Malmö och sedan hemåt igen
I måndags drog vi över sundet och under bron till Limhamn (Malmö). En mycket kort distans och vi fick därmed hela dagen till att göra Malmö. Vi tog bussen från Limhamn till centrala stan och började med lunch på en uteservering. Till barnens glädje finns det gott om fontäner i Malmö, och eftersom måndagen faktiskt var riktigt varm så passade det extra bra. På vägen hem bunkrade vi mat på Ica i Limhamn, som vanligt en utmaning att handla med två något trötta barn, men vi överlevde alla fyra.
S/Y Lady Ann på väg till Limhamn under Öresundsbron.
Malin och Carro i Limhamn.
Hela besättningen på samma bild. Lunch på Lilla torg i Malmö.
Dagen därpå, i tisdags, var det så dags för sommarens tredje höjdpunkt. I alla fall om man heter Malin och Albin. Sommarlovsinspelningen på Scaniabadet! Lasse som dessutom fyllde år fick i år stå över uppvaktningen på sängen då klockan ringde redan 06:10. Detta för att hinna med bussen och få bra sittplatser. Han kompenserades dock för detta då pausunderhållaren på inspelningen, Erik, fick nys om födelsedagen och fick hela publiken att stämma upp i Ja må han leva för Lasse, haha. Det var nog första gången som över 1000 personer sjöng för honom. Både vi och barnen tyckte det var roligt och intressant att se inspelningen live och de båda programledarna Angelica och Alex var väldigt proffsiga och gulliga med barnen.
Busster på inspelningsplatsen.
Cabin crew väntar på live-sändning.
Programledaren Angelika hälsar på Albin och Malin.
Båda programledarna, Angelika och Alex.
SOMMARSKUGGAN VISADE SIG, till alla barns stora förtjusning!
Efter inspelningen återvände vi till båten för att lämna Malmö för den här gången. När klockan närmade sig 18 beslöt vi oss för att lägga till och hamnade då i Gislövs läge, en liten fiskehamn. Liksom i Ystad så var stranden full av rutten tång och inte särskilt inbjudande tyvärr. Det blev en kort promenad och därefter middag i båten.
Kapten och cabin crew i Gislövs läge.
Efter Gislövs läge kom vi till Simrishamn. Bra vind medförde att vi kunde segla hela vägen i 5-7 knop i strålande sol. Det blev favorit i repris med rökt lax från rökeriet efter att Lasse gjorde en språngmarsch upp till butiken tio minuter innan stängning. På kvällen satt vi en lång stund med sjökorten för att besluta om nästa hamn. Vi vill helst skona barnen från alltför långa distanser samtidigt som vi är lite ivriga för att hinna med några avslutande dagar i Stockholms skärgård. Dessutom var det varnat för väldigt mycket regn och vi funderade till och med på att stanna ytterligare en dag i Simris. Till slut bestämde vi oss för att ändå ge oss av och valet föll på Utklippan. Där var Lasse som tonåring, men vi har hittills inte seglat dit med familjen. Bra val skulle det visa sig!
Fint väder och fin segling till Simrishamn.
Sjörövarbesättningen + Zorro gör myteri. Tur att kapten hann undan...
Utklippan består av två väldigt små öar sydost om Blekinges spets, med några få hus och en fyr. I vanliga fall är det fullt med båtar som ligger i tredubbla led, men vi kom in som tredje och sista båt. Enligt hamnvakten hade det varit tjugo båtar där natten innan. Öarna är ett naturreservat med ett rikt djurliv, bl.a. fåglar, grodor och sälar. Och vi lyckades se alla tre! (Fåglarna inte så otippade kanske). Det började med att vi tyckte vi hörde sälar och plötsligt såg vi en av hällarna längre ut, där det låg en hel drös med sälar. Och när vi tittade noggrannare i vattnet så dök det plöstligt upp sälhuvuden både här och där. När vi dessutom försökte härma dem och ropa så verkade de faktiskt lyssna och komma närmare. Det var tre-fyra stycken som simmade omkring utanför och vi upplevde det som att de låg och spanade på oss, mycket intresserade. Tyvärr var det väldigt svårt att fota då de höll sig på behörigt avstånd, men vi fick en unik upplevelse att ta med oss. Och den slutade inte där. På vägen tillbaka mötte vi hamnvakten som berättade att fyren var öppen för besökare. Trots att svarta moln och blixtar närmade sig, så bestämde vi oss för att det var en chans vi inte fick missa. Barnen kämpade sig upp för den 128 trappsteg långa spiraltrappan (nåja, Malin fick kanske lite hjälp, det var ju väldigt brant), och vilken utsikt vi möttes av! Sekunden efter att vi nått båten öppnade sig himlen och vi kunde stå i nedgångsluckan och bevittna ett vackert blixtoväder. Då var klockan läggdags, men en sån här upplevelse måste ju ventileras. Så det blev en kvällsfika och "Svarte Petter-spel" innan barnen förnöjda kröp till sängs.
