Det finns många tänkbara katastrofsituationer som kan ske på en båt. De allvarligaste är:

  • Kollision med annat fartyg, container, val eller grundstötning

  • Man över bord

  • Sjukdom

  • Rigghaveri

  • Segelhaveri

  • Hårt väder

  • Roderhaveri

  • Motorhaveri

  • Vattenbrist

  • Matbrist

  • Vattenläckage

  • Elhaveri

  • Överge båten
  • Brand ombord

Vi försöker att inte avskräckas av dessa utan rustar oss så gott vi kan genom att tänka igenom en handlingsplan för respektive situation och ta med lämplig utrustning för att hantera det uppkomna läget. Har man tänkt igenom varje nödsituation i förväg och gjort checklistor ökar chansen att man handlar rätt när den eventuellt inträffar.

Kollision med annat fartyg, container, val eller grundstötning

Att försöka minska risken för att detta inträffar är givetvis det första steget. Radar, AIS, lanternor, en besättningsman ständigt på vakt, tuta och ekolod med larm kan ju minska risken. En grundstötning kan ske den bästa kapten. Ännu har vi faktiskt inte gått på grund, peppar peppar. Om det ändå skulle ske, så har vi en långkölad båt som tål grundstötningar bra. Om det ändå sker gäller det att snabbt kontrollera båten efter allvarliga skador.
  • Läckage? Se vattenläckage
  • Skador på rigg? Se rigghaveri
  • Rodret skadat? Se roderhaveri
  • Propeller & propelleraxel skadade? Se motorhaveri

Man över bord


Att försöka minska risken för att detta inträffar är givetvis det första steget. Att någon faller överbord får ALDRIG ske. Alla ombord ska ha sele med livlinor när de befinner sig på däck eller i sittbrunn. Längs däck finns band som besättningen kan fästa sig i och i sittbrunnen finns flera fästöglor. Över sprayhooden finns en båge som man kan hålla stadigt i när man rör sig mellan däck och sittbrunn. Är man själv på vakt nattetid, så väcker man den andra om man måste lämna sittbrunnen. Om någon ändå faller överbord, så har vi har livbojar med Dan-buoy, drivankare, reflexer, ljus och visselpipor som kan slängas till den nödställde. Även Hansa-lina och Life-sling. MOB-knapp ska tryckas in på GPS/plotter för att kunna hitta tillbaka till den nödställda. Vår taktik för att få ombord en besättningsman som fallit överbord är att i första hand få upp besättningsmannen via badplattformen och badstegen som sticker långt ned i vattnet. Går inte detta är andrahandsalternativet att använda storskotet och lyfta upp besättningsmannen fäst i livsele/flytväst. Vi kan även skruva bort mantåget någorlunda snabbt för att underlätta ombordlyftandet. Det tredje alternativet är att ta något av fallen och fästa i livsele/flytväst och vinscha upp den nödställda.

Sjukdom

Eftersom Caroline är läkare kommer vi att ha med oss ett mindre apotek ombord för de flesta tänkbara åkommor. Ombord kommer det att finnas en stor uppsättning mediciner (loggboksförda), suturmateriel, förbandsmateriel och undersökningsutrustning. För att komma i kontakt med andra läkare har vi en satellittelefon. Se även länken Sjukvård ombord.

Rigghaveri

Att försöka minska risken för att detta inträffar är givetvis det första steget. Vi kommer att byta ut alla stag, vant och fall innan vi seglar iväg. Under segling ska dagliga inspektioner göras för att upptäcka eventuella fel i tid och undvika ett större haveri. Reservdelar såsom extra vantskruvar, reservstag och reservvant finns med ombord, reservfall finns. Innan starten i ARC blir även riggen inspekterad och besiktigad. Vid ett rigghaveri kan vi behöva kapa löst hängande rigg. Till detta har vi med en kraftig bultsax och bågfil med många extra blad. Nödlösningen att kunna bygga ihop en nödrigg m.h.a. mastrester samt bom.

Segelhaveri

Att försöka minska risken för att detta inträffar är givetvis det första steget. Inför resan har vi budgeterat för nya segel. Tanken är att vi införskaffar seglen året innan vi seglar iväg för att provsegla dessa en säsong. Efter säsongen lämnar vi in seglen för besiktning så att eventuella brister i seglen kan åtgärdas. Ombord har vi med oss reperationssatser, segelsytråd, nålar och segeltejp för att kunna reparera trasiga segel under färd.

