När negativt blir positivt...

I onsdags förra veckan lämnade vi Lagos med sikte på Porto Santo. Vi visste att första dygnet skulle vara lugnt och började för motor. Humöret var på topp, måltiderna var förberedda och solen lyste. Barnen var tillfreds och vi avslutade dagen med en gemensam fika i sittbrunnen med Pågens Kanelgifflar (från IKEA) och sagor, en kväll att minnas.


Kapten styr yachten mot Porto Santo


Carro och Malin fikar


Glad besättning på S/Y Lady Ann


Lugnt ute till havs

Dag två (torsdag) började vinden så sakteliga att komma, till en början 3-4 m/s. Vi bestämde oss för att det var dags att prova gennakern, som vi fått med båten men hittills inte kommit oss för att prova. Det gick riktigt bra och vi kunde segla i 4 knop på det lugna havet. På eftermiddagen ökade vindstyrkan, helt enligt prognosen, och vi tog ned gennakern och ersatte den med den större rullgenuan. Våghöjden ökade hela tiden och till natten fick vi ta fram sjökojerna för att inte falla ur sängarna på natten.


Kapten hissar upp gennakern


Gennakern uppe!


Bad i blått vatten, 5000 meter djupt


Sjökoj uppe i salongen

På fredagen hade vågorna byggt upp sig ordentligt, vi uppskattade dem till cirka 4 meter höga, lite snett bakifrån. I byarna blåste det över 14 m/s, det rullade ordentligt, men vi gjorde fin fart hela tiden 5-10 knop.


Höga vågor ute på Atlanten


Fin segling

Under natten mot lördag väcktes plötsligt Carro och Malin, som delade soffa i salongen, av en rejäl krasch. Det lät som något stort kraschat och som glas splittrats. Vi letade förskräckt efter vad som hade gått sönder och hittade fotogenlyktan, som vanligtvis hänger ovanför bordet, nu liggandes på durken. Fästet, som är i mässing, hade tydligen nötts sönder. Som tur var höll både fotogenlyktan och dess glas. Inte heller bordet under lyktan hade tagit skada. Lite utspilld fotogen på mattan var det enda vi kunde hitta som spår efter kraschen, det kunde ha varit betydligt värre.


Söndernött fäste


Nytt fäste på plats


Positionsmarkeringar längs rutten


Klockan 10.00 den 26/9, ca ett dygn kvar


Trött cabin crew närmar sig Porto Santo

På lördagen avtog vinden och vågorna lade sig också något. Vi började inse att vi skulle nå Porto Santos något tidigare än beräknat och troligen komma fram mitt i natten. Vi funderade på om vi skulle reva för att sakta ner och istället komma fram senare och i dagsljus, men var överens om att segla på och äntligen komma fram. Vid två-tiden, i kompakt mörker kunde vi lägga oss på svaj innanför pirarna i Porto Santos hamn. En efterlängtad dusch och sedan stupade vi i säng. Båda lika trötta, men av olika anledningar. Carro som dygn två börjat känna av lite sjösjuka, hade tagit på Scopoderm-plåster mot sjösjukan. Så här efteråt, och sammantaget med Biscaya-överfarten då hon också använde plåster, kan vi konstatera att biverkningarna är lite för många och för kraftiga. Hon blir helt utslagen och orkar knappt vara vaken men kan heller inte sova, det känns som att det nästan är värre än sjösjukan själv. Även dagarna efteråt hängde en del biverkningar kvar, så nu blir det till att prova andra läkemedel än plåstren. Detta innebar ju att Lasse fick ta en stor del av vakterna, även om vindrodret skötte själva styrandet, och därmed var kapten minst lika trött. 


Framme i Porto Santo


På svaj i Porto Santo

Nåja, vi återhämtade oss i alla fall snabbt och söndagen ägnades åt bad och bokläsning. På Porto Santo och Madeira krävs ett negativt Corona-test innan man får gå iland. Vi fick tid för testning på måndag förmiddag och tack och lov gäller det enbart från 12 år och uppåt. Vi var flera besättningar som radade upp oss utanför "test-rummet" i en sidobyggnad i marinan, däribland våra kompisar från S/Y Malla och S/Y Aurora, samt en tysk och en fransk besättning som vi lärt känna. Testet är för att påvisa aktiv Corona-infektion och tas via näsan, långt bak mot svalget och i munnen. Det var allt annat än behagligt kan vi meddela. Svaret skulle komma inom 24 timmar.