Yachten på Utklippan.
Utklippans fyr.
Hamnbassängen med endast tre gästande båtar.
Carro och cabin crew uppe i fyren.
Utklippans fyr.
Kapten + cabin crew + fyr.
Säl
Utsikt från fyren.
Åskoväder närmar sig.
Det var varnat för hårda vindar och redan igår kväll hade det börjat blåsa upp, som mest 16m/s. Fendrarna nötte hårt mot cementkajen, så vi tog fram vår fenderplanka för att inte nöta sönder våra nya fina fenderskydd från Watski.
Nya fina fenderskydd från Watski inskaffade inför årets seglingssäsong.
Imorse stod vi återigen inför ett val med tanke på de hårda vindarna som dessutom skulle tillta under dagen. Dock blåste det sydväst vilket skulle innebära medvind och när de två andra båtarna lämnat beslutade även vi oss för att ge oss av. Återigen ett lyckat val skulle det visa sig. Trots kulingvindar, upp till 18 m/s, fick vi en mycket fin segling hela vägen till Kalmar. Vi snittade 6 knop och som snabbast kom vi upp i 9,5 knop surfandes på en våg med endast försegel uppe. Återigen en sträcka på nästan 50 sjömil och barnen belönades med ett besök på McDonalds till middag. Vi har nu tagit oss 150 sjömil på tre dagar och barnen har klarat det fantastiskt bra. Vi känner dock att det är läge för en paus och planerar därför att stanna i Kalmar imorgon. Passande nog ska det vara hårda vindar även imorgon. Därefter fortsätter vi norrut, med två veckors ledighet kvar.
Glad cabin girl Malin äter ölkorv under seglingen till Kalmar.
// Carro & Kapten
S/Y Lady Ann på väg till Limhamn under Öresundsbron.
Malin och Carro i Limhamn.
Hela besättningen på samma bild. Lunch på Lilla torg i Malmö.
Dagen därpå, i tisdags, var det så dags för sommarens tredje höjdpunkt. I alla fall om man heter Malin och Albin. Sommarlovsinspelningen på Scaniabadet! Lasse som dessutom fyllde år fick i år stå över uppvaktningen på sängen då klockan ringde redan 06:10. Detta för att hinna med bussen och få bra sittplatser. Han kompenserades dock för detta då pausunderhållaren på inspelningen, Erik, fick nys om födelsedagen och fick hela publiken att stämma upp i Ja må han leva för Lasse, haha. Det var nog första gången som över 1000 personer sjöng för honom. Både vi och barnen tyckte det var roligt och intressant att se inspelningen live och de båda programledarna Angelica och Alex var väldigt proffsiga och gulliga med barnen.
Busster på inspelningsplatsen.
Cabin crew väntar på live-sändning.
Programledaren Angelika hälsar på Albin och Malin.
Båda programledarna, Angelika och Alex.
SOMMARSKUGGAN VISADE SIG, till alla barns stora förtjusning!
Efter inspelningen återvände vi till båten för att lämna Malmö för den här gången. När klockan närmade sig 18 beslöt vi oss för att lägga till och hamnade då i Gislövs läge, en liten fiskehamn. Liksom i Ystad så var stranden full av rutten tång och inte särskilt inbjudande tyvärr. Det blev en kort promenad och därefter middag i båten.
Kapten och cabin crew i Gislövs läge.
