. 

IMG_5763jpg
Vattenuppsamling

Första strapatsen vi gjorde var en djungeltur tillsammans med besättningarna på S/Y Anne-Mon (Sverige), S/Y Sanuti (Belgien), S/Y Cap Maj (Danmark) och S/Y Calypso (Holland/Danmark). Vi startade längs Indian River och hade siktet inställt på ett vattenfall. Så vi började gå genom den täta terrängen. Och gick och gick. Lunch-stopp vid en mindre flodfåra där barnen njöt av svalkan floden gav. Via en större asfalterad väg tog vi oss vidare och närmare vattenfallet. Vi hade blivit varnade för att stigen dit förstörts av orkanen Maria som fyra år tidigare ställt till med enorm förödelse på ön. Och någon stig kunde vi absolut inte hitta. Roger från S/Y Sanuti hade med macheten och högg oss tålmodigt framåt. När vi var ett par hundra meter från vattenfallet insåg vi att det inte var alltför många timmar kvar till skymningen och terrängen var enormt tät. Vi tittade på varandra och tog sedan ett snabbt gemensamt beslut om att ge upp. Det vore oförsvarbart att nio förnuftiga vuxna med ansvar för två barn blev fast i djungeln över natten på grund av envishet. Det är heller inte så att det saknas andra vattenfall på denna mycket kuperade ö. Så vi vände om och insåg snabbt vilket bra och viktigt beslut vi hade tagit. Att hitta vägen tillbaka genom den täta djungeln, där vi gått bara en halvtimme tidigare var allt annat än lätt. Ingen av oss ville tänka på hur det hade varit att försöka göra det i mörker.

IMG_5547JPG 
På väg in i djungeln

IMG_5803jpg 
Längs Indian river

IMG_5573JPG 
Över floden

D8011B71-1113-48BD-8E68-2CEE7D58244CJPG
Lunch längs floden  

IMG_5588JPG
Cabin crew lunchar

8181cece-5267-4900-b452-d284904b6ff7JPG
Kapten på tur

21301bf0-7982-4778-9097-758c23b50681JPG
Cabin crew på tur

fdba21cd-3650-47fe-9df7-8202f0a58ad0JPG
Malin mitt i djungeln

IMG_5564JPG
Carro och Malin på en öppen plats i djungeln

IMG_5812jpg 
Djungelblomma

När vi slutligen tagit oss upp för den sista backen mot "stora vägen" var det inte bara barnen som längtade efter en taxi. Och när vi nådde krönet stod den bara där, ett mirakel! På Dominica består nämligen lokaltrafiken av minibussar som antingen agerar som buss eller som taxi, så det tog en stund innan vi förstod att den billiga taxiresan ner till stan egentligen var en buss-tur. Chauffören sa först 3 EC-dollar per person men ändrade sig snabbt till 2 EC-dollar när vi spred informationen bakåt i ledet och han misstolkade vår förvåning över det låga priset som tvekan till att åka med.

IMG_5592JPG
Trötta barn fick bäras sista biten, tack Thomas för bärhjälpen!!

Väl tillbaka vid jolle-bryggan blev det först en kall dricka på strandbaren Purple Turtle och när middagsplaner började diskuteras var beslutet att beställa middag inte svårt att ta, ingen hade egentligen energi till att ställa sig och laga mat. 

IMG_5597JPG
Välförtjänt dricka


Mellan alla utflyktsdagar har vi även hunnit med strandhäng och en och annan beach volleyboll-match. Barnen varvar bollsport med hundlek och bad och emellanåt svalkas struparna med en öl/läsk på Purple Turtle, numera vårt stamishak.

E8782D41-0DAF-4149-BFB4-470E5D4C338CJPG
Beach volleyball, yacht style

IMG_5600JPG
Bad med traktens hundar

IMG_5768JPG
Turtle Purple

En eftermiddag tog vi en båttur på Indian River med den fantastiska guiden Titus. Han berättade entusiastiskt om både Dominicas historia och natur. Längs floden finns också ett hus byggt till inspelningen av Pirates of Caribbean 2, häxan Calypsos hydda, till Albins (nåja, till några av de vuxnas också) förtjusning kvar. Enligt Titus kunde man övernatta i hyddan, men nja.... 

IMG_5898jpg
In i Indian river

IMG_5905 1jpg
Vid Calypsos hus

IMG_5723jpg
Hydda med potential för den händige, ett stenkast från floden 

IMG_5910 1jpg
Nöjda med besök hos Calypso

IMG_5714JPG
Cabin crew håller utkik 

Under flodturen lade vi till vid en brygga och Titus tog oss med till en närliggande farm där vi fick titta, lukta och smaka på flera örter, frukter och grönsaker. Det var nyttigt och intressant att se hur saker växer, till exempel cashewnötter, ananas och ingefära. Kakaobönans innehåll, vita geléaktiga klumpar som man kan suga på, har få likheter med den choklad vi hittar i butiken, både till utseende och smak... 

IMG_5927jpg
Mangroveträd 

IMG_5667JPG
Guiden Titus berättar om kakao

IMG_5931jpg
Ananasbuske

IMG_5672JPG
Citrongräs

IMG_5676JPG
En kall dryck och provsmakning av guava, banan, stjärnfrukt och sockerrör

IMG_5681JPG
Sockerrör provsmakas

IMG_5689JPG
Malin och Albin glada

IMG_5702jpg
Alla tjejer fick blommor

IMG_5705JPG
Fin bukett

IMG_5719JPG
Solen på väg ned över Indian river

IMG_5707JPG
Nöjda turister

IMG_5936 1jpg
Cabin crew rekommenderar Indian river tour med Titus!!

IMG_5733JPG
Örter på tork i båten

För att kunna segla vidare mot Antigua och Barbuda behövdes nya tester, så kallade exit-tester. Till skillnad från när man kommer till Dominica och tar tester i Portsmouth, så måste dessa exit-tester av någon anledning tas i huvudstaden Roseau på södra delen av ön. På grund av att kustbevakningen vill ha kontroll på alla inkommande båtar och bara har två egna båtar att patrullera med, så får man inte själv segla ner till Roseau utan måste ta sig dit med buss/taxi. Eftersom tiden för testet var klockan sju på morgonen valde vi att boka taxi. Så klockan 5:45 i måndags knöt vi fast jollen vid stranden och åkte den dryga timmen ner till Roseau. "Kliniken" var inhyst i Botaniska trädgården och utanför stod två tält uppställda, det ena avsett för provtagnings-patienter och det andra för vaccinations-patienter. Det senare fylldes på i rask takt och det var allt annat än social distansering. När någon påtalade för de väntande att de måste försöka hålla avstånd blev svaret snabbt "Men det är ingen fara, vi ska ju bli vaccinerade!!" och så trängde de ihop sig lite till...

IMG_5772JPG
Trångt i vaccinationskön

Efter två timmars väntan och en vända in i tältet för att bekräfta identitet med passen (för det kunde man ju inte göra i samband med själva provtagningen...) var det äntligen dags. Tack och lov behöver barn under tolv inte provtas enligt Antiguas protokoll, så barnen slapp den här gången. För oss vuxna var det vårt nionde respektive tionde (Carro fick ju provtas två gånger på Madeira) test. 