Carro Corona-testas


Kapten testas även han

Följande morgon fick vi sms från kompis-båtarna som firade negativt provsvar, det vill säga inte smittade. Lasse fick också sms med samma resultat, medan Carro alltmer otåligt väntade. Samtidigt som hon pratade med lab-personal som letade efter provresultatet ringde det på Lasses telefon; "Din frus prov har kommit bort, hon måste ta ett nytt...." Jahapp. Det var bara att åka in en gång till då, och ja, det var minst lika obehagligt den andra gången. Men, provet var negativt och det var ju huvudsaken. Nu fick vi äntligen gå iland allesammans. Även våra skotska vänner på S/Y Lucky Girl hade testats negativt och vår lilla, men numera större, armada kunde ta sig an Porto Santo. 


Glassfest ombord med S/Y Mallas gastar Felix och Kevin


Malin dansar på däck


Felix och Albin tar ett kvällsdopp


Malin hjälper till med disken

Igår utforskade vi ön tillsammans med besättningen på S/Y Aurora; Jessica, Robert, Melwin, Milo och Leon. Vi tog oss upp för en av de högsta bergen på ön och kunde därefter njuta av utsikten. Barnen kämpade på jättebra och när vi slutligen var tillbaka i hamnen hade vi gått lite mer än 12 kilometer. Bra jobbat! På väg upp träffade vi på hundratals av små ödlor, kaktusar i varierande storlek och kände också hur temperaturen långsamt föll ju högre upp vi kom. Självklart belönades vandringen med en avslutande gemensam glass på torget i byns centrum.


På väg uppåt


Bergsbestigningsgruppen och berget



Cabin girl på väg uppför


Ödlespaning


Utsikt från berget


Malin och Carro


S/Y Lady Anns och S/Y Auroras besättningar


Bergsödla


Bergsväxter


Milo och Malin

Idag var det åter dags att sätta sig i skolbänken innan eftermiddagen kunde ägnas åt strandaktiviteter. Stranden ligger precis bakom piren vid hamnen där vi ligger ankrade, så det tar bara ett par minuter med jollen. Vattnet är kristallklart och när vi snorklade endast ett tjugotal meter ut, såg vi en mängd fiskar i varierande färg och storlek samt spännande stenformationer med många gömställen för havets invånare. Vi var alla rörande överens om att vi gärna stannar en dag till för lite mer snorkling och strandhäng. 


Cabin girl njuter av värmen


Albin med ny vän


Stranden i Porto Santo

Imorgon har vi tänkt att måla en liten logga på piren, vilket är en tradition när man passerar Porto Santo. Vi återkommer med resultatet.


Avtryck från tidigare långseglare

// Kapten och Carro

Hemma igen

I torsdags så kunde vi då ta sikte mot fastlandet och lämna Visby för den här gången. Det blev långt många fler dagar på Gotland än planerat och visst var vi lite uppgivna ibland men som vi skrev tidigare, det finns betydligt värre ställen att vara strandsatta på.

Överseglingen blev väldigt fin, vi kunde segla hela vägen till Sandhamn i 4-7 knop. Månen lyste upp bakom oss och det var en stjärnklar natt med många stjärnfall och blixtar vid styrbords horisont. Trots kraftiga vindar under dagarna innan, så hade havet lagt sig till stor del och de sista sjömilen avverkades i ett väldigt lugnt hav. Vi startade 12:40 på torsdagen och ankrade i Norrviken på Södra Ljusterö kl 9:30, utan vare sig sjösjuka eller missljud från motorn. Skönt! I väntan på att plocka upp besökare i Dyvik tog vi en sväng med jollen och sen övade Albin på att ro själv. Det är inte så lätt men han kämpade på bra.


Redo för jolletur!


Albin övar på att ro, tryggt förankrad till S/Y Lady Ann.

Helgen spenderades på Siarö med Carros föräldrar Mats och Suzanne ombord och på lördagen firades Mats födelsedag med båtbakad kladdkaka och blåbärspaj av nyplockade blåbär. Mats och Lasse försökte också komplettera grillmiddagen med lite nyfångad fisk men tyvärr blev det ingen fångst den här gången.


Vi hittade en hel del blåbär men fick även ihop en bukett till födelsedagsbarnet.


Grillmästarna? Gott blev det i alla fall!

