Karantän-liv och ett nytt år
Innan vi kom till Saint Vincent och Grenadinerna försökte vi få klarhet i vad som gällde kring Corona-tester, karantän och inklarering och när vi kom dit och tilldelades en mooring-boj var det fortsatt oklart hur många dagars karantän som egentligen gällde och om vi ens fick komma in i landet eftersom vi inte hade fått det så kallade "stamped approval". Vi hade skickat in all dokumentation som efterfrågats, men något svar fick vi inte. Vi anlände den 29/12 och fick tid för PCR-prov den 4/1, så vi hade en viss förhoppning om att det skulle vara fem dagar som det varit tidigare. I samband med provtagningen fick vi dock besked om att det var tio dagars karantän som gällde för oss, typiskt... Men det gick ingen nöd på oss där i viken. Vi hade köpt på oss en hel del färskmat och vi kunde bada hur mycket vi ville. Nyårsafton firades med party-hattar, oxfilé och bearnaisesås från Svenska butiken på Gran Canaria samt en båtbakad kladdkaka, utsökt!
Young Island Cut, vår utsikt under karantänen
Bubbel vid Young Island
Nyårsafton i karantän
Nyårsmiddag
Partyhattar på
Karantänsbads på nyårsafton - vinterbad
Fika på däck
Som tur var var bad tillåtet när vi låg i karantän
Ringa kompisar var uppskattat
Vi hade gjort sällskap med S/Y Lucky Girl och S/Y Marthelsa och trots karantän var vi tillåtna att ta SUP-brädorna till varandra för lite semi-gemensamt bad även om vi inte fick gå ombord på varandras båtar. Utöver en hel massa bad passade vi på att ha lite mer intensiv skola för att komma ikapp lite från Atlant-överfarten och utöver de vanliga ämnena hade vi NO-undervisning om magneter, väderstreck och kompasser.
Cabin boy gör läxan på däck
NO ombord
Magnetism studeras
Under karantänen kom Alexander från en holländsk båt och undrade om kapten ville följa med och fiska (dyka) efter langustrar. De fick upp två stycken efter några timmars jakt.
Kapten med sin del av fångsten
Albin får hålla langustern
Den 4/1 var det då dags för nya Corona-tester. Vi tog jollen in till bryggan och var på anvisad plats i rätt tid och väntade. Och väntade.. och väntade... Nästan en timme sena dök test-personalen upp och vi kunde ta testerna. Anledningen till förseningen var att det regnade... Trots förseningen så gick själva test-förfarandet väldigt fort, till skillnad från Saint Lucia då pappersarbetet tog nästan två timmar. Sedan var det bara att åka tillbaka till båten och fortsätta vänta på resultaten och på att få gå iland. Vi fick naturligtvis negativa provsvar och på kvällen den 7/1 fick vi, efter lite diskussioner hit och dit med diverse ansvariga på Saint Vincent & Grenadines Arrivals, gå iland och äta middag på en av restaurangerna vid stranden, fastän vi "fortfarande är i karantän, kom ihåg det". Efter att ha blivit inklarerade i SVG och haft kontakt med myndigheterna här, anser kapten att SVG Arrivals personal nog skulle kunna få gå en kurs i sunt förnuft och en baskurs i social kompetens, men tyvärr är det så ofta fungerar här i Västindien när man har kontakt med myndigheter.