IMG_5773JPG

Kapten Coronatestas

När det var klart avnjöt vi en smarrig hotellfrukost nere vid havet innan vi gick en runda i huvudstaden som var något mer stadslik än Portsmouth. Där fanns också två riktigt bra mataffärer och en hyfsat bra, vilket inte finns någonstans på resten av ön. I Portsmouth har vi dock fördelen med att varje dag få tag i fina lokalt odlade grönsaker och frukter på den lilla marknaden. Att försäljarna är högljudda och övertygade om att just deras varor är bäst hör till, dessutom förstår vi desperationen efter kunder ett sådant här år, då vi, seglarna i de 30-talet båtar som tillåts komma till landet, är de enda turisterna på ön. 

IMG_5776JPG
Hotellfrulle!!
 

IMG_5782JPG
Pannkakor till barnen

IMG_5794JPG
I Roseau finns visst ett svenskt konsulat

Tillbaka i Portsmouth väntade gemensam middag på S/Y Sanuti och utöver pasta med kyckling bjöds det på ny- och egenfångad flundra och lion fish. Roger och Bram (från S/Y Calypso) hade också fått upp flera "conchs" ett slags sniglar (?) som bor i snäckor på botten.

IMG_6022jpg
Thomas öppnar conchs

IMG_6027jpg
Lion fish

I tisdags var det dags för ny utflykt. Samma gäng som veckan innan försökt forcera Dominicas djungel på egen hand hoppade spända av förväntan in i Pauls minibuss för en heldag runt om ön. På väg mot första stoppet redogjorde Paul för de olika små byarna vi passerade, många med franskklingande namn och var och en med sin charm. Utsikten mot Karibiska havet var slående och vid ett tillfälle körde vi upp på en höjd och kunde då se Atlanten på vår högra sida och Karibiska havet på vår vänstra. Därefter tog Paul oss ned till Red Rocks, ett område med röd lavasten som genom åren formats av naturens krafter och som fortsatt gör det. Terrängen var böljande och underlaget kändes mjukt att gå på. Här och var fanns små grottor och gångar och på vissa ställen stupade det brant. Otroligt häftigt. 

IMG_5816JPG
Red rocks

IMG_5829JPG
Thomas och cabin crew i grotta

IMG_5830JPG
Albin lämnar tag

Efter Red Rocks fortsatte vi till en chokladfabrik. Där tog ägaren emot och gav oss en guidad tur. Vi fick följa varje steg "from bean to bar" som det stod på husväggen. Kakaofrukten innehåller ett tiotal bönor inpackade i en geleaktig "puppa" och första steget är fermentering. Därefter torkas bönorna i solen innan de rostas för att sedan malas. Barnen fick pröva på att skala bönorna som torkats, men i själva framställningen behövs de inte skalas. Efter malningen används en separator som skiljer bönorna från skalen. Allt detta sker i etageplanet på fabriken men sedan var det dags att gå ner i "källaren" där resten av processen äger rum. Bönorna blandas med mjölk och eventuell smaksättning i en maskin, som sedan står och kör runt blandningen i fyra dygn! Slutligen hälls den i formar och tempereras innan den är klar för försäljning. Efter rundvandringen fick vi provsmaka de olika chokladkakorna för att frivilligt köpa en chokladkaka eller två. Eller sju... 

IMG_6045jpg
Pointe Baptiste Estate chokladfabrik

IMG_6046jpg
Bean to bar 

IMG_5905JPG
Kakaofrukter

IMG_5908JPG
Fermentering

IMG_6048jpg
Torkande bönor 

IMG_5917JPG
Cabin crew skalar bönor

IMG_5934JPG
Inne i fabriken

IMG_5939JPG
Chokladkakor!!!!

IMG_6049jpg
Sortimentet

IMG_5943JPG
Fruktstund i bussen

Därnäst körde vi in i öns indian-reservat där ursprungs-dominikanerna Kalinagos bor. Det bestod av flera byar som liknade övriga byar på ön, men nere vid vattnet har de också byggt upp en by för att illustrera hur livet på ön sett ut genom århundraden. Vi fick en guidad tur och guiden berättade om diverse medicinska växter som användes och fortsatt används, om sjöjungfrun Blue Mother som lurat ner två fiskare i havets djup och vars ingång nu var spärrad med en stor sten. Han berättade även om anden som man använde för att skrämma barn till lydnad. Efter att barnen fått höra om anden sattes de i ett hål i en trädstam och lämnades i mörkret i tre-fyra timmar (guiden intygade att föräldrarna inte befann sig alltför långt bort under den tiden). Sedan hämtade man barnen och förväntade sig lydnad för att barnet inte skulle hamna där igen. Ordning och reda! Hm....  

IMG_5952JPG
I Kalinagos by

IMG_5953JPG
Frukt som sägs vara bra för levern

IMG_5964JPG
Vattenfall ned till sjöjungfruns pool

IMG_5973JPG
Besättningen

IMG_6055jpg
Utsikt från Kalinago-byn

IMG_6059jpg
Vattenfall

IMG_6050jpg
Stupad Kalinago krigare hedras med staty

IMG_6073jpg
Klassfoto

IMG_5981JPG
Ihåligt träd där busiga barn lämnas för uppfostran

Lunchen intogs på restaurangen SeaView och den levde verkligen upp till sitt namn. Sista stoppet var Spanny Falls, ett av flera "twin falls" och för att komma till det bortre krävdes det klättring över ett krön, tack och lov fanns det rep till hjälp. Det var härligt att bada i sötvatten och att få sig en riktigt "dusch", något vi inte fått sedan på Saint Lucia i slutet av december. Först kändes vattnet riktigt kallt, men man vande sig snabbt och vi konstaterade att det nog ändå var runt 20 grader. Så vi är nog lite bortskämda då vi vanligtvis badar i 26-27 grader.

IMG_6083jpg
Sea view restaurangen

IMG_5996JPG
Klättring till vattenfall

IMG_6009JPG
Uppför

IMG_6086jpg
Nedför

IMG_6093jpg
Sjöar på vägen

IMG_6090jpg
Vattenfall 1

IMG_5997JPG
Vattenfall 2

20210302_212916JPG
Bad i vattenfall

20210302_212949JPG
I vattenfall

Igår, onsdag, upplevde vi en av resans höjdpunkter; Canyoning. Vi hade hört om det av ett par andra seglare de första dagarna här på Dominica men de sa att barnen var för små och vi tänkte "jaha, då får vi nog hoppa det". Sedan såg vi ett reklamblad där det stod att det var från 6 år/120 cm och eftersom Malin fyller sju om en månad och dessutom växt så det knakar senaste halvåret, inte bara storleksmässigt, så kanske det ändå var något för oss. Vi kontaktade guiden Nathalie och kollade av, visst trodde hon att det skulle gå, särskilt då båda barnen gärna klättrar, hoppar och är simkunniga. Och vi ångrade oss inte!!