Efter att ha lämnat av gästerna i Dyvik på söndag förmiddag styrde vi åter mot Norrviken för en sista natt ombord för den här gången. Båtstädning coh båttvätt stod på schemat. Vädret såg inte så lovande ut och som vanligt väntade trädgården med häckklippning, kantklippning, bärplockning, saftning och beskärning av fruktträd. Så det är vad vi har ägnat de senaste dagarna åt och just nu står Kaptensvillans vinbärssaft och puttrar på spisen.

Vi återkommer med en summering av årets semestersegling men vi är klart nöjda trots motorhaveri och starka vindar.

/Carro

Åter på svensk mark!

Från Lohusalo seglade vi vidare till Dirhami, varmaste dagen hittills så det blev stopp för bad vid två tillfällen under färd. Albin kastar sig i utan att blinka och trivs som fisken i vattnet, självklart med flytväst på. Dirhami är en något större gästhamn med en fantastisk liten restaurang precis vid strandkanten där vi intog både eftermiddagsdrinken och middagen. Däremellan hann vi med ett dopp, inte lika långgrunt som på de andra ställena men fortsatt varmt i vattnet.


Besättningen får inte gå på plankan utan på badbryggan.


Drink före maten i Dirhami

27/7 kom vi till Haapsalu, en gammal stad med Estlands mest kända borgruin. Det stod i hamnguiden att den var förebild för Ilon Wiklands ritning av Mattisborgen i Ronja Rövardotter. Vi besökte ruinen och även kyrkan där "Den vita damen" sägs spöka i tornfönstret. En kvinna som smugglades in i klostret av en munk, men upptäcktes och låstes in i fängelsehålan där hon fick svälta ihjäl. Spännande och lite småläskigt tyckte Albin. Självklart blev det glass och ett bad och därmed uppfylldes i alla fall två av Malins tre krav på en sommardag. Den tredje är lekplats men det fick vi stå över denna dag.

Gästhamnen, Grand Holm Marina, var som de andra estniska hamnar vi besökt otroligt fin och välorganiserad med en hamnvakt som tar emot vid tilläggning, fräscha duschar och trevlig hamnrestaurang. Denna var dessutom otroligt billig, endast 15 euro för en natt inkl. vatten och el.


I Estlands mest kända borgruin.


Haapsalu hamn

Efter Haapsalu började vi längta till Gotland men bedömde att det behövdes ytterligare en hamn innan vi gav oss av över havet. Det slutade med att vi valde Triigi på ön Ösel. I hamn vräkte regnet ner och vinden var hård men det gjorde inte allt för mycket för Triigi visade sig kort och gott vara en hamn för färjan till fastlandet med ett fåtal gästplatser och inget mer. Så det var inte mycket att upptäcka mer än ett litet café med sparsamt sortiment. Det blev ändå en tur iland med regnkläderna på och lite lekar på en liten gräsplätt för att aktivera de yngre besättningsmedlemmarna.

Nästa morgon påbörjade vi så färden över till Visby. 165 sjömil. Det började i fint väder med dålig vind så de första 40 sjömilen fick motorn jobba innan vi kunde hissa segel. Därefter blev det segling i 5,5-7,5 knop de följande 53 sjömilen. Trots sjösjuketablett så kände sig Carro inte på topp och stackars Malin kräktes. Men efter en dusch i sittbrunnen och övertygelse om att (gosedjurs-ugglan) Ugglis snart skulle vara ren igen så kom det glada humöret tillbaka. Barnen som sedan sov gott hela natten trots hård vind, 12 m/s, och höga vågor, Malin ända till 08:30, och på morgonen var det inga sura miner trots kvarstående 7 timmar till havs. Lasse stod (satt) tappert vid kommandobryggan under natten och fick ett par timmars sömn på morgonkvisten. Styrde nästan hela natten gjorde Ray, vår autopilot. De sista sjömilen var väldigt skumpiga och motorn fick gå på högvarv mot motvinden. Klockan 14 kunde vi så äntligen beträda gotländsk mark efter tilläggning vid piren, den lite lugnare delen av hamnen.

Därefter blev det stortvätt och en tur till lekparken innan hela besättningen stupade i säng relativt tidigt.


Solnedgång någonstans på Östersjön.


S/Y Lady Ann by night


S/Y Lady Ann by night 2, revat försegel.


Soluppgång på havet nära Fårö.


S/Y Lady Ann på upploppet in till Visby.

