Lady Ann vs Nordsjön 1-0
Senast vi skrev var det söndag och vi var inblåsta i Cuxhafen. De starka vindarna höll i sig ytterligare ett par dagar, så även måndagen och tisdagen spenderades där. Det blev mycket tid i båten, men det gick ingen nöd på oss. Vi fördrev tiden med spel, böcker, kortare promenader/lekparksbesök (i ömsom regn, ömsom sol), iPads och lek. Och när vi i tisdags överraskades av en störtskur på promenaden, så var inte cabin crew nödbedda att söka skydd på hamburger-restaurangen som vi besökte första dagen, för vem tackar nej till en läskande jordgubbs-lemonad?
Cabin crew får jordgubbslemonad
Kvällspromenad mellan skurarna
I onsdags lättade äntligen vindarna och vi kunde kasta loss från Cuxhaven. Klockan halv fem på morgonen (med högvattnet) styrde vi ut från hamnen och dagen bjöd på sol (dock inte särskilt varmt) och fin segling. Cabin crew fick Postafen mot sjösjuka och avnjöt ett Harry Potter-DVD-marathon inne i båten utan minsta besvär. Carro tar hellre Marzine, vilket är en medicin som vi köpt i Norge då den sedan många år inte finns i Sverige. Nu verkar den dock tyvärr (!!!) ha slutat tillverkas helt och därför försöker Carro snåla på dem vi har kvar. Därför tog hon ingen tablett, vilket skulle visa sig vara dumsnålt. Det gungade trots allt en hel del och det blev mest vila i sittbrunnen för hennes del, så kapten fick dra det tyngsta lasset. Men så är han ju kapten också (och blir inte sjösjuk), då är det bara att bita ihop, hehe... (mvh Carro)
Glad saltstänkt kapten som inte blir sjösjuk
Liket lever! (Mvh Kapten)
Innan Cabin crew kröp till kojs hissade Albin den nederländska gästflaggan. Natten gick bra, men vid sjutiden på morgonen, när vi just börjat räkna ner de återstående sjömilen vände vinden och regnet tilltog. Något som inte funnits med i alla de prognoser vi lusläst innan avsegling! Det blev kraftig motvind 15 m/s och höga vågor på grund av medströmmen som då mötte vinden. Som grädde på moset svepte också dimman in, Nordsjön bjöd helt enkelt upp till dans. Med hjälp av AIS:en såg vi dock fiskebåtar som tog en genväg in mot Den Helder, vårt mål för dagen. Den genvägen skulle spara oss 15 sjömil (i det läget 3-4 timmar), men som grundast var det 1,2 meter enligt sjökortet. Tack och lov var högvattnet med oss och vi kunde därmed ta samma väg. Vi tog sikte på fiskebåten, vilket inte var lätt i dimman och kunde så småningom i betydligt lättare sjögång förbereda för tilläggning. Så, extremt jobbiga väder- och vindförhållanden som krävde full fokus från både kapten och styrman och två barn ombord, samtidigt som klockan började närma sig frukost.... Inget drömscenario direkt. Men! Vi har ju världens bästa seglarbarn ombord. De sov till halv elva, tittade ut och fick läget förklarat för sig, varpå de kröp ner i sängarna en halvtimme till och kom fram efter tilläggning. Tack för det!
Nederländska gästflaggan hissas
S/Y Lady Ann säkert förtöjd i Den Helders kungliga gästhamn
Medan Lasse, som tagit den största delen av natten, fick sova ikapp lite, bjöd vi barnen på lite internet för att se två Sommarlovs-avsnitt (tv-program som sänds varje morgon under sommarlovet). Kvällens middag avnjöts i Seglar-caféet i hamnområdet och Albin bjöd kapten på massage som tack för en väl genomförd segling.
Lite trött kapten får massage av Albin
En saltstänkt styrman återhämtar sig snabbt
Vi låg i "Royal marine yacht club" i Den Helder, en gästhamn som ligger inom inhägnat militärt område. Hamnkaptenen var oerhört trevlig och hjälpte till vid tilläggning samt bjöd barnen på isglass. I hamnen kryllade det av krabbor och våra barn som enbart seglat i Östersjön fick efter frukost i fredags äntligen stifta bekantskap med dessa krab(b)ater för första gången. Ett lyckat möte! (I alla fall för Cabin crew).