Tillsammans med Petra och Thomas på Anne-Mon gav vi oss av till Laudat, öster om Roseau för att möta upp Nathalie och Kimani. Under tre timmar simmade, gick, kröp, hoppade och sänkte vi oss ned med rep längs floden. De högsta hoppen var på cirka 4 meter och Malin hoppade två av fyra gånger, de andra två firades hon ner tillsammans med Nathalie. Nathalie hade som svar på vad vi skulle ha med oss för dagen skrivit "badkläder, täckta skor och ett stort leende" och vi levererade alla tre punkterna, vi har nog aldrig sett sex så stora leenden, åtta sammanlagt med Nathalie och Kimani, mycket tack vare dem och deras hejarop när vi kastade oss ut eller firade oss ner. Vi kan verkligen rekommendera Canyoning med Nathalie, klicka på länken för mer info! Finns även på Facebook.

IMG_4916JPG
Glada besättningar

IMG_4919JPG
Cabin crew och Nathalie

När vi var klara åt vi en gemensam lunch innan vi skildes åt från våra guider och fortsatte äventyret på egen hand. Vi fick skjuts till Trafalgar Falls, en av de stora turistattraktionerna på ön. Vanligtvis är det långa köer av både influgna och inseglande turister samt ett gäng kryssningsgäster, men igår var vi ensamma. Vi hade hört om varmt vatten strömmande ut från berget vid foten av det ena fallet och bestämde oss för att försöka ta oss upp dit.

IMG_6106jpg
Trafalgar falls

IMG_6108jpg
Vattenfall

20210303_220346JPG
På väg upp till det varma vattnet

Det var inte lätt, men återigen imponerade barnen på oss och när vi först kastade oss ner i det kalla vattnet från vattenfallet och sedan kunde njuta av det 40-gradiga vattnet som sprängt sig ut från berget var vi alla överens om att det var mödan värt! Tack och lov gick det betydligt lättare nedför och vi klarade oss allihop helskinnade både upp och ner. Klockan var åtta på kvällen innan vi slutligen var tillbaka i båtarna och det tog en stund att smälta dagens fantastiska upplevelser. Enligt Albin så var det hans bästa dag i livet, kan en dag få ett bättre betyg?  

20210303_221512JPG
Thomas och kapten i det varma vattnet

pooljpg
Första badkarsbadet på länge

20210303_220740JPG
Carro i vattenfallet
 
 
IMG_6046JPG
Groupie efter att ha besökt Trafalagar falls

Torsdag och fredag blir två lugna dagar för på fredag kväll lämnar vi Dominica och seglar norrut mot Antigua och Barbuda. Vi räknar med att vara framme på Antigua lördag eftermiddag. Vi har blivit lovade att slippa karantän på Antigua eftersom vi kommer från ett lågrisk-land och har negativa exit-tester, det verkar nämligen vara en ytterst individuell och godtycklig bedömning huruvida det behövs karantän eller inte. Sammanfattningsvis kan vi väl bara konstatera att detta var en fantastisk ö och lever verkligen upp till det goda ryktet det har bland andra långseglare, vi kan bara instämma!  

IMG_6077JPG
Beach volleyball - kapten offrar sig

IMG_6069JPG
Åskådarna

// Carro och kapten

Sist vi skrev hade vi återvänt till Mayreau för att gå på pool- och pizzaparty på Tribu Resort. Partyt var en höjdare, inte minst kocken Philips fantastiska pizzor.  Utöver Sandvita-Lasse hade vi också sällskap av Petra och Thomas från S/Y Anne-Mon, norske ensamseglaren Harald, svenska ensamseglaren Lasse och våra volontär-vänner Jake och Leonie. Vi noterade också att det sammanlagt var fyra Lasse på plats! Och en Larsson... Barnen njöt av poolen och fick också två nya vänner då Lasse och Maggies (de som driver resorten) son kommit med sin fru och två barn från Kanada för att tillbringa våren på ön.

63398117467__0E89E6E0-78FD-489D-A32E-BCCA2FAFEC12JPG
Carro på pizzaparty 

IMG_5067JPG
Sandvita-Lasse, Amiga Mia-Lasse, Kapten-Lasse, Harald och Petra

IMG_5668jpg
Kapten tar en paus

IMG_5072JPG
Badpojke

IMG_5073JPG
Badflicka

IMG_5092JPG
Malin ÄLSKADE pizzorna 

IMG_5084JPG
Jake och Leonie från Mayreau Animal Welfare 

IMG_5090JPG
Petra och Thomas från S/Y Anne-Mon 

IMG_5094JPG
Hela pizzagänget samlat

Dagen efter var tanken att vi skulle segla de fyra sjömilen söderut till ön Union Island med stopp vid hamnen Clifton för proviantering och sedan vidare mot Chatham Bay. Först skulle vi bara stanna till vid S/Y Anne-Mon och S/Y Sandvita i viken vid resorten (vi låg i grannviken). När vi väl var där och hade lagt till vid bojen kände vi att nja... varför så bråttom, vi kan väl stanna en dag till...? Så det gjorde vi och efter en lugn förmiddag mötte vi upp S/Y Anne-Mon på stranden för bad och strandfotboll följt av en drink vid poolen. En snabb visit i båten för ombyte och sedan tillbaka för middag. För vem kan tacka nej till Philips fantastiska mat och Lennons drinkar?

IMG_5689jpg 
Saltstänkta tjejer i poolbaren

IMG_5696jpg 
Poolbar är ett måste när vi så småningom bygger pool hemma i kaptensvillan

Kommande dag var vi ändå redo för Union Island. Vi seglade till Clifton där Lasse fyllde på vatten (jolleturer med dunkar till tappstället) medan Carro och barnen handlade mat, födelsedagspresenter till söndagens barnkalas för de nyfunna vännerna Noah och Josephine och besökte Salty Paws, hundstallet på ön. Sedan möttes vi upp på The Snack Shack som vi fått rekommenderat gånger flera och det levde verkligen upp till sitt goda rykte.

IMG_5123JPG
Malin på det berömda Snack Shack i Clifton på Union Island

IMG_5116JPG
Besök på Salty Paws

Efter uträttade ärenden seglade vi runt ön till viken Chatham bay. Där låg en hel del båtar, framförallt franska och danska. Tack vare tips från Sandvita-Lasse vågade vi gå långt in i viken och ankra och fick första parkett mot den fina stranden och de störtdykande fåglarna, varav många pelikaner.

För att variera oss lite och få lite mer koncentration på lektionerna hade vi skola inne på Sunset Cove. Skolarbetet gick jättebra och när klockan började närma sig lunchtid var valet att stanna kvar för lunch inte svårt. Vi serverades en delikat Fish and chips gjord på nyfångad tonfisk, smaskens! 

IMG_5675jpg
The Sunset Cove i Chatham bay på Union Island 

IMG_5165JPG
Skola med utsikt

IMG_5164JPG
Bokläsning med skaplig utsikt ett stenkast från havet

IMG_5144JPG
Rast mellan lektionerna, då kan man umgås med övriga elever 

IMG_5149JPG
Babysköldpaddor fanns det i denna skolsal

På kvällen avnjöt vi middag på Zeckie & Vanessa tillsammans med Petra och Thomas (och några av vikens hundar...)

