Efter onsdagens långa stadstur i Porto tog vi det lugnt i torsdags; skola, handling och bad stod på agendan. När skoldagen var avklarad tog Carro en tur till stormarknaden, Auchan, som låg en kvart upp i byn. Det var den mest välsorterade och prydliga butiken hittills på resan och vi kunde beta av många saker på behöver-listan.

Sedan vi seglade över till Spanien från Frankrike har vi ställt oss frågan hur spanjorerna gör med fredags-tacon eller med grönsakerna och chipsen till mello?? Det finns ju varken gräddfil eller crème fraiche att få tag på!! Och hittills hade det varit likadant i Portugal. Fram tills nu! För vad hittade jag i en av kyldiskarna om inte crème fraiche. Och det var inte bara vi som saknat detta, självklart köptes några burkar även till S/Y Malla.

IMG_1414jpg
Glädjen när man äntligen får tag på crème fraiche

IMG_1413JPG
Fler fynd i mataffären

Bredvid mataffären låg dessutom en så kallad "Kina-butik" som hade allt mellan himmel och jord, prydligt uppradade på hylla efter hylla och även här gjordes en hel del efterlängtade inköp. Bland annat utökades bekämpningsarsenalen med fler råttfällor och kackerlacks-hotell.

Vi avslutade Porto-vistelsen med gemensam spelkväll på Malla innan vi kröp till kojs relativt tidigt för att nästkommande dag segla iväg i ottan. Nåja, nästan i alla fall. Det blir inte ljust förrän framåt 06:30-07:00 här den här tiden på året, men 06:30 kändes ändå relativt tidigt.

IMG_1421JPG
Felix med sin repmatta

Vi hade jättefina vindar och seglade i 6-8 knop hela vägen till Figueira da Foz. Malla som seglar något snabbare än oss kom strax före in i hamn. Vi fick båda två besättningarna problem med tilläggningen på grund av starka strömmar i hamnen och mer stjälp än hjälp av en fransk seglare som redan låg förtöjd. Men till slut var vi ändå förtöjda och strax därpå välkomnades vi ombord på Malla för att avnjuta Agotas underbara ungerska gulasch, otroligt gott!

Dagen därpå, efter en morgon-joggningtur (Carro), besök i sportfiskebutik (Lasse och Kevin) och skola, kastade vi loss igen och fortsatte mot Nazaré, Portugals "surf-Mecka". Även denna dag bjöd på fina vindar och vi seglade nu sida vid sida hela vägen, Malla med lite revat försegel. Vågorna var ordentligt höga men båda båtarna red ut dem fint och det var en behaglig segling, med besök av delfiner vid flera tillfällen. Malin hängde och gungade inne i båten i takt med vågorna och blev besviken när de inte var tillräckligt höga. Albin ville helst ligga ute och lyssna på ljudbok för att hålla sjösjukan borta och det fungerade fint. 

IMG_1429JPG
Albin lyssnar på ljudbok

00025db9-96af-4c8a-82fb-8f8d4f30be4cJPG
S/Y Lady Ann seglandes. Foto: Agota på S/Y Malla

Lasse som coachats av Kevin på Malla försökte sig på att fiska efter båten, men direkt var fiskmåsarna där och cirkulerade runt draget så vi avbröt det försöket. Vi har inte lust att få en sjöfågel på kroken vilket hänt andra och det är en mindre angenäm upplevelse.

Nazaré är som vi skrev en populär plats för surfare och världsrekordet i surf på högsta våg är taget här. Därför blev vi något förvånade när vattentemperaturen visade sig vara ännu lägre här, bara 13,7 grader utanför hamnen! Anledningen är densamma som till de höga vågorna, nämligen en form av djuphavsgrav precis utanför som gör att det både blir kallt i vattnet och att vågorna byggs upp in mot den norra stranden. Detta fick vi lära oss när vi i förrgår besökte fortet ute på udden, vilket också bjöd på en fantastisk utsikt. Men attans vilka kalla vindar det var där uppe, det isade om benen. Man kan ta en form av tågbana upp till toppen, men kön var lång och ringlade sig mellan huset i gassande sol så vi beslutade oss för att gå upp. Och ner. Det var inte lika ansträngande som det såg ut och man får passa på att motionera när man kan. Barnen börjar bli vana vid att ta sig fram till fots och trots värmen så hördes inga klagomål, skönt!

IMG_1486JPG
Utsiktsberget

IMG_3816jpg
Utsikt från promenadvägen

IMG_3817jpg
På väg till Nazaré-fyren

IMG_1492JPG
Bra utsikt från fortet

 IMG_3820jpg
Fyren i Nazaré

På vägen tillbaka stannade vi vid en fiskrestaurang som var omnämnd i Agotas Lonelyplanet-guidebok, mycket populär, framförallt hos ortsbefolkningen. Vi var först på plats och man kan väl säga att den inte såg mycket ut för världen och till skillnad från de flesta övriga portugiser vi träffat på så var engelskan något bristfälligt. Vi lyckades ändå beställa och Carro som beställt ett glas vitt vin fick in en flaska. Tur att Agota inte fått beställa dryck och gärna delade. Fisken plockades ur fiskdisken, visades upp och grillades sedan bredvid bordet där vi satt.  Maten var utsökt och paret (som vi tolkade det) som ägde restaurangen och lagade maten var glada och charmiga. Vi avslutade kvällen ombord på Lady Ann och två avsnitt från säsong 2 av Kanal 5:s serie "Över Atlanten". Även om vi ännu inte gjort överseglingen var båda besättningarna överens om att det är mycket som skiljer sig från en vanlig "översegling", mer om det i senare blogg-inlägg. 

