De vaccin man skall ha när man seglar mot Västindien är: Stelkramp, Difteri, Hepatit A och B, Tyfoid, Gula febern och Kolera. I Koleravaccinationen ingår även en Turistdiarré vaccination. Stelkramp och Difteri är vaccinationer som vi alla redan har, så någon påfyllning behövs ej.

Bra info om vaccination innan avresa till Västindien: Vaccination

Stelkramp

Allvarlig sjukdom med svåra muskelkramper, orsakade av ett nervgift från bakterien Clostridium tetnani som finns i vanlig matjord. Kan överföras via förorenade småsår som man får vid exempelvis trädgårdsarbete. Främst kvinnor födda före 1950 har dåligt skydd mot stelkramp. Grundvaccination för barn och vuxna är 3 doser och därefter ges en förnyelsedos efter 10 år. Ytterligare en dos rekommenderas 30 år därefter. Stelkramp ingår i svenska barnvaccinationsprogrammet.

Symptom

Vid stelkrampssjukdomen får man okontrollerade spastiska kramper.

Behandling

I detta skede saknas specifik behandling utan patienten sövs ned och vårdas i respirator tills det går över.

Difteri

Difteri (=äkta krupp) orsakas av bakterier, som främst angriper slemhinnorna i tonsiller (halsmandlar) och svalg och sedan kan sprida sig nedåt luftrören. Bakterien bildar ett gift som kan ge nervskador eller påverka hjärtmuskeln. Främst äldre samt kvinnor födda före 1950 tillhör riskgruppen. Vaccinationen består av 4 doser och ingår i svenska barnvaccinationsprogrammet. Efter fyra doser duplexvaccin krävs sannolikt inte förnyelsedos oftare än vart 30:e år, vilket innebär att vi inte behöver en förnyelsedos.

Symptom

Infektionen sprids med luftvägssekret, men nära kontakt med en smittad krävs. Inte alla smittade blir sjuka. 2-6 dygn efter smittillfället insjuknar man med feber och svalgsymtom. Difteribakterien utsöndrar ett gift (toxin) som har allvarliga effekter på hjärta och muskler samt nervsystem och nerver, dessa symtom kan vara livshotande och uppträder i 2-3 sjukdomsveckan.

Behandling

Difterisjukdomen behandlas med en kombination av antibiotika och ett speciellt immunglobulin.

Hepatit A

Hepatit A ("epidemisk gulsot") orsakas av ett virus som förekommer i förorenat vatten och t ex i skaldjur. Ger upphov till gulsot genom inflammation i levern. Hepatit A kan inte bli kronisk. Hepatit A finns i hela världen, främst i Afrika, Asien och Syd- och Mellanamerika samt Östeuropa. Dödsfall är ovanligt hos för övrigt friska, men förekommer hos t.ex. injektionsmissbrukare (som ofta samtidigt har kronisk hepatit C infektion), alkoholister samt personer som överkonsumerar värktabletter som innehåller paracetamol (Alvedon och Panodil). Vaccination med Hepatit A vaccin ger ett bra och långvarigt skydd som varar i minst 20 år. Grundvaccination (Twinrix) består av 2 doser med 6 till 12 månaders mellanrum.

Symptom

2-6 v (vanligen c:a 30 dagar) efter smittotillfället insjuknar man med illamående, aptitlöshet, vitfärgad avföring och brun urin. En del får också feber och influensasymtom, några får utslag. Några dagar efter detta får flertalet vuxna (men endast ett fåtal barn) gulsot. Förloppet är långdraget och närmare 1/3 av vuxna har sjukdomssymtom 3-6 månader. Vissa upplever en påtaglig trötthet under och efter sjukdomen.

Behandling

För närvarande saknas behandling.

Hepatit B

Orsakas av ett virus som sprids via blod och andra infekterade kroppsvätskor vilket leder till leverinflammation med gulsot. Hepatit B finns i hela världen, främst i Afrika och stora delar av Asien och Sydamerika. Grundvaccination (Twinrix) är 3 doser hepatit B-vaccin, därefter ges i vissa fall en dos efter 1 år. Kontroll av antikroppshalten avgör när nästa dos ska ges.

Symptom

2-6 månader efter smittotillfället insjuknar man med illamående, aptitlöshet, vitfärgad avföring, brun urin. Många har besvärlig ledvärk. De flesta som sjuknar får inte gulsot, men är ändå smittsamma. I sällsynta fall får sjukdomen ett allvarligt förlopp, enstaka dödsfall förekommer. Sjukdomen kan bli kronisk och efter många år ge skrumplever och levercancer. Globalt sett finns det mer än 300.000.000 kroniskt infekterade, vilket gör att detta är ett mycket stort hälsoproblem.

Behandling

Den kroniska infektionen kan ibland behandlas med läkemedel, t.ex. interferon.

Tyfoidfeber

Tyfoidfeber orsakas av en bakterie som sprids med förorenad mat och vatten. Detta är den "ilsknaste" arten av salmonellabakterien. Ger svår sjukdom med feber och trötthet. Vaccination ger bra skyddseffekt mot tyfoidfeber. Grundvaccinationen består av en dos. Förnyelsevaccination uföres efter 3 år. Vaccination rekommenderas om du ska resa under enklare förhållanden i Afrika, Asien, Syd- och Mellanamerika eller Mellanöstern.

Symptom

Vid tyfoidfeber insjuknar man 10-14 dagar efter smittotillfället, framför allt med hög feber och ett påverkat allmäntillstånd - man blir "tyfös". Diarréerna är mindre framträdande än vid övriga salmonellainfektioner.

Behandling

Tyfoid feber kan behandlas med antibiotika.

Kolera

Svår tarmsjukdom med häftiga diarréer. Orsakas av bakterier, Vibrio cholerae, som finns i förorenat vatten i Asien, Afrika och Sydamerika. Kolerabakterien bildar ett slags gift (toxin) som påverkar utbytet av vätska och salter i tarmen. De flesta infektioner är symptomfria eller orsakar endast lätt diarré, men några procent drabbas av allvarlig sjukdom med diarréer som orsakar svår uttorkning. I dessa fall är dödligheten stor om inte behandling sätts in. Grundvaccination 2 doser (3 doser för barn 2-6 år), därefter en förnyelsedos efter ca 2 år.

Symptom

Mycket svåra vattniga diarréer

Behandling

Specifik behandling saknas

Turistdiarré (ETEC)

Många resenärer drabbas någon gång av tillfällig diarré under sin utlandsresa. En colibakterie benämnd enterotoxinbildande E. coli (ETEC) är den vanligaste orsaken till turistdiarré. Infektionen överförs via förorenad mat eller vatten. Ett kortvarigt skydd mot diarré orsakad av colibakterier kan uppnås genom koleravaccination.

Symptom

12-48 timmar efter smitta insjuknar man med lösa eller vattentunna diarréer, knipsmärtor och illamående. Ofta är besvären kortvariga, men ibland tillkommer feber. Vätskeförlusterna kan bli stora och risk finns för uttorkning.

Behandling

Infektionen självläker vanligen inom 3-4 dagar utan behandling.