IMG_5680jpg
S/Y Anne-Mon i Chatham Bay

IMG_5163JPG
Middag i Chatham Bay tillsammans med Petra och Thomas på S/Y Anne-Mon 

IMG_5162JPG
Malin nöjd med kvällen

Vi tog också en paus från skola, arbete (Lasse), bad och snorkling och tog oss upp på närmsta berget. Där mötte vi kor, någon form av karibiska rådjur och getter. 

IMG_5138JPG
Cabin girl lite trött och tog lift på kapten

IMG_5131JPG
Chatham Bay och dubbla kaptener

Efter några riktigt härliga dagar i Chatham Bay (rekommenderas verkligen) var det dags att återvända till Mayreau för ett tredje besök. Detta med anledning av barnkalas för svensk-kanadensiska Noah och Josephine som fyllde sex respektive fyra år. Det blev ett härligt pool-kalas med god mat och fika. 

46e08baf-fb4d-49cc-8263-a34fd32af88dJPG
Födelsedagstårta

098a58b8-3e2c-48cc-8a7f-da7e538e7426JPG
Cabin boy gillar poolkalas och godispåsar

c0d832fc-de6d-4a76-94b2-18ac7b60a70aJPG
Tårta och pool, kan det bli bättre barnkalas?

e3eaa4f2-fcac-44a6-8564-eb7eea4fc90cJPG
Malin och Sandvita-Lasse på kalas

Dagen efter kalaset var det dags att segla norrut igen mot Bequia. Äventyret i SVG började närma sig sitt slut och det fanns många saker på att göra-listan innan vi kunde lämna landet. Vi seglade dit tillsammans med S/Y Sandvita, som är en betydligt snabbare båt och Lasse seglade snart förbi oss med imponerande elegans. Prognosen hade utlovat ostliga vindar men det var snarare nord-nordost och nästan motvind samt vågor snett framifrån. Carro och barnen hade tagit sjösjuketabletter och sov en del i sittbrunnen men trots det släpade sig tiden fram, det kändes som att vi seglade i evigheter.

IMG_5195JPG 
S/Y Sandvita seglar förbi oss mot Bequia 

Till slut var vi äntligen framme i Bequia där vi åter träffade S/Y Malla och S/Y Skyline, våra svenska kompisbåtar till både vi vuxna och barnens stora glädje. Dessutom återsåg vi valparna på stranden som nu vuxit till sig ytterligare. Av de ursprungligen sex valparna var nu två kvar, de andra hade fått nya hem, och de lekte och kelade mer än gärna. 

IMG_5200JPG
Malin och Emma från S/Y Skyline på beachen

IMG_5238JPG
Kapten får semla av Felix från S/Y Malla

IMG_5226JPG
Hundvalpar på stranden i Bequia

Carro och barnen fortsatte på det vinnande konceptet med skola i land och tillbringade en förmiddag på Jack's strandrestaurang. Där har de också frukost och när den avslutades fanns pannkakssmet kvar och barnen erbjöds amerikanska pannkakor till tidig lunch. Pannkakorna var tydligen så goda att kapten övertalades till en frukost där nästkommande dag. Dock krockade frukosten med Lasses jobbmöte, så frukosten fick intas med headset. Vi hade sällskap av Klas, Emma och Linus från S/Y Skyline och fick en väldigt fin start på dagen. 

IMG_5246JPG
Frukost på Jacks i Bequia, kapten sitter i jobbmöte

0c806a6d-2bb9-4434-9978-d2494a964b30JPG
Pannkakor är mums

IMG_5277JPG
På fruktjakt i Bequia

IMG_5276JPG
Customs and Immigrations office i Bequia

Vi hade börjat planera för att lämna SVG och se vad Karibien mer hade att erbjuda. Efter att ha läst på mer om de närmast belägna (till följd av Corona öppna) öarna beslutade vi oss för att vänta med Antigua & Barbuda och istället sikta på Dominica. För att få komma in i Dominica krävdes ett negativt PCR-test, fem dagars karantän följt av ytterligare ett test. Dessutom måste man få ett "approval" - godkännande att komma in i landet. Enligt "protokollet" fick testerna vara max 72 timmar gamla, det var 48 timmars svarstid och det skulle ta minst 30 timmar att segla dit. Således en omöjlig ekvation, vilket vi påtalade för vår kontaktperson i Dominica, men testerna skulle ändå tas. I torsdags var vi därför på Bequias sjukhus för nya Corona-tester.

Tillsammans med S/Y Anne-Mon hade vi planerat att lämna SVG på söndagen, de hade redan fått approval medan vi fortfarande väntade. På lördag förmiddag fick vi äntligen provresultaten och under dagen kom äntligen vårt approval. På lördagen var vi också injudna till Papa´s för grillfest. Det vankades helgrillad gris med tillbehör och det blev ett fint tillfälle att säga hej då till flera av dem vi träffat under vår tid på SVG. Jake och Leonie från Mayreau var också på Bequia, för mellanlandning innan de fortsätter våren hos Leonies bror innan de återvänder till sitt arbete i Kenya. 

b2dcbb4b-919a-4bde-a4c9-9547ba56a444JPG
Pig roast på G

IMG_5332jpg
Carro på grisafton

IMG_5296JPG
Kapten på grisafton  

Följande morgon var vi klara för avfärd. Även om vi kände oss redo och nu tillbringat en och en halv månad i SVG så kändes det inte helt lätt att säga adjö till denna karibiska pärla, och vi hoppas att vi någon gång kan återvända.

Vi visste att vi gav oss ut i starka vindar och revade därför (för första gången!!) storseglet. Vi seglade på läsidan (väster om) öarna och passerade Saint Vincent, Saint Lucia och franska Martinique. Mellan öarna blåste det friskt medan det längs öarna var lite svagare vind och vi fick emellanåt stötta med motorn, samtidigt som vågorna ibland var höga och framifrån. Natten gick bra och vi delade den på två skift. Måndagen bjöd på mer behaglig segling och lagom till kvällen kunde vi ankra i Portsmouth på norra Dominica. Vi ville gärna hinna ankra innan solen gick ner, men precis när vi kom in i viken ropades vi upp på VHF:en av kustbevakningen som ville få information om båten och besättningen och säkerställa att vi kände till Corona-protokollet. Vi svarade så gott och snabbt vi kunde för att sedan kunna ankra och när vi passerade belgiska S/Y Sanuti som vi känner från SVG gav de tummen upp och ropade "Nu vet vi allt om er", haha. Vi fick också information om att våra tester från Bequia inte längre var giltiga (vilket vi hela tiden försökt tala om för dem) och att vi därför behövde ta nya tester tisdag morgon... 