Igår gjorde vi dag ett av två på Kneippbyns sommarland, efterlängtat av båda barnen. Hoppborgar, rutschkanor, karuseller, berg och dalbana, sångstund på kullen och Pippiteater, alltsammans toppat av en kram från Pippi. Och inte nog med det, dessutom ett löfte om att få återkomma idag samt utlovat besök av "Anna Untz Untz", Carros vän Anna som bor på Gotland. Det blev lite lek och bus ombord innan tjejerna drog sig upp på stan för en middag på tumanhand. Kapten fick laga egen mat, baguette och påsbea. Mums!


Cabin crew + Pippi Långstrump

Idag började dagen med sång och ballonger för Kapten som fyller år. Kapten fick godis och en äkta sinusvåg 3000W inverter av besättningen! Därefter återvände vi till Kneippbyn för att även utforska vattenlandet. Albin som älskar bad var helnöjd och badade tills läpparna var blå, helst i den djupa bassängen. Malin var inte överförtjust i just vattenrutschkanorna men ändå nöjd med att doppa sig lite då och då. Vi hann också med att se dagens Pippi-föreställning och att några av skådespelarna bytt roller eller bytts ut verkade inte bekomma något av barnen. Tillbaka i båten blev det lite motorfix eftersom motorn knackat lite sista biten i hamn. Lasse bytte dieselfilter, rengjorde vattenavskiljaren och tillsatte injector cleaner i dieseln. Födelsedagsfirandet fortsatte med middag ute på stan och en promenad längs ringmuren, innan det hela avslutades med en glass nere vid hamnen. Imorgon blir det lite häng i Visby innan vi fortsätter vår färd, troligen mot Öland.


Storfiskaren Albin håvar

Sjörövaren Svarta-Malin

En av Albins flaskposter har också blivit hittade! Treåriga Rene och hans pappa Lainer från Frankrike hittade den i byn Tsitre i Estland! De skulle rama in Albins flaskpost, som de skrev själva: - Det är inte varje dag man hittar ett brev från havet. Tack familjen Laurent för att ni svarade på Albin flaskpost!

//Carro och Kapten

Deutschland

Vi blev inblåsta i Rönne ytterligare en dag. Då passade vi på att klippa cabin boy Albins hår. Vi har försökt att klippa det i några veckor nu, men barn verkar inte gilla hårklippning. Carro gick upp på stan och köpte en inslagen present till honom. (Ja, Malin fick också en inslagen present. Hon klippte sig utan protester i Kiatorp tillsammans med kapten. Kapten fick ingen present.) Med den mutan gick han med på att klippa sig i sittbrunnen. Vad det var som fanns i paketet syns på bilden nedan:


Pirater ombord.

Klockan 04.00 i lördags seglade vi iväg mot Tyskland. Vinden hade bedarrat, men stora vågor fanns kvar. Det var fortfarande mörkt när vi seglade iväg. Efter ca en timme fick vi se denna vackra soluppgång över Bornholm.


Soluppgång över Bornholm.

Efter 53 sjömil och i strålande sol kunde vi angöra hamnen i Sassnitz. Gästhamnen var helt tom, men till kvällen var det proppfullt. Kapten fyllde år denna dag och firades i hamn med paket och middag på en av restaurangerna längs strandpromenaden med sjöutsikt.

I gästhamnen fanns det inga vattenslangar för tankning på bryggorna. De uttag som fanns stod det Kein Trinkwasser på. Några tyskabåtar tankade detta vatten i sina tankar ändå. Kanske för att enbart diska med? Hursom så hade de med sig egna långa vattenslangar ombord. Verkar som om man behöver det i Tyskland. Som tur är har vi en stor vattentank på 300 liter ombord och vi tankade fullt i Rönne, så vi behövde inte tanka detta vatten. Gasolen tog slut på Bornholm och eftersom de inte har samma gasolflaskor eller anslutningar i Danmark eller i Tyskland, så fick vi vänta med att byta tills vi kom tillbaka till Sverige igen. Vi har en liten blå 2 kgs gasflaska med oss i resverv som vi kopplade in under utomlandsvistelsen. Vi använde även vår elkokplatta vi inskaffat inför säsongen.


Rügens klippor i sikte! Även solen skiner!


Allt klart för att segla in i Tysklands farvatten.

I år har vi utöver Sea clear även ett annat sjökortsprogram ombord. OpenCPN heter det. Funkar jättebra och har stöd för alla våra instrument.

I Sassnitz gick vi i söndags på långpromenad längs stranden under de höga klipporna och hade picknick. Sedan fortsatte promenaden ut längs den långa piren i hamnen. Båda barnen sov bra efter denna promenad i värmen. I fiskehamnen finns flera fiskebåtar som säljer färdigmat. Vi åt lunch där flera gånger och det var jättegott. Fish & chips och fisksmörgåsar var mums mums.