Malin håvar krabbor
Albin med fångsten
Krabba
Alla krabborna återfördes såklart till havet efter avslutat fiske!
Då Den Helder som sagt är en stor militärbas finns där ett stort marint museum. Där utanför står en stor ubåt uppställd och cabin crew poserade glatt på kanonen under den, gulp...
Kanon-barn!
Besättningen med Den Helders gästhamn i bakgrunden
I hamnen träffade vi också två andra svenska båtar och en dansk, samtliga på väg hemåt efter många år ute på haven. Så efter en eftermiddag på stan avnjöt vi middagen tillsammans med de svenska besättningarna på Yacht-klubbens egna restaurang, öppen enbart för seglare som angjort gästhamnen. Birgitta och Eric på S/Y Ariel IV och Kristina och Janne på S/Y Liv delade med sig av sina många äventyr, väldigt spännande och inspirerande. De bekräftade också att de ljussken vi sett vid spolning av toaletten nattetid var mareld som vi misstänkt och lovade att ännu mer skulle komma söderut. För att inte tala om ännu fler sälar och delfiner. Det blev en kväll vi kommer ha med oss länge i våra hjärtan. Tack!
Trevligt middagssällskap
Medan de andra svenskarna startade redan vid femtiden för att få medström norrut tog vi lite sovmorgon och gav oss av strax efter nio. Inte långt från Den Helder såg vi först två nyfikna sälar som kikade upp från vattenytan och därefter plötsligt något svart med tydlig ryggfena komma uppdykande för att snabbt dyka ner igen. Wow! Troligen var det en tumlare, men helt säkra är vi inte. Under dagens segling såg vi samma sak ytterligare ett par gånger och det gav mersmak, vi är redo för delfiner!
Cabin girl gillar sälar och delfiner
Efter 40 sjömil lade vi i eftermiddags till i IJmuiden, fortfarande i Holland. Även om solen sken större delen av dagen var vindarna väldigt kalla och det var jacka och mössa på som gällde när man satt vid rodret. Precis bredvid hamnen finns en lång sandstrand och vi tog en tur dit efter tilläggning. Just då var det lågvatten och det tog en liten stund att ta sig över stranden ner till vattenbrynet. Termometern i båten visade på en vattentemperatur på 17 grader och det i kombination med kall vind avskräckte åtminstone oss vuxna från bad. Men barnen, som "bara skulle bada fötterna" tog sig till slut ett rejält bad och njöt av de lagom höga vågorna. Äntligen fick de bada igen, de har längat så och då duger 17 grader lätt! Så även om vi har det väldigt bra och försöker njuta av dagarna så ska vi inte sticka under stolen med att vi längtar till varmare, soligare och badvänligare dagar. Men de kommer, det vet vi!
Mot IJmuiden
Barn som badar = glada barn
Kapten inspekterar stranden
Carro räknar sandkorn
IJmuiden beach resort
Sist men inte minst, hur påverkar Corona oss i Holland? Ungefär som i Sverige skulle vi säga. Här finns inga krav på munskydd och knappt någon som använder det frivilligt. Det sitter skyltar uppe om att hålla avstånd och det erbjuds handsprit i de flesta butiker. I hamnarna är vartannat handfat och varannan dusch avspärrad, liksom det var i Tyskland, allt för att bibehålla avstånd. Hur effektivt det dock är, med tanke på att man då istället blir fler som använder samma handfat/dusch efter varann, är oklart. I de flesta affärer är varje (vuxen) person tvungen att ta en kundvagn/kundkorg, oavsett om och hur mycket man ska handla. Vi har inte riktigt klurat ut varför, men kanske för att skydda personalen. Om man lägger alla varorna i kundkorgen/-vagnen minskar kanke kontaktytorna för möjlig smitta? Här i IJmuiden fick vi också fylla i ett formulär med personuppgifter inklusive passnummer (crew list) samt avreseort och destination, adresserat till Nederländska Immigration office, vilket vi inte behövde göra i Den Helder. Om formuläret beror på Corona eller inte framgår dock inte, men ska fyllas i av alla utlänningar som reser in i och ut från Holland.
Nu ska vi sätta oss och planera lite för de kommande dagar. Det är en avvägning mellan att få lagom långa etapper för att också hinna se oss om där vi är mot att hinna över Biscaya medan vindarna ännu är mer tillåtande än under senare delen av sommaren.
// Carro & kapten