Hallo dan Nederland, Salut France!
Vi har sedan Kiel haft kontakt med den svenska båten s/y Relief som är på väg till Medelhavet. De har gjort denna seglats tidigare och vi får många bra tips. Från IJmuiden valde vi att gå vidare till Scheveningen. Vi startade vid 8-tiden och den här dagen sken solen, äntligen en föraning om varmare dagar. Dock kändes den kalla luften av så fort en liten molntuss täckte solen. Vi hade en svag vind snett bakifrån och lätta dyningar. Frukosten intogs under färd och mitt i utbrast Albin "Mysigt, det här är livet alltså". Därefter berättade han för Malin om skillnaden mellan tumlare och delfiner, som vi läst om dagen innan. När frukosten var intagen smet de dock snabbt ner till sina sängar i akterruffen och det tog ett tag tills de dök upp igen, då för lite högläsning.
Efter 31 sjömil var vi framme i Scheveningen. Vi tog en promenad bort mot stranden och den här gången var vi förberedda med både badkläder och handdukar! Det var lagom stora vågor som rullade in på stranden och Carro och barnen njöt av det (kanske lite väl) svalkande vattnet. När vi kom tillbaka till hamnen var det så att vi knappt såg vår båt. Den låg innerst i ett led på tre och lika många båtar från motstående brygga, hamnen var helt igenproppad av båtar. Där rök den planerade tidiga starten nästkommande dag...
Glad cabin crew
In genom kanalen mot Scheveningen
Smockfullt i Scheveningen
På morgonen hälsade vi på båtgrannarna, ett holländskt par i båten s/y Pauline. Vi diskuterade våra planer och de avrådde från att ge sig av i motströmmen på morgonen utan rekommenderade oss att vänta till lunchtid. Samtidigt fick vi tips om kanalvägen till staden Willemstad. Vi fick också en holländsk gästhamnsguide där de ritat ut hur vi skulle åka. Själva skulle de stanna i Scheveningen ytterligare några dagar. Grannen utanpå dem, s/y Yes!! skulle däremot åt samma håll så vi tog rygg på dem när de gav sig av framåt 12-tiden. På väg ut från hamnområdet såg vi något stort rödbrunt precis framför båten. Det visade sig vara en större säl som var allt annat än rädd och sakta simmade bort när vi närmade oss. Innan det var dags att slussa in i kanalerna skulle vi korsa en stor fartygspassage och var tvungna att anropa "Sector Maas mond" för att be om lov att passera.
Det var en bit till Willemstad och klockan hann bli närmare 21 innan vi lade till. Vi hann ändå med en promenad inne i den gamla, väldigt trevliga lilla staden och till barnens lycka hade ett litet café både öppet och sålde glass!
Säl i Scheveningen
Fin trädgård i Willelmstad
Nöjd besätning med glass
Från Willemstad gick vi vidare till Cadzand, också efter tips av våra holländska seglargrannar. Kvällen innan satt vi uppe länge för att ta reda på hur tidigt första slussen skulle öppna och trots bra hjäp av Google translate lyckades vi inte få fram när första öppningen skulle ske. Vi bestämde oss för att chansa och det visade sig vara ett bra beslut. Det var nämligen bara att lägga till vid "vänt-bryggan", ringa upp slussvakten och be om öppning så öppnades slussen. Så klockan åtta slussade vi ut som ensam båt. Tur att vi lade två timmar på att försöka lista ut det kvällen innan, haha..
Några slussar och broöppningar senare var vi ute ur kanalerna och åter ute på Nordsjön. Så fort vi lämnade sista slussen möttes vi av vind, regn och höga vågor. Albin passade på att fråga vilka som hellre velat vara i Västindien nu och just då var det fyra lite trötta själar som svarade jakande. Men Malin konstaterade samtidigt att vågorna gärna hade fått vara högre!