IMG_5384JPG
Kapten styr yachten mot Dominica med seglarhatten på

IMG_5726jpg
Snabbsegling uppskattas av besättningen, Harry Potter gjorde oss sällskap 

IMG_5727jpg
Malin har koll på plottern

IMG_5390JPG
Dominicas gästflagga hissas

IMG_5735jpg
Cabin crew väntar på nya Corona-tester

S/Y Anne-Mon hade under seglatsen mot Dominica fått problem med sin motor. De låg ankrade längre ut i viken men på grund av de kraftiga vindarna som kommer nerför bergen här i Dominica ville de gärna komma längre in i viken och hellre ligga vid boj än ankare. Så häromdagen hjälpte kapten och barnen samt Roger på S/Y Sanuti till att bogsera in dem, med hjälp av jollarna, till en boj. Det gick strålande och barnen var mäkta stolta över sin heroiska insats.

IMG_5410JPG
Tillsammans med S/Y Sanutis jolle bogserar vi in S/Y Anne-Mon till en boj i viken

Dagarna på karantän fördrivs med skola, bad, träning, båt-fix, film och lek. Både kapten och styrman har fått gå på plankan flera gånger, veckans nya hjälte är nämligen Jack Sparrow, då de första filmerna i serien Pirates of the Caribbean är inspelade både i SVG och här på Dominica. 
På lördag väntas nya tester och förhoppningsvis är vi fria att gå iland på måndag. Vi ser fram emot att utforska denna spännande ö som lockar med vattenfall, flodäventyr och varma källor. Vi återkommer snart med en rapport. 

// Kapten och Carro

Sammantaget stannade vi en och en halv vecka på Mayreau, denna lite otippade favorit för oss. Vi fortsatte att träffa Leonie, Jake, Sandra och hundarna från Mayreau Animal Welfare och det blev både strandpromenad, en drink på The Ranch Escapade, svensk bullfika på stranden och en middag på The Honeycomb. Alltsammans mycket trevligt. 

52D207F9-570C-420A-8457-57880B6B3624JPG
Bad på Saline Bay Beach

6607EC5D-04FE-4F46-9858-F78766D3906BJPG
Saline Bay Beach
  
84D69333-865B-4010-B9BD-D1B405D312DAJPG
Båtbakade kanelbullar

IMG_4812JPG
Jake och Leonie från Mayreau Animal Welfare

IMG_4775JPG
Jake och kapten

IMG_4772JPG
Malin promenerar på Mayreaus ostsida

IMG_4777JPG
Sassy gräver efter krabbor

IMG_4781jpg
Bar med gungor passar cabin crew

IMG_4818JPG
Albin glad för att få gå på hundpromenad

IMG_4822JPG
Malin nöjd

IMG_4887JPG
Sköldpaddor på restaurangen The Honeycomb

IMG_4889JPG
Cabin boy och sköldpadda

IMG_4890JPG 
Cabin girl med sköldpadda

IMG_4895JPG
Hundeskort till jollebryggan  

Mayreau är en liten ö och varje bostad är självförsörjande av vatten, så när vattentanken ombord började sina och vi insåg att vi ville stanna ytterligare några dagar tog vi oss norrut till ön Canouan för att fylla på vatten och handla mat. Den ön ligger bara dryga 4 sjömil bort så vi var tillbaka samma dag med välfyllda förråd. Marinan där är nybyggd och väldigt exklusiv, och trots att vi inte riktigt kunde mäta oss med den lyx-yatch som vi lade till bredvid fick vi ett förstklassigt mottagande av hamnkapten. Och vi var varmt välkomna tillbaka, och då skulle vi få en riktigt bra plats inne i själva marinan lovade han. Mataffären var liten men välsorterad, frukt- och grönsaksdisken den bästa vi sett sedan vi lämnade Europa. Vissa saker var extremt dyra medan andra kostade ungefär som på övriga öar. 

C193BFD2-D9D1-475A-B911-F554C9C9F2B2JPG
Två lyxyachter i marinan på Canouan

IMG_4825JPG 
Cabin crew och lyxyachter

IMG_4826JPG 
Canouan resort

Förra tisdagen fick vi meddelande från Lasse på S/Y Sandvita, han låg nu i en annan vik på Mayreau och skulle hälsa på sina svenska vänner Lasse (en till) och Maggi som driver Tribu Resort på ön. En lyx-resort med tre pooler och egen strand... Han undrade om inte vi ville hänga med. Absolut! På vägen dit hittade vi en get som liksom andra vi träffat på hade virat in sig med "kopplet" bland taggbuskar och runt sin egen pinne. Carro fick rycka ut och turligt nog hade vi sax i ryggsäckens förbandsväska så det blev lite ansning av buskarna innan geten åter var fri (så fri man blir med ett fyra meter långt koppel). 

IMG_5602jpg
Carro hjälper get

Väl framme på Tribu kunde vi avnjuta drinkar, poolbad och en fantastisk måltid, som kocken Philip arrangerat med den barracuda som Lasse (S/Y Sandvita) fångat på väg till ön dagen innan. En otroligt härlig eftermiddag! Lasse (Tribu) och Maggie hade sin son med familj på besök. De bor vanligtvis i Kanada men har på grund av Corona tagit en paus och tillbringar några månader här istället. Deras barn Noa (6 år) och Josephine (4 år) blev perfekt sällskap i poolen. 

IMG_4865JPG
Kapten Lasse (på S/Y Sandvita) och kapten Lasse

IMG_4871JPG
Cabin crew på lyxresort

8eb5aebd-47b7-4c49-b820-ba5c6f4dfeb7JPG
Kapten med god förrätt på Tribu Resort

92126243-ff86-4989-ba65-596816293763JPG
Cabin crew drinkar på Tribu Resort

IMG_4877JPG
God lunch på Tribu resort

IMG_5624jpg
Nöjd kapten

När vi så äntligen kunde slita oss från Mayreau gick vi söderut till Union Island, en av de populäraste öarna i SVG, och särskilt känt för Kite-surfing. Vi lade oss på boj inne i Clifton Bay där ett stort rev fångar upp vågorna och gör hamnen lugn och stilla trots starka vindar. Redan nästkommande dag (fredag) skulle vindarna avta och därmed gavs en lucka att besöka Tobago Cays, ett område med obebodda öar och vackra rev. Där finns ett fantastiskt djurliv under ytan, men det är väldigt oskyddat då hela Atlanten väntar utanför och därför bäst att besöka när vindarna är lite lättare. 

IMG_5636jpg
S/Y Lady Ann på svaj i Clifton på Union Island

Vi ankrade i Tobago Cays (TC) lagom till att kunna se de svenska herrarna slå Frankrike i semifinalen i handbolls-VM. Det hela firades med snorkling tillsammans med danska S/Y Marthelsa som också låg i TC. Ute vid det stora revet var det väldigt strömt och svårt för barnen att vara med, så när Sara på S/Y Marthelsa erbjöd barnen att vara hos dem och leka med Theo och Elise, medan Carro och Lasse besökte revet tackade vi med glädje ja. Barnen knorrade lite först men när vi sedan kom för att hämta dem ville de inte hem! Snorklingen ute vid revet var fantastisk och vi hade sällskap av Petra och Thomas från svenska S/Y Anne-Mon. Eftersom barnen sedan inte ville avsluta leken och vi vuxna gärna umgås blev vi kvar på middag, väldigt trevligt.

