Nämen hej! Vad dagarna går fort ibland. Nu har vi lämnat Frankrike bakom oss och börjar komma in i den spanska lunken. Avfärden från A Coruna som skulle ske igår blev idag istället, men vad gör det, tid har vi gott om. Innan vi tar er över Biscaya så tänkte vi summera våra intryck av Frankrike. Våra fördomar angående fransmän och engelska språket visade sig vara förlegade (kapten håller inte med...). De allra flesta var hyfsade och flera var riktigt bra på engelska. Restaurangmenyerna tolkades med hjälp av Google Translate och maten var god. Vi åt aldrig musslor, men det gjorde ungefär alla andra! Både till lunch och middag. Hur mycket musslor kan det finnas i världen?? Och vad gör de av alla skalen?? Det måste bli flera ton varje dag. Något det inte verkar finnas gott om är hundbajspåsar. Att ta sig fram på en gata i Frankrike utan att trampa i någon liten jyckes exkrementer är som att ta sig an den svåraste av hinderbanor. Men vi klarade det! 

Corona i Frankrike innebär masktvång i butiker och restauranger (från entrén fram till bordet), men inte på gator/andra publika platser. Man uppmanar till avstånd men på restaurangerna, särskilt i Dieppe, var det inte särskilt långt mellan borden. 

Vi bunkrade (=handlade på oss massa mat) i Camaret sur Mer och tisdag 28/7 var det dags. Biscaya skulle korsas! Vi räknade med 3-4 dagar beroende på vindar och hade förberett ett antal måltider för att underlätta matlagningen under färd. Klockan 16 på eftermiddagen gav vi oss av och havet bjöd på höga dyningar men det var helt hanterbart. 

Äpplen och morötter, barnen favoriter

S/Y Lady Ann klar för avfärd över Biscaya bukten

Barnen gjorde oss sällskap ute i sittbrunnen för omväxling skull. Vi sjöng lite gamla svenska visor och jag (Carro) är tacksam för att barnen är så förlåtande vad det gäller tonsäkerheten. Första natten bjöd på svaga vindar och hanterbara vågor. Carro fick också bevittna magiken när delfiner kommer simmande runt båten i marelden och lyses upp. Helt obeskrivligt häftigt! Nästa morgon fortsatte de underbara delfinerna att hoppa runt båten. Vi ropade upp barnen som tittade någon minut varpå Malin konstaterade "Jaha, delfiner, det har vi ju sett förut". Nåja, vi vuxna kan inte få nog i alla fall. Inte heller av den fantastiskt blå färgen som vattnet på Atlanten har. 

Carro och Malin på Biscaya

Biscaya-delfiner

Mitt ute på Biscaya visade termometern nästan 20 grader i vattnet och hoppet steg inför varma bad i Spanien. Följande natt seglade vi i fina vindar, tröttheten tog ut sin rätt lite och det blev relativt täta vakt-byten. Natten bjöd inte på något spektakulärt och dagen därpå (torsdagen) gick den med. 

Lunch på Biscaya - korv med bröd

Lunch a la Biscaya

Halvvägs över Biscaya

Halvvägs över Biscaya firades med en dusch

När dagen gick mot natt blåste det plötsligt upp till motvind och vågorna blev allt högre. Barnen stoppades i säng och somnade snart. Carro tog första vakten och motvinden toppades med relativt tät dimma. Tack och lov höll det inte i sig särskilt länge och när molnen och dimman och molnen skingrades tittade månen fram och bjöd på en upplyst väg genom havet ända fram till målet; A Coruna. Och Spanien! Underbart vackert! Lasse tog sedan över och den här natten fick även han bevittna delfinernas lek i marelden. Vi lade till strax efter sju på morgonen och konstaterade att överfarten tagit cirka 63 timmar och 327 nm, skönt! 

Månen visar vägen mot A Coruna

Glad cabin crew som snart har korsat Biscaya bukten

Så hur var det nu med de varma baden? Nja, strax före ankomst visade termometern återigen på 16 grader... Jahapp. Hamnen i A Coruna ligger centralt och det är inte många minuters promenad upp till både restaurang-gatorna och shoppingstråket. Masktvång gäller på alla publika områden, förutsatt att man inte äter, dricker, röker, springer, cyklar (i lycra-kläder) eller befinner sig på badstranden. Vi använde fredagen till att vila upp oss och tog sedan en kort tur i "gamla stan". 