Hårt väder

Att försöka minska risken för att råka ut för detta är givetvis det första steget. Lyssna på väderleksrapporter från många olika källor. På längre överfarter är det givetvis omöjligt att förutspå vädret. Råkar man ut för hårt väder finns det olika sätt att hantera det. Beroende på vind och vågstorlek kan man välja mellan att:
  • Länsa med vind och sjö. Möjligen kan långa linor släpas efter båten för att minska farten. Även drivankare kan användas.
  • Driva för bara riggen. Båten lägger sig med sidan mot sjön. Inte så bra teknik att använda när det är stora brytande vågor. Broach risk.
  • Biliggning för segel. Stormfocken skotad i lovart. Rodret surrat i en vinkel som får båten att omväxlande lova och falla. Inte så bra teknik att använda när det är stora brytande vågor. Broach risk.

… och bara härda ut tills det hårda vädret avtar.

Roderhaveri

Om vi skulle råka utför ett roderhaveri, så har vi tre back up planer. Om det endast skulle vara styrvajrarna som gått av så har vi en nödrorkult ombord som kan kopplas direkt på hjärtstocken. Reservstyrvajrar finns med ombord. Även autopiloten kan gå att styra med. Plan b är att det vindroder vi ska montera, ett Hydrovane, även fungerar som nödroder. Plan c innebär att vi har en styråra med ombord med ett fäste på akterpulpiten som fungerar som nödstyrning. Har även läst om att man ska kunna använda spirbommen släpandes i vattnet tillsammans med rep kopplade till vinscharna för att kunna nödstyra båten.

Motorhaveri

Att försöka minska risken för att detta inträffar är givetvis det första steget. På en segelbåt är kanske inte ett motorhaveri att kalla en nödsituation, men vi tar med den på listan iaf. Inför resan har vi budgeterat för en motoröversyn. Med ombord ska vi ha en hel del reservdelar, såsom filter, impellrar, startmotor, generator m.m. Se länken Reservdelar för komplett reservdelslista. Haverar motorn ändå får vi lägga till med segel alternativt använda VHF för att ropa på hjälp.

Vattenbrist

Att försöka minska risken för att detta inträffar är givetvis det första steget. Ombord finns en vattentank som rymmer 300 liter vatten. På atlantöverfarten kommer vi även att ha vatten i flaskor och dunkar, tillräckligt (ransonering) med vatten för att klara oss om vattnet i vattentanken skulle bli obrukligt. Se även länken Vatten.

Matbrist

Att försöka minska risken för att detta inträffar är givetvis det första steget. Vi kommer att ha många konserver med oss ombord samt mycket torrvaror, kex och choklad. Skulle allt bli oätligt får vi hoppas på fiskelyckan.

Vattenläckage

Att försöka minska risken för att detta inträffar är givetvis det första steget. Alla genomföringar har bytts ut eller kontrollerats ombord. Vid varje genomföring sitter en tätplugg fäst i ett snöre. Genomföringarna ska kontrolleras dagligen under atlantöverseglingen. Om ett vattenläckage skulle uppstå har vi en automatisk länspump ombord samt 2 manuella. Stay afloat tätningsmassa och många hinkar samt öskar har vi också. Även potatisar (okokta) är bra att få stopp på mindre vattenläckage med. Vid ett större vattenläckage går det använda ett mindre segel (t.ex. ankarseglet) och placera detta över det stora hålet i båten från utsidan. Seglet fästs sedan på plats med snören. Detta minskar läckaget väsentligt. Tanken är att vi ska sy upp en special vattenläckage matta med speciella fästen, så att det blir lättare att täcka över hålet. Från insidan kan man minska läckaget med t.ex. kuddar pressade mot hålet som hålls på plats med en träskiva och en träplanka fästa inne i båten.

Elhaveri

Om hela elsystemet skulle haverera, så har vi back up för de viktigaste systemen ombord. Vi har batteridrivna handhållna GPS:er, batteridrivna handhållna VHF:er, batteridrivna lanternor och vindroder ombord. Dvs vi kan fortfarande navigera, kommunicera, synas och slipper handstyra på havet.

Överge båten

Att överge båten ska alltid vara det absolut sista alternativet man bör välja vid en nödsituation. Båten klarar väldigt mkt mer än vad besättningen gör. Därför är det oftast bäst att stanna ombord på båten. Om vi ändå bedömer att vi ska överge båten och gå i livflotten har vi denna checklista för att kontrollera att vi får med oss allt väsentligt, checklista. Färdigpackade grab bags finns alltid tillhands för att snabbt kunna tas med i livflotten tillsammans med vattendunkar på däck i närheten av livflotten.

Brand ombord

En brand ombord är inte önskvärt. Därför har vi tre stycken brandvarnare som är ihopkopplade. Det finns även fem stycken barndsläckare och tre stycken barndfiltar ombord.