IMG_5639jpg
Handbolls VM, Sverige - Frankrike

IMG_4905JPG
Tobago Cays med en sköldpadda som hämtar luft
 
IMG_4929jpg
Kristallklart vatten på Tobago Cays

I lördags gjorde vi sällskap med S/Y Anne-Mon samt en belgisk och en dansk besättning för den traditionella lobster-barbequen på stranden. Romeo levde upp till sitt rykte och anordnade en fantastisk måltid.

IMG_4857JPG
Malin laddar inför lobster barbeque

IMG_4942JPG
Eremitkräfta på Tobago Cays

IMG_4958JPG
Albin och eremitkräftan

IMG_4944JPG
Gungning inför beachparty

IMG_4953jpg
Strand i Tobago Cays

IMG_4946JPG
Romeo rensar lobsters

IMG_4962JPG
Besättningarna på båtarna i Tobago Cays inför lobster beach party


IMG_4960JPG
Dinner is served

IMG_4968jpg
Marshmallows till efterrätt

IMG_4965JPG
En del av resterna gick till Tobago Cays opposums

IMG_4971JPG
Och andra rester gick till Tobago Cays rockor

I söndags bänkade vi oss för handbollsfinalen, med ansiktsmålning och allt. Tyvärr höll de inte riktigt hela vägen och det var vi som fick skicka gratulations-sms till S/Y Marthelsa som tagit sig upp till Bequia och såg matchen där. Innan dess hade Malin och Carro svängt ihop en sockerkaka och dessutom ordnat dagens middag, färsk fisk! Nyfångad från Romeos kylbox... 

IMG_4982JPG
Handbolls VM-final, Sverige - Danmark

IMG_4975JPG
Malin bakar sockerkaka

IMG_4978JPG
Catch of the day - Albin och firre

IMG_5005jpg
Malin på karibisk palm

IMG_5007jpg
Kapten på palm

IMG_5022JPG
Carro klättrar i palm

IMG_5032JPG
Tobago Cays levererar

IMG_5035jpg
Albin i palm

IMG_5041jpg
Utsikt från högsta punkten i Tobago Cays

IMG_5045JPG
Albin spanar ut över revet

IMG_5047JPG
Glad besättning

Tobago Cays bjöd på fantastiska vyer och underbar snorkling. Ville man se en sköldpadda eller en rocka var det bara att hoppa i och titta ner, de simmade ständigt runt båten och var inte ett dugg skygga. Till och med en barracuda visade på ovanligt mod och kom kanske lite väl nära tyckte vi...

20210129_195837JPG
Fisk

20210129_200650JPG
Rocka

20210130_151952JPG
Fisk

20210130_152123JPG
Sköldpadda

20210130_152348JPG
Sköldpadda

20210130_152505JPG
Sköldpadda
20210129_205214JPG
Många fiskar vid korallrevet

20210129_210340JPG
Korallrev

20210130_195535JPG
Barracuda

20210130_200106JPG
Malin klappar sköldpadda

Vinden tilltog successivt under helgen så nu är vi åter på Mayreau för ett litet stopp, då det imorgon vankas pizza- och poolparty på Tribu Resort. Sedan är planen att utforska Union Island lite mer innan vi vänder norrut i SVG igen och så småningom siktar på Antigua/Barbuda.

// Kapten & Carro

Vi fortsatte att utforska Bequia, bland annat med en tur upp på högsta toppen. Det var inte så långt att gå men lutningen var rejäl så det tog på krafterna. Vi avslutade med lunch på Good Mood Café, som drivs av ett brittiskt par.

IMG_4530JPG 
Malin uppe på berget

IMG_4529JPG 
Eremitkräfta

IMG_4534JPG 
Utsikt över Admirality Bay på Bequia

IMG_4538JPG 
Larv

IMG_4543JPG 
Albin in good mood

IMG_5464JPG
Bad, bad och åter bad

20210110_203402JPG
Bad-tjej

Dagen därpå tog vi oss tvärs över viken till Papa´s Bar, en svenskägd restaurang/bar och möttes av ägaren Gert som var i färd med att se Leksands vinna mot Rögle. Vi skulle bara ta ett glas med svenske ARC-seglaren Lasse på S/Y Sandvita men det var så trivsamt däruppe på höjden så vi blev kvar på middag, och det var minsann ett bra beslut, maten var utsökt och solnedgången förtjusande som så ofta här i Karibien.

IMG_4586JPG 
Malin på Papas bar i Bequia

IMG_4589JPG 
Papa's bars ägare Gert. Hejar på Leksands IF

IMG_4592JPG 
Utsikt från Papas Bar

"Sandvita-Lasse" har många års erfarenhet av segling i dessa vatten efter ca 15 års charter-segling och bjöd gladeligen in till sin båt för både tips och nybakade kanelbullar nästkommande dag. Väldigt trevligt och generöst!

IMG_4572JPG 
Albin med hundvalpar

IMG_4562JPG 
Lunch på Jacks i Bequia

IMG_5501jpg
Pizza Hut i Bequia

IMG_5502jpg
Restaurang Bequia

Sista kvällen innan vi skulle segla vidare i detta ö-rike åt vi och danska S/Y Marthelsa middag på Jack´s som ligger precis vid stranden. Vi var nästan ensamma på restaurangen men kunde ändå avnjuta en delikat trerätters, alltmedan barnen roade sig med både iPads, dans och kurragömma på stranden. En fenomenalt trevlig kväll. 

IMG_5463JPG 
Vår strand i Bequia

IMG_5459jpg 
S/Y Lady Ann i Bequia
IMG_4606JPG 
Malin uppklädd för middag 

IMG_4607JPG 
Middag på Jacks tillsammans med S/Y Marthelsa

Vi gillade Bequia. Här kunde vi proviantera, tanka vatten, fylla gasol, tanka diesel och bensin, tvätta smutstvätt, bra restauranger, bada och bara njuta av Västindien. I en av affärerna hittade vi knäckebröd! Troligtvis det dyraste knäckeböd vi någonsin kommer att köpa, men ändå...

IMG_5504jpg
Knäckebröd i Västindien

Medan våra vänner seglade söderut mot Union Island bestämde vi oss för att gå till Mustique, den så kallade "kändis-ön". Vi var nästan ensam båt där, förutom en och annan lyx-yatch, värda en sisådär 50-150 miljoner US-dollar...

IMG_5525jpg
Två lyx-yachter

På grund av Corona (sas det i alla fall) var större delen av ön avspärrad för "turister" men man kunde få åka taxi runt ön utan att kliva av. Vi nöjde oss med att stanna på den västra "öppna" sidan och njöt av stranden som var fylld av stora, vita, vackra snäckor, caféet med smaskiga bakelser och glass samt utmärkt snorkling inte långt ifrån vår mooring-boj.