Malin nöjd med att vara framme

Nästkommande dag var det kaptens födelsedag och han bjöds traditionsenligt på pannkakor. 

Pannkakor är mums

Dessa serverades efter att han lagat länspumpen som av någon anledning inte pumpat som den ska. 

Kapten fixar med länspumpen

Därefter fortsatte vi att bekanta oss med staden och slutligen hamnade vi på stranden. Där vällde vågorna in och efter ett flertal dagar utan bad kunde inte ens den blygsamma vattentemperaturen avskräcka oss. En snabb tur till båten för att hämta badkläder och sedan kastade vi oss loss i vågorna. Härligt! 

Äntligen bad!

Häng på badstranden

Under tiden seglade svenska båten "Malla", som vi haft mailkontakt med under vägen, in i hamn. Och efter tapas-middag på varsitt håll sammanstrålade vi sedan i S/Y Malla för att fira överfarten med champagne. Det smakade underbart. 

Tapas-middag med rom och cola

Dagarna i A Coruna rann iväg. Det blev ytterligare ett strand-besök, mer tapas, gemensamma kvällar ombord på endera båt och S/Y Mallas egna storfiskare Kevin hann med att både lära Lasse (nästan) allt han kan om fiske och att ta med Albin på makrill-fiske.

Kevin och de andra fiskarna

Cabin boy i A Coruna

Cabin crew uppklädda för middag

Igår skulle vi som sagt segla vidare, men efter besök i mataffären på morgonen (stängt söndagar) och ett försök, som innebar att gå tvärs över halva stan, att hitta en SUP-bräda och våtdtäkter utan att lyckas, hade hamnkontoret hunnit stänga för siesta och utcheckning var inte möjlig. Istället blev det lite båtfix och dieseltankning. Eftersom marinan vi låg i inte hade en tankstation, sjösatte vi jollen och åkte med dunkar och tankade diesel.

Carro sköljer frukt och grönsaker för att minska risken för skadeinsekter ombord

Tvättad frukt och grönsaker

Kapten och jollen kommer lastad med diesel

Det fanns även tid för hårklippning. Kapten fick en ny frisyr och Carro fick öva sig med klippmaskinen. Båda nöjda således.

Kapten blir klippt. Foto tagit av Agota på S/Y Malla.

Således blev det alltså avfärd idag istället. Vi har hört mycket gott om de så kallade "riorna" i Galicien, små vikar med bra ankringsmöjligheter och den närmaste låg cirka 30 sjömil bort. 

Kapten mot nya äventyr

Prognosen sa nordostliga vindar men när vi kom ut på havet var det snarare västliga/nordvästliga vindar och besvärande vågor. Carro och Albin blev sjösjuka och rapporter från kompis-båten vittnade om liknande scenario där. Det var en av de minst angenäma etapperna hittills men humöret återkom snart när vi väl var på plats. Och Albin som piggat på sig efter en sjösjuketablett bjöds över till S/Y Malla för att avnjuta makrillarna som han varit med och fiskat. Vilken upplevelse! 

Vi ligger nu på svaj i en vacker vik vid den lilla spanska orten Corme där husen klättrar upp längs berget och det finns inte mindre än tre sandstränder inom roddavstånd med jollen ("dingen"). Det var redan kväll när vi kom fram så utforskning av området får vänta till imorgon. Tillsammans med hängmatte-häng, bokläsning och några dopp! 

S/Y Malla i Corme

Utsikt från yachten

Vi planerar sedan att fortsätta längs den spanska västkusten och besöka fler rior. Innan gränsen till Portugal finns också några mindre öar som utgör ett naturreservat och för att segla där behöver man ansöka om ett särskilt tillstånd. Som tur var fick vi information om detta av S/Y Malla i A Coruna och har nu både ansökt om tillstånd och fått det godkänt. Så vi ser fram emot att utforska även de öarna innan vi byter gästflaggan till den portugisiska. 

Navigation permission