Malin nöjd med milkshaken efter 11 dagar i karantän ombord på S/Y Lady Ann
Nästa dag var vi dock äntligen fria att röra oss på ön. Carro gjorde sällskap med Helen och Sara från de andra båtarna och åkte och handlade mat. Det var underbart att fylla på förråden med färsk frukt och grönsaker. På eftermiddagen gjorde vi en kort utflykt till en liten ö med ett fort som låg precis bakom Young Island, vilken utgör ena sidan av den lilla viken. Där fanns ett gammalt fort högst upp på toppen och vi var inte avundsjuka på dem som för mer än två hundra år sedan burit upp kanonerna dit upp. Utsikten var magnifik.
På väg upp till fortet
Roo och Albin på kanon
Cabin crew
Glada cabin crews, Roo, Theodore, Kit, Malin och Albin, som just släppts från karantän
Utsikt från fortet
Smala trappor
Gummijolleparkeringen vid fortet
Vi stötte även på en kändis vid Young Island. Chris Doyle och hans båt Ti Kanot. För er som inte känner till Chris Doyle, så är han i seglarkretsar en välkänd författare av seglingsguider för Västindien.
Chris Doyles båt Ti Kanot
I lördags var det dags att ta sig vidare och vi tog oss nio sjömil söderut till ön Bequia som ingår i Saint Vincent och Grenadinerna. Där möttes vi upp av S/Y Malla och S/Y Skyline som vi inte sett sedan Teneriffa i november. Så härligt att ses igen!! Barnen var minst lika glada som vi vuxna av att återse varandra och det tog inte många minuter innan alla var i vattnet. Vi fortsatte sedan med strandhäng och mer bad och vi på S/Y Lady Ann avslutade sedan med ett restaurangbesök tillsammans med S/Y Skylines besättning.
S/Y Lady Ann i Bequia, i bakgrunden S/Y Malla
Cabin girl styr jollen
SUP-lek i Admirality Bay på Bequia
Lek på stranden
Imorse upptäckte kapten en fripassagerare ombord. En liten ödla hade smygit sig ombord, troligtvis via jollen. Ödlan fångades in och släpptes iland oskadd.
Fripassagerare
Ödle-taxi, Albin håller i lådan i vilken vi har fångat ödlan
Idag promenerade vi (Lady Ann, Skyline, Malla, Lucky Girl och Marthelsa) 4 km till ett center för sköldpadds-uppfödning. Mannen som driver centret har gjort så i många många år, för att hindra utrotningen av denna sköldpadds-sort. Han föder upp dem i centret och vid 5-6 års ålder släpps de ut i havet och enligt honom har de inga problem alls med att anpassa sig till livet i det vilda. På eftermiddagen blev det snorkling vid närmaste revet, vi såg många färgglada fiskar och en herrans massa sjöborrar. Skönt med simfenor! Nu väntar fler dagar här på Bequia innan vi fortsätter söderut för att utforska fler öar i denna ö-grupp. Men det är väldigt härligt här och vi har inte bråttom...
Admiralty Bay
Vår dagliga utsikt