IMG_5511jpg
Mustique beach

IMG_5512jpg
Hamnområdet i Mustique

IMG_4629jpg 
Malin hjular på beachen

IMG_4661JPG 
Del av rymdraket som flöt iland på Mystique

20210115_155723JPG
Rocka

20210115_161612JPG
Snorkling

20210115_161656JPG
Albin dyker med sköldpadda

Pricken över i:et var att det kryllade av sköldpaddor, både i havet och på land så när vi badade kunde man alltid se sig omkring och snart upptäcka minst en, oftast fem-sex sköldpaddor som i godan ro simmade runt och smaskade lite sjögräs på botten eller sakta tog sig mot ytan för att andas en liten stund. Underbart!

IMG_4657JPG 
Möte med "the locals"

IMG_4660JPG 
Sköldpadda i Mustique

Vår andra dag på ön återförenades vi äntligen med katamaranen Baloo, från ARC, den franska båten som vi låg bredvid i Las Palmas. Tyvärr framkom det samtidigt att flera besättningar som firat nyår tillsammans på en restaurang på Bequia smittats av Corona och både vi och Baloo hade umgåtts med båtar som i sin tur umgåtts med de som var sjuka. Så vi tog det säkra före det osäkra och begränsade umgänget till vattenaktiviteter och promenader i det fria. Såklart en stor besvikelse för barnen som längtat efter att ses och leka sedan 22 november, men  även om vi bedömde att risken var oerhört liten för att någon av oss skulle vara smittade kände vi att vi ville ta vårt ansvar och göra vad vi kunde för att minska smittspridningen.

IMG_5533jpg
S/Y Lady Ann och S/Y Baloo i Mustique

Såklart blev det ett restaurang-besök även på Mustique, hehe, men vi avstod den mer tjusiga restaurangen på andra sidan ön, där långbyxor var ett krav, och tog istället en lunch på den berömda Basil's bar. Där brukar det krylla av kändisar enligt rykten men i dessa tider kryllar det inte av folk någonstans... Dessutom är vi inga mästare på internationella kändisar, så vem vet, det kanske var riktiga celebriteter som vi omgav oss med. 

IMG_5529jpg
Carro på Basil's Bar

IMG_5531jpg
Ett besök på Basil's Bar är ett måste när man är på Myústique

IMG_5523jpg
Bageriet på Mustique

Efter tre dygn på Mustique seglade vi några sjömil söderut till Mayreau medan Baloo fortsatte norrut till ö-gruppen Antigua och Barbuda. Vi lade till i den nordvästra viken Salt Whistle Bay. Den är mycket vacker men oskyddad och vi fick en väldigt blåsig och gungig natt. Därför bestämde vi oss för att fortsätta till nästa vik, Saline Bay, och där var det betydligt mindre sjögång, om än fortsatt blåsigt.

IMG_5561jpg
S/Y Lady Ann i Saline Bay, Mayreau

Så där blev vi kvar, och är här än. Här finns en långsträckt sandstrand som mestadels ligger helt öde. Det bor ungefär 270 människor på ön och de fick allmän elförsörjning först 2003. Redan första dagen mötte vi tre volontärer från veterinär-stationen på ön, ett par från England och en kvinna från Tyskland. De har varit här sedan i höstas och kunde ge oss många bra tips. De känner de flesta på ön och vet vem man ska prata med när man behöver hjälp/mat/dryck. Till barnens förtjusning har veterinär-stationen ett gäng hundar som ska rastas varje dag, vilket de var varmt välkomna att hjälpa till med.

IMG_4724JPG
Alla gillar ju hundar

IMG_4730JPG
Cabin crew nöjda med alla hundar

När jobbet var avslutat fortsatte vi till Dennis Hideaway/Guest House för en drink i tornet med utsikt över bukten. Samtidigt kunde barnen ta ett dopp i restaurangens pool några våningar nedanför. En fantastisk eftermiddag.

IMG_4735JPG
Goda drinkar hos Dennis

Igår kom S/Y Marthelsa förbi och återigen fick vi en fantastiskt fin kväll tillsammans. Denna gång med hjälp av Philip som tillsammans med sin syster anordnade en festmåltid vid stranden, med grillad lobster, kyckling och fisk. Det hela avslutades med  pyjamasparty för barnen ombord på Lady Ann, med film, popcorn och gosedjur, medan vi vuxna fick en pratstund i sittbrunnen. 

IMG_4758JPG
Kapten och kapten Martin från S/Y Marthelsa sugna på langusters

IMG_4760JPG
Pyjamasparty ombord på S/Y Lady Ann

20210121_210908JPG
Snorkling på revet 

20210121_210342JPG
Korall

Det har blivit en del restaurangbesök senaste veckorna, dels på grund av att vi budgeterat för det och därför sparat i många år och dels för att vi känner att vi vill göra vad vi kan för människorna här, då de vanligtvis lever på turismen men nu knappt har några gäster alls. Det gäller dock att göra upp priset i förväg, annars kan det bli rejält dyrt, de tar ju vad de kan få, av förståeliga skäl. Liksom i nästan hela världen har Corona slagit hårt även här och det är svårt att föreställa sig att det vanligtvis är flera hundra båtar till i dessa vikar. Så samtidigt som vi lider med lokalbefolkningen passar vi på att njuta av ensamheten och stillheten som råder detta år. 

IMG_4696JPG
Restaurangbesök på g för cabin crew

IMG_4697JPG
Cabin boy Albin

IMG_4699JPG
Besättningen på Mayreau

IMG_4713jpg
Kapten och Carro

IMG_4718JPG
Albins första Pina Colada (Virgin)

IMG_4721JPG
Givetvis lämnade vi ett avtryck vi också (tillåtet) på Robert Righteous

Vi trivs väldigt bra här på Mayreau och även om vi har öar kvar att upptäcka här i Saint Vincent och Grenadinerna (SVG) så har vi inte bråttom. Vi försöker hitta lugnet i att bara vara; ägna dagarna åt att bada/snorkla, äta, läsa, leka och så vidare. Inte tänka att nästa ö eller land ska vara bättre/vackrare/roligare utan vara här och nu. Och det går faktiskt riktigt bra! 

IMG_4672jpg
Cabin crew och stor enhörning med Mayreaus strand i bakgrunden

IMG_4687JPG
Muffins - båtbakade

IMG_4767JPG
Anicia flätar Malins hår

// Kapten & Carro

Innan vi kom till Saint Vincent och Grenadinerna försökte vi få klarhet i vad som gällde kring Corona-tester, karantän och inklarering och när vi kom dit och tilldelades en mooring-boj var det fortsatt oklart hur många dagars karantän som egentligen gällde och om vi ens fick komma in i landet eftersom vi inte hade fått det så kallade "stamped approval". Vi hade skickat in all dokumentation som efterfrågats, men något svar fick vi inte. Vi anlände den 29/12 och fick tid för PCR-prov den 4/1, så vi hade en viss förhoppning om att det skulle vara fem dagar som det varit tidigare. I samband med provtagningen fick vi dock besked om att det var tio dagars karantän som gällde för oss, typiskt... Men det gick ingen nöd på oss där i viken. Vi hade köpt på oss en hel del färskmat och vi kunde bada hur mycket vi ville. Nyårsafton firades med party-hattar, oxfilé och bearnaisesås från Svenska butiken på Gran Canaria samt en båtbakad kladdkaka, utsökt!

