Faial - mitt i det stora blå
Nu har vi varit i Horta på ön Faial i nästan två veckor. Den första veckan gick åt till båtfix och vi fick fin hjälp av Mid Atlantic Yacht Services med svetsning och motor. Vi fick byta samtliga fyra spridare på motorn, men nu startar den igen och går som vanligt. Felet berodde troligtvis på dålig diesel vi tankat i Sint Maarten i Västindien. Vi har hört från fler som tankat där att de fått problem efteråt, tyvärr.
På vår segling tillbaka över Atlanten hamnade vi i ett kraftigt lågtryck med stormvindar och väldigt stora vågor, som vi skrev om i förra loggboksinlägget. Vi fick då en skada på mantågsinfästningen i pulpit, mantågsstolpens fäste lossnade och teaklisten runt mantågsstolpens fäste splittrades. Vårt försäkringsbolag Alandia ersatte skadan snabbt och utan diskussion, vilket givetvis är ett stort plus i val av försäkringsbolag.
Sedan allt som behövde fixas på båten var gjort har vi fokuserat på återhämtning och att äta upp oss inför nästa etapp, haha. Restaurangbesöken har blivit många och vi har verkligen njutit av god och prisvärd mat. Dessutom stora portioner, till kaptens belåtenhet!
I hamnområdet ligger Peter Café Sport och ett besök där är ett måste när man kommer med segelbåt hit. Restaurangen har lång tradition av att ge seglare ett mål mat och dryck och givetvis besökte vi också Peters! (Det var också därifrån vi fick maten utkörd första dagen vi kom och var i karantän på svaj, fantastisk service, utan extra avgift!).
På vår segling tillbaka över Atlanten hamnade vi i ett kraftigt lågtryck med stormvindar och väldigt stora vågor, som vi skrev om i förra loggboksinlägget. Vi fick då en skada på mantågsinfästningen i pulpit, mantågsstolpens fäste lossnade och teaklisten runt mantågsstolpens fäste splittrades. Vårt försäkringsbolag Alandia ersatte skadan snabbt och utan diskussion, vilket givetvis är ett stort plus i val av försäkringsbolag.
Sedan allt som behövde fixas på båten var gjort har vi fokuserat på återhämtning och att äta upp oss inför nästa etapp, haha. Restaurangbesöken har blivit många och vi har verkligen njutit av god och prisvärd mat. Dessutom stora portioner, till kaptens belåtenhet!
I hamnområdet ligger Peter Café Sport och ett besök där är ett måste när man kommer med segelbåt hit. Restaurangen har lång tradition av att ge seglare ett mål mat och dryck och givetvis besökte vi också Peters! (Det var också därifrån vi fick maten utkörd första dagen vi kom och var i karantän på svaj, fantastisk service, utan extra avgift!).
Peter Café Sports logga
Seglingsinspirerad miljö
Någon från Dalarö båtklubb har varit på Peters
Besättningen väntar på maten
God förrätt på Peters
I torsdags hyrde vi en bil och körde runt på ön. Vi besökte vulkankratern och vandrade upp till högsta punkten på Faial. Vilken utsikt! På väg tillbaka till hyrbilen träffade vi ett holländskt par som hade sett oss i marinan. Hon frågade om vår resa och vi berättade att vi just konstaterat att ett år gick väldigt fort, nästan som ett ögonblick. Damen instämde och sa med glimten i ögat, att de varit ute och seglat i åtta år och det kändes precis lika kort. Albin presenterade sig och hon sken upp, "det finns ju en svensk båt som heter Albin Vega". Albin berättade då att han var döpt efter den båten (vi hade en Albin Vega innan vi köpte vår nuvarande båt). Då skrattade hon och sa "man ska ju döpa båten efter barnen, inte tvärtom!". Kanske har hon rätt, men både vi och Albin är hursomhelst rätt nöjda med namnvalet, haha.
Vulkankratern som senast hade utbrott på 50-talet
Albin hänger vid vulkan
Kapten blickar ut från högsta punkten på ön. Pico på andra sidan sundet
Vackra färger på toppen. Horta i dalen nedenaför.
Efter vulkanen åkte vi till en fyr som halvt begravdes i aska vid vulkanutbrottet på 50-talet. Inträdet var inte dyrt, 3 Euro för hela familjen.
Besättningen vid fyren
Fin utsikt uppe från fyren
Storslagna vyer
Lava och aska täcker marken
Att lämna en väggmålning efter sig i Horta är ett måste om man som vi har seglat över Atlanten. Både cabin crew och Carro målade väggmålningar.
Cabin girl grundmålar sin väggmålning
Malins väggmålning klar
Cabin boy grundmålar
Albins väggmålning
Carro målar vår väggmålning
Carros färdiga väggmålning
Besättningen med vår väggmålning
Hortas huvudgata
Snäll polis som bjöd cabin crew på godis
Albin får lektion i hur man gör glasstrutar
Igår fyllde cabin boy 9 år och det firades med presenter, sång och kalas. Theodore och Elise från danska båten S/Y Marthelsa kom på kalaset.
Födelsedagsbarnet blåser ut ljuset
Lego var en populär present
Nya regnjackor fanns på bådas önskelistor
Imorgon måndag efter frukost lättar vi ankar igen och seglar mot Frankrike och Cherbourg, som ligger mitt i Engelska kanalen. Det är ca 1400 nm dit och det bör ta oss cirka två veckor att segla dit. Vi har varit i kontakt med marinan i Cherbourg och det ser ut som att det bara är att segla rakt in i marinan när vi kommer. Skönt att förhoppningsvist slippa fler PCR-tester. Vi hoppas även på att kunna få vår andra Pfizer Covid-19 vaccinationsspruta i Cherbourg då vi har fina vaccinationsintyg på franska från Saint Martin.
Bunkring inför nästa etapp
Denna etapp blir den sista riktigt långa etappen för denna långsegling. När vi kommit till Cherbourg blir det troligen dagsetapper och max 1-3 dygns seglingar hemåt. Så vi ska passa på att njuta ordentligt av att vara långt ut till havs, vem vet när vi får uppleva det igen?
Tyvärr innebär det att vi återigen måste säga adjö till seglarvänner, långseglarlivets baksida, och en riktigt jobbig sådan. Så idag sa vi hej då till Emma och Roger på belgiska båten S/Y Sanuti. Imorgon skiljs våra vägar då de seglar mot Storbritannien och vi seglar mot Frankrike. Tack för alla roliga stunder!! Vi kommer att sakna er!
Tyvärr innebär det att vi återigen måste säga adjö till seglarvänner, långseglarlivets baksida, och en riktigt jobbig sådan. Så idag sa vi hej då till Emma och Roger på belgiska båten S/Y Sanuti. Imorgon skiljs våra vägar då de seglar mot Storbritannien och vi seglar mot Frankrike. Tack för alla roliga stunder!! Vi kommer att sakna er!
Världens bästa Emma & Roger
Vi kommer att sakna er!
Ikväll gick vi ut och åt middag, för sista gången här på Horta och dagen till ära gav vi oss på den portugisiska traditionen att äta mat man själv tillagar på heta lava-stenar. Spännande tyckte Cabin crew.
Malin steker kött på varm sten
Stilig cabin crew
Hej då Horta! säger besättningen på S/Y Lady Ann
// Kapten och Carro