På långpromenad
Öde stränder alldeles för oss själva
Bequias ostsida
Vår vardag numera
Ägaren till sköldpaddeuppfödningen

Sköldpaddor
Lite större sköldpaddor

Mindre sköldpaddor
Malin fick hålla i en sköldpadda
Även Albin fick hålla en sköldpadda
TBK-pojke

Taxi - Bequia style

Mot glasskiosken
// Kapten & Carro

Young Island Cut, vår utsikt under karantänen
Bubbel vid Young Island
Nyårsafton i karantän
Nyårsmiddag
Partyhattar på
Karantänsbads på nyårsafton - vinterbad
Fika på däck
Som tur var var bad tillåtet när vi låg i karantän

Ringa kompisar var uppskattat
Vi hade gjort sällskap med S/Y Lucky Girl och S/Y Marthelsa och trots karantän var vi tillåtna att ta SUP-brädorna till varandra för lite semi-gemensamt bad även om vi inte fick gå ombord på varandras båtar. Utöver en hel massa bad passade vi på att ha lite mer intensiv skola för att komma ikapp lite från Atlant-överfarten och utöver de vanliga ämnena hade vi NO-undervisning om magneter, väderstreck och kompasser.

Cabin boy gör läxan på däck
NO ombord
Magnetism studeras
Under karantänen kom Alexander från en holländsk båt och undrade om kapten ville följa med och fiska (dyka) efter langustrar. De fick upp två stycken efter några timmars jakt.
Kapten med sin del av fångsten
Albin får hålla langustern
Den 4/1 var det då dags för nya Corona-tester. Vi tog jollen in till bryggan och var på anvisad plats i rätt tid och väntade. Och väntade.. och väntade... Nästan en timme sena dök test-personalen upp och vi kunde ta testerna. Anledningen till förseningen var att det regnade... Trots förseningen så gick själva test-förfarandet väldigt fort, till skillnad från Saint Lucia då pappersarbetet tog nästan två timmar. Sedan var det bara att åka tillbaka till båten och fortsätta vänta på resultaten och på att få gå iland. Vi fick naturligtvis negativa provsvar och på kvällen den 7/1 fick vi, efter lite diskussioner hit och dit med diverse ansvariga på Saint Vincent & Grenadines Arrivals, gå iland och äta middag på en av restaurangerna vid stranden, fastän vi "fortfarande är i karantän, kom ihåg det". Efter att ha blivit inklarerade i SVG och haft kontakt med myndigheterna här, anser kapten att SVG Arrivals personal nog skulle kunna få gå en kurs i sunt förnuft och en baskurs i social kompetens, men tyvärr är det så ofta fungerar här i Västindien när man har kontakt med myndigheter.
Malin nöjd med milkshaken efter 11 dagar i karantän ombord på S/Y Lady Ann
Nästa dag var vi dock äntligen fria att röra oss på ön. Carro gjorde sällskap med Helen och Sara från de andra båtarna och åkte och handlade mat. Det var underbart att fylla på förråden med färsk frukt och grönsaker. På eftermiddagen gjorde vi en kort utflykt till en liten ö med ett fort som låg precis bakom Young Island, vilken utgör ena sidan av den lilla viken. Där fanns ett gammalt fort högst upp på toppen och vi var inte avundsjuka på dem som för mer än två hundra år sedan burit upp kanonerna dit upp. Utsikten var magnifik.
På väg upp till fortet
Roo och Albin på kanon
Cabin crew
Glada cabin crews, Roo, Theodore, Kit, Malin och Albin, som just släppts från karantän
Utsikt från fortet
Smala trappor

Gummijolleparkeringen vid fortet
Vi stötte även på en kändis vid Young Island. Chris Doyle och hans båt Ti Kanot. För er som inte känner till Chris Doyle, så är han i seglarkretsar en välkänd författare av seglingsguider för Västindien.

Chris Doyles båt Ti Kanot
I lördags var det dags att ta sig vidare och vi tog oss nio sjömil söderut till ön Bequia som ingår i Saint Vincent och Grenadinerna. Där möttes vi upp av S/Y Malla och S/Y Skyline som vi inte sett sedan Teneriffa i november. Så härligt att ses igen!! Barnen var minst lika glada som vi vuxna av att återse varandra och det tog inte många minuter innan alla var i vattnet. Vi fortsatte sedan med strandhäng och mer bad och vi på S/Y Lady Ann avslutade sedan med ett restaurangbesök tillsammans med S/Y Skylines besättning.

S/Y Lady Ann i Bequia, i bakgrunden S/Y Malla
Cabin girl styr jollen
SUP-lek i Admirality Bay på Bequia
Lek på stranden
Imorse upptäckte kapten en fripassagerare ombord. En liten ödla hade smygit sig ombord, troligtvis via jollen. Ödlan fångades in och släpptes iland oskadd.

Fripassagerare

Ödle-taxi, Albin håller i lådan i vilken vi har fångat ödlan
Idag promenerade vi (Lady Ann, Skyline, Malla, Lucky Girl och Marthelsa) 4 km till ett center för sköldpadds-uppfödning. Mannen som driver centret har gjort så i många många år, för att hindra utrotningen av denna sköldpadds-sort. Han föder upp dem i centret och vid 5-6 års ålder släpps de ut i havet och enligt honom har de inga problem alls med att anpassa sig till livet i det vilda. På eftermiddagen blev det snorkling vid närmaste revet, vi såg många färgglada fiskar och en herrans massa sjöborrar. Skönt med simfenor! Nu väntar fler dagar här på Bequia innan vi fortsätter söderut för att utforska fler öar i denna ö-grupp. Men det är väldigt härligt här och vi har inte bråttom...

Admiralty Bay
Vår dagliga utsikt
På långpromenad

Öde stränder alldeles för oss själva

Bequias ostsida

Vår vardag numera

Ägaren till sköldpaddeuppfödningen
Sköldpaddor

Lite större sköldpaddor
Mindre sköldpaddor
Malin fick hålla i en sköldpadda

Även Albin fick hålla en sköldpadda

TBK-pojke
Taxi - Bequia style

Mot glasskiosken
// Kapten & Carro