IMG_5333jpg
Young Island Cut, vår utsikt under karantänen

IMG_4287JPG
Bubbel vid Young Island

IMG_4295JPG
Nyårsafton i karantän

IMG_4307JPG
Nyårsmiddag

IMG_4310JPG
Partyhattar på

7778AD3E-08DA-4E7D-B1BE-7C73C5DE3ECDJPG
Karantänsbads på nyårsafton - vinterbad
  
IMG_4395JPG
Fika på däck

IMG_4265JPG
Som tur var var bad tillåtet när vi låg i karantän

IMG_5357jpg
Ringa kompisar var uppskattat

Vi hade gjort sällskap med S/Y Lucky Girl och S/Y Marthelsa och trots karantän var vi tillåtna att ta SUP-brädorna till varandra för lite semi-gemensamt bad även om vi inte fick gå ombord på varandras båtar. Utöver en hel massa bad passade vi på att ha lite mer intensiv skola för att komma ikapp lite från Atlant-överfarten och utöver de vanliga ämnena hade vi NO-undervisning om magneter, väderstreck och kompasser.

IMG_4344jpg
Cabin boy gör läxan på däck

IMG_4383JPG
NO ombord

IMG_4382JPG
Magnetism studeras

Under karantänen kom Alexander från en holländsk båt och undrade om kapten ville följa med och fiska (dyka) efter langustrar. De fick upp två stycken efter några timmars jakt.

b87ca190-9586-4145-a47a-2d7ac36b87feJPG
Kapten med sin del av fångsten

c187987f-6ea8-4fbd-84ea-b182f9f7b4b9JPG
Albin får hålla langustern

Den 4/1 var det då dags för nya Corona-tester. Vi tog jollen in till bryggan och var på anvisad plats i rätt tid och väntade. Och väntade.. och väntade... Nästan en timme sena dök test-personalen upp och vi kunde ta testerna. Anledningen till förseningen var att det regnade... Trots förseningen så gick själva test-förfarandet väldigt fort, till skillnad från Saint Lucia då pappersarbetet tog nästan två timmar. Sedan var det bara att åka tillbaka till båten och fortsätta vänta på resultaten och på att få gå iland. Vi fick naturligtvis negativa provsvar och på kvällen den 7/1 fick vi, efter lite diskussioner hit och dit med diverse ansvariga på Saint Vincent & Grenadines Arrivals, gå iland och äta middag på en av restaurangerna vid stranden, fastän vi "fortfarande är i karantän, kom ihåg det". Efter att ha blivit inklarerade i SVG och haft kontakt med myndigheterna här, anser kapten att SVG Arrivals personal nog skulle kunna få gå en kurs i sunt förnuft och en baskurs i social kompetens, men tyvärr är det så ofta fungerar här i Västindien när man har kontakt med myndigheter.

IMG_4409JPG
Malin nöjd med milkshaken efter 11 dagar i karantän ombord på S/Y Lady Ann

Nästa dag var vi dock äntligen fria att röra oss på ön. Carro gjorde sällskap med Helen och Sara från de andra båtarna och åkte och handlade mat. Det var underbart att fylla på förråden med färsk frukt och grönsaker. På eftermiddagen gjorde vi en kort utflykt till en liten ö med ett fort som låg precis bakom Young Island, vilken utgör ena sidan av den lilla viken. Där fanns ett gammalt fort högst upp på toppen och vi var inte avundsjuka på dem som för mer än två hundra år sedan burit upp kanonerna dit upp. Utsikten var magnifik. 

IMG_4415JPG
På väg upp till fortet

IMG_4423JPG
Roo och Albin på kanon 

IMG_4435JPG
Cabin crew

IMG_4442JPG
Glada cabin crews, Roo, Theodore, Kit, Malin och Albin, som just släppts från karantän 

IMG_4444JPG
Utsikt från fortet

IMG_4453JPG
Smala trappor

IMG_5391jpg
Gummijolleparkeringen vid fortet

Vi stötte även på en kändis vid Young Island. Chris Doyle och hans båt Ti Kanot. För er som inte känner till Chris Doyle, så är han i seglarkretsar en välkänd författare av seglingsguider för Västindien.

IMG_5385jpg
Chris Doyles båt Ti Kanot

I lördags var det dags att ta sig vidare och vi tog oss nio sjömil söderut till ön Bequia som ingår i Saint Vincent och Grenadinerna. Där möttes vi upp av S/Y Malla och S/Y Skyline som vi inte sett sedan Teneriffa i november. Så härligt att ses igen!! Barnen var minst lika glada som vi vuxna av att återse varandra och det tog inte många minuter innan alla var i vattnet. Vi fortsatte sedan med strandhäng och mer bad och vi på S/Y Lady Ann avslutade sedan med ett restaurangbesök tillsammans med S/Y Skylines besättning.

IMG_5442jpg
S/Y Lady Ann i Bequia, i bakgrunden S/Y Malla

7021093B-0F43-4935-BEE8-26D9BD07D65BJPG
Cabin girl styr jollen

IMG_4466JPG
SUP-lek i Admirality Bay på Bequia

IMG_4479JPG
Lek på stranden

Imorse upptäckte kapten en fripassagerare ombord. En liten ödla hade smygit sig ombord, troligtvis via jollen. Ödlan fångades in och släpptes iland oskadd.

IMG_5401jpg
Fripassagerare

IMG_5402jpg
Ödle-taxi, Albin håller i lådan i vilken vi har fångat ödlan

Idag promenerade vi (Lady Ann, Skyline, Malla, Lucky Girl och Marthelsa) 4 km till ett center för sköldpadds-uppfödning. Mannen som driver centret har gjort så i många många år, för att hindra utrotningen av denna sköldpadds-sort. Han föder upp dem i centret och vid 5-6 års ålder släpps de ut i havet och enligt honom har de inga problem alls med att anpassa sig till livet i det vilda. På eftermiddagen blev det snorkling vid närmaste revet, vi såg många färgglada fiskar och en herrans massa sjöborrar. Skönt med simfenor! Nu väntar fler dagar här på Bequia innan vi fortsätter söderut för att utforska fler öar i denna ö-grupp. Men det är väldigt härligt här och vi har inte bråttom...

IMG_5405jpg
Admiralty Bay

IMG_4482JPG
Vår dagliga utsikt

IMG_4485JPG
På långpromenad

IMG_5409jpg
Öde stränder alldeles för oss själva

IMG_5410jpg
Bequias ostsida

IMG_5407jpg
Vår vardag numera

IMG_5420jpg
Ägaren till sköldpaddeuppfödningen

IMG_4487JPG
Sköldpaddor

IMG_5413jpg
Lite större sköldpaddor

IMG_4497JPG
Mindre sköldpaddor

IMG_4507JPG
Malin fick hålla i en sköldpadda

IMG_5422jpg
Även Albin fick hålla en sköldpadda

IMG_5437jpg
TBK-pojke

IMG_4513JPG
Taxi - Bequia style

IMG_5440jpg
Mot glasskiosken

// Kapten & Carro