Här slussar det
Cadzand som inte fanns med i våra egna hamnguider visade sig vara en riktig liten pärla. Hela orten kändes ny, stranden kantades av badhotell och restauranger och den lilla bygatan erbjöd också restauranger och strandshoppar. Hamnen var, liksom de andra hamnarna vi upplevt längs Nordsjön, mycket säker och hamnbyggnaden kan inte ha många år på nacken. Hade vädret varit bättre hade vi gärna stannat ytterligare en dag eller två.
Vi planerade nu för en lite längre etapp, och valde att sikta på Boulogne Sur Mer i Frankrike. Detta eftersom Belgien hastigt och lustigt infört inrese-stop för svenskar (samtidigt som Tyskland öppnade för svenskar...) och det var lite oklart vad som gäller för oss svenskar som inte varit i Sverige på över två veckor. Vi vet ju av erfarenhet och beskrivningar från andra seglare att besluten om inrese-förbud/karantänsregler inte alltid är så logiska. Så därför bestämde vi oss för att passera Belgien helt. Återigen fick vi ta hänsyn till tidvatten och framförallt strömmarna, och planerade därför för avfärd framåt 14-tiden på onsdagen. Det innebar tid att städa, tanka och tvätta båt (Lasse) samt ett dopp i det fortsatt kalla havet (Carro och barnen).
Cabin crew i Cadzand
Cadzand ocean view
Hamnen i Cadzand
Etappen började med lätta vindar snett framifrån och minimala dyningar, men med strömmen seglade vi ändå i 6-7 knop. Lagom till att vi avslutat middagen och klarat av disken vände vinden och det blev kraftiga vågor framifrån. Ett tag gjorde vi knappt två knop och vi började diskutera om vi skulle söka en annan hamn för natten och fortsätta imorgon. Men strax före Dunkerque avtog vågorna lika plötsligt som de kommit och sjön lade sig återigen. Precis när vi passerade Dunkerque kom en regnskur, men i övrigt klarade vi oss hela natten utan regn, trots att prognosen hotat med fler skurar.
Vi var inne på Belgiskt vatten och hissade därför gästflaggan
Taco-middag till havs
Dunkerque by night
När vi passerade Calais kunde vi inte låta bli att sätta på stereon och avnjuta den gamla 80-talsdängan Dover Calais med Style. Detta område är tätt trafikerat av yrkesfartyg och vi hade bestämt att vi skulle vara vakna båda två för att hjälpas åt med navigeringen, detta också då Lasse är färgblind och har svårt att skilja på röda och gröna sjömärken. Det var häftigt att passera dessa väldigt kända städer i kolmörker och navigera tillsammans bland fartyg, fiskebåtar och fyrar. Inte förrän framåt sextiden började tröttheten krypa på, men då var vi ju så nära målet. Strax efter sju kunde vi lägga till i Boulogne Sur Mer och det var två trötta seglare som därefter kröp till kojs. Barnen som sovit gott hela natten, tack vare att de somnat väldigt sent igår, sov då fortfarande. Albin var sedan först upp och frågade försiktigt vid 11:30 om det inte var dags för frukost. Då sov Malin fortfarande...
Kapten styr in båten innanför pirarna i Boulogne Sur Mer
Boulogne Sur Mer
Efter frukost-lunchen var det dags för att utforska stan. Boulogne Sur Mer bjöd på ett rikligt folkliv, många restauranger, gamla byggnader och en "Gamla stan" omringad av en mur. Vi provade på franska bakverk och fyndade lite nya kläder till barnen. I Frankrike märkte vi att det är munskydd som gäller i butikerna, och då saknade vi Holland lite måste vi erkänna... Imorgon ska solen åter kika fram så vi planerar att starta tidigt för att dels ta hjälp av medströmmen och dels hinna få en fin eftermiddag i Diepp, som är målet för morgondagens seglats.
På bageri
Fiskklotter
Kapten + Albin vid ett Chateu
Kapten och styrman gör stan
Hamnen i Boulogne Sur Mer i lågvatten
Typisk fransk gata
// Carro & kapten