Efter Gislövs läge kom vi till Simrishamn. Bra vind medförde att vi kunde segla hela vägen i 5-7 knop i strålande sol. Det blev favorit i repris med rökt lax från rökeriet efter att Lasse gjorde en språngmarsch upp till butiken tio minuter innan stängning. På kvällen satt vi en lång stund med sjökorten för att besluta om nästa hamn. Vi vill helst skona barnen från alltför långa distanser samtidigt som vi är lite ivriga för att hinna med några avslutande dagar i Stockholms skärgård. Dessutom var det varnat för väldigt mycket regn och vi funderade till och med på att stanna ytterligare en dag i Simris. Till slut bestämde vi oss för att ändå ge oss av och valet föll på Utklippan. Där var Lasse som tonåring, men vi har hittills inte seglat dit med familjen. Bra val skulle det visa sig!
Fint väder och fin segling till Simrishamn.
Sjörövarbesättningen + Zorro gör myteri. Tur att kapten hann undan...
Utklippan består av två väldigt små öar sydost om Blekinges spets, med några få hus och en fyr. I vanliga fall är det fullt med båtar som ligger i tredubbla led, men vi kom in som tredje och sista båt. Enligt hamnvakten hade det varit tjugo båtar där natten innan. Öarna är ett naturreservat med ett rikt djurliv, bl.a. fåglar, grodor och sälar. Och vi lyckades se alla tre! (Fåglarna inte så otippade kanske). Det började med att vi tyckte vi hörde sälar och plötsligt såg vi en av hällarna längre ut, där det låg en hel drös med sälar. Och när vi tittade noggrannare i vattnet så dök det plöstligt upp sälhuvuden både här och där. När vi dessutom försökte härma dem och ropa så verkade de faktiskt lyssna och komma närmare. Det var tre-fyra stycken som simmade omkring utanför och vi upplevde det som att de låg och spanade på oss, mycket intresserade. Tyvärr var det väldigt svårt att fota då de höll sig på behörigt avstånd, men vi fick en unik upplevelse att ta med oss. Och den slutade inte där. På vägen tillbaka mötte vi hamnvakten som berättade att fyren var öppen för besökare. Trots att svarta moln och blixtar närmade sig, så bestämde vi oss för att det var en chans vi inte fick missa. Barnen kämpade sig upp för den 128 trappsteg långa spiraltrappan (nåja, Malin fick kanske lite hjälp, det var ju väldigt brant), och vilken utsikt vi möttes av! Sekunden efter att vi nått båten öppnade sig himlen och vi kunde stå i nedgångsluckan och bevittna ett vackert blixtoväder. Då var klockan läggdags, men en sån här upplevelse måste ju ventileras. Så det blev en kvällsfika och "Svarte Petter-spel" innan barnen förnöjda kröp till sängs.
Yachten på Utklippan.
Utklippans fyr.
Hamnbassängen med endast tre gästande båtar.
Carro och cabin crew uppe i fyren.
Utklippans fyr.
Kapten + cabin crew + fyr.
Säl
Utsikt från fyren.
Åskoväder närmar sig.
Det var varnat för hårda vindar och redan igår kväll hade det börjat blåsa upp, som mest 16m/s. Fendrarna nötte hårt mot cementkajen, så vi tog fram vår fenderplanka för att inte nöta sönder våra nya fina fenderskydd från Watski.
Nya fina fenderskydd från Watski inskaffade inför årets seglingssäsong.
Imorse stod vi återigen inför ett val med tanke på de hårda vindarna som dessutom skulle tillta under dagen. Dock blåste det sydväst vilket skulle innebära medvind och när de två andra båtarna lämnat beslutade även vi oss för att ge oss av. Återigen ett lyckat val skulle det visa sig. Trots kulingvindar, upp till 18 m/s, fick vi en mycket fin segling hela vägen till Kalmar. Vi snittade 6 knop och som snabbast kom vi upp i 9,5 knop surfandes på en våg med endast försegel uppe. Återigen en sträcka på nästan 50 sjömil och barnen belönades med ett besök på McDonalds till middag. Vi har nu tagit oss 150 sjömil på tre dagar och barnen har klarat det fantastiskt bra. Vi känner dock att det är läge för en paus och planerar därför att stanna i Kalmar imorgon. Passande nog ska det vara hårda vindar även imorgon. Därefter fortsätter vi norrut, med två veckors ledighet kvar.
Glad cabin girl Malin äter ölkorv under seglingen till Kalmar.
// Carro & Kapten