F78E6864-2428-4116-AE49-7D6B419E5AB2JPG
En mätt fru är en glad fru

F412B80C-47F4-4CB9-9A22-1F5F4A5E775BJPG
Glada tjejer

På bryggan i Nazaré träffade vi på en båt från Skottland som också ska delta i ARC. De har dessutom två söner som är precis lika gamla som Albin och Malin, en riktig lyckoträff. Efter en kopp te i deras båt Lucky Girl följde pojkarna, Roo och Kit, med till oss för att inspektera Albin och Malins Harry Potter-arsenal, ett tydligt gemensamt intresse. Lovar gott inför framtiden! 

I Nazaré hade vi tid att serva ankarspelet. Tidigare år har vi inte använt det speciellt mycket, men i år och kommande år kommer det att behöva jobba hårt. Så nu är det uppfettat ordentligt.

IMG_3815jpg
Ankarspel isärplockat, rengjort och infettat

Från Nazaré seglade vi igår vidare till en liten ankringsvik, Sao Marthino do Porto bara 7 sjömil söderut, i hopp om varmare badvatten. I själva viken var det fortsatt 15-16 grader men inne vid stranden något varmare. Eftermiddagen ägnades åt SUP:en och lek på stranden tillsammans med barnen från den skotska båten och Felix visade de yngre barnen hur man lockar ut eremitkrabbor ur skalen.

65521B70-DCC0-4BD3-9294-0E618A5FEFD2JPG
Ankringsviken i Sao Marthino de Porto

Det som sedan skulle bli en lugn kväll förvandlades i all hast till en potentiell mardröm. Vi hade Felix över på middag och började göra oss redo för att skjutsa "hem" honom till Malla när vi fick ett nödrop från Agota på VHF:en, fullt med rök ombord på Malla. Carro och Lasse kastade sig i jollen med ficklampor och brandsläckare och vi tog oss de dryga 30 meterna bort till dem. Där luktade det tydligt bränt och felsökning pågick då ingen tydlig brandhärd kunde anas. Efter en stund beslutade vi att Carro skulle ta sig tillbaka till Lady Ann för att hålla barnen lugna och vara behjälplig om det behövdes. Efter att ha genomsökt alla utrymmen med elektronik kunde de så slutligen hitta felet, en kortslutning i nivåvakten till länspumpen. Skönt att felet hittades och kunde avhjälpas utan större konsekvenser än två skärrade besättningar. Också skönt att ha varandra när sådant händer! 

Det rullade ganska bra inne i viken men vi lyckades sova riktigt gott ändå, troligen på grund av kvällens dramatik. På förmiddagen utforskade vi den andra delen av viken där det fanns en relativt hög sanddyna som vi tog oss både upp och ner för, gissa vilket som var lättast?

IMG_1541JPG
Uppför sanddynan

IMG_1543JPG
Uppe!

IMG_1546JPG
Utsikt över ankringsviken

IMG_1547JPG
Cabin boy Albin

IMG_1552jpg
Cabin girl Malin

Sedan seglade vi vidare mot Peniche där Lucky Girl redan lagt till. Det blev en eftermiddag i deras sittbrunn och klockan gick alldeles för fort mot middagstid. Men det blir fler tillfällen att hänga, vi kommer nog slå följe från Portugal till Madeira och sedan även ses inför ARC när vi alla deltagande båtar samlas i Las Palmas. Albin och Malin fick dessutom en "gratis" engelskalektion och halva skoldagen var därmed avklarad. Imorgon siktar vi på Cascais dit Malla seglade idag för diverse inköp, bland annat en ny dingy (jolle) vilket är absolut nödvändigt om man ska ligga på svaj.  Kapten har även han en inköpslista på båtprylar han hoppas på att kunna checka av i Cascais. Från Cascais kan vi sedan göra en dagsutflykt till Lissabon utan att behöva segla hela vägen in. 

Nu har vi kommit relativt långt på vår äventyr även om den mest spännande delen fortfarande ligger framför oss. Så hur är det att långsegla, är det svårt? Nja, egentligen inte. Vad det gäller navigering är det strömmar och tidvatten som man måste räkna lite på, men det finns många hjälpmedel såsom appar och sjökortsprogram. Längs Europas kuster finns inte många hinder att ta hänsyn till, även om de många fiskeredskapen här i Portugal kräver en ständig utkik. Givetvis måste man beakta att det är öppet hav man seglar på, så hänsyn till väder, vind och våghöjd måste man ta. Känner man sig bekväm med att segla till Gotland är det ingen större skillnad med att långsegla tycker vi. Det svåraste med långsegling är att våga segla iväg.

Vi upplever att sjösjukan faktiskt avtagit något, både hos Carro och barnen, vilket även Mallas besättning instämmer i. Visst är det höga vågor, men också det verkar vara något man vänjer sig vid. Hade någon satt oss på ett flygplan ner hit och skickat ut oss i dessa vågor i en segelbåt hade vi nog upplevt de mer skrämmande än vi nu gör. Så det finns en anledning att faktiskt segla hela vägen ner till Kanarieöarna innan man ger sig ut och korsar Atlanten!

IMG_3807jpg
Långsegling - inte så svårt som man tror

af31d2b5-6ab4-4b2a-a34d-33b82e4f697eJPG
Lite mer erfaren besättning på S/Y Lady Ann

// Carro & kapten