Fiskehamnen i Sassnitz med alla fiskebåtsrestauranger.


En av fiskebåtsrestaurangerna.

Utöver att turista i Sassnitz passade vi även på att handla lite vin. Eller lite och lite, det blev en hel del... Nu har vi så det räcker några år.


Resultatet av första turen till affären.


Utanför Aldi och vi försöker få plats med inköpen. Tur att vi har stor barnvagn och kärringvagn.

Efter tre dagar i Sassnitz med fantastiskt sommarväder kände vi att vi var klara där och satte natten till tisdag väckarklockan på 2.00. I mörkret gled vi sakta ut ur hamnen med kurs mot Simrishamn, 72 sjömil bort. Den utlovade SO 4 m/s blev O 12 m/s. Turligt nog inte motvind iaf och vi kunde segla snabbt! I Simrishamn blev det välbehövlig sötvattendusch av yachten. Den hade blivit väldigt kladdig av allt saltvatten som sköljts över båten under seglingarna här nere.


Frukost under segling i 8 knop mot Simrishamn. Det lutar 25 grader, så det är lite sport att pricka Malins mun med yoghurten.

Vi börjar nu färden norrut mot Åkersberga, beräknar att vara hemma runt 20:e augusti, lagom till sommarens andra bröllop. Ett trevligt sätt att både börja och avsluta semestern på.

I detta nu är vi ute på ett vågigt Hanöbukten, men har strålande sol. Hoppas det fortsätter så för om det är något vi saknat denna sommar så är det just värme och sol. Men tror ändå vi lyckats pricka in förhållandevis bra väder om vi jämför med rapporter hemifrån..

// Kapten

Östersjön by night

Det blev ytterligare en dag i Nynäshamn på grund av kraftiga vindar. Dagen spenderades med en tur på "stan", lunch i båten, mer håvfiske tillsammans med båtgrannen 7-åriga Rosa och lekplatsbesök. Vattnet i skåpet var mycket riktigt läckage i en genomföring och kapten ägnade eftermiddagen åt tätning med gott resultat.


Vår lilla sjöman som trivs ombord!

I onsdags drog vi vidare till Oxelösund. Det blåste rejält och regnade även till och från. För att undvika sjösjuka hos framförallt Carro och Albin satt vi ute så mycket som möjligt. Medan vi andra kurade ihop oss under sprayhooden stod Malin i vinden och regnet och tjöt av glädje. Hon var i sitt esse och förstod inte alls varför vi tyckte att hon skulle komma in till oss i lä. Kommer nog bli en bra seglare av henne minsann!

Vi hade planer på att segla vidare mot Visby på natten, men SMHI gick ut med klass 1-varning, risk för vindar över 15m/s, vilket de andra vädersidorna inte hade i sina prognoser. Med två barn ombord får man ta det säkra före det osäkra så vi låg kvar, och fortsatte istället mot Fyrudden i torsdags. Lagom till att vi kom i hamn kom ösregnet och middagen intogs på hamnkrogen, gott och bekvämt!


Glada barn i Fyrudden. Kasta sten i vattnet tröttnar man aldrig på!

Varningen för starka vindar låg kvar och nog blåste det allt, vi seglade till Västervik i 7 knop med enbart försegel i fredags, vindar upp mot 17 m/s. På grund av den starka vinden var det många båtar som stannat i hamn och Pro Marinas gästhamn var full. Det finns dock ytterligare en hamn i Västervik, Wikingarnas båtklubb som hyr ut de medlemmars platser som är tomma under sommaren. Turligt nog var det en man som lämnade sin plats just när vi kom och vi fick därmed den sista platsen.

Det blåste på ordentligt hela fredagen och även lördag förmiddag för att därefter enligt prognosen minska i vindstyrka. Detta innebar att det äntligen var dags. Gotland och Pippiland stod på tur. När barnen somnat igår kväll gav vi oss av. Och prognoserna stämde nästan för bra, knappt 3 m/s och vi fick gå med motor och storsegel för att hålla 6,5 knop över till Visby. En underbart vacker kväll och en lika vacker morgon kantade överfarten och vi anlände i Visby hamn klockan 05:00 imorse. Natten var lite kylig så det var fullt seglarställ, mössa och vantar som gällde. Albin var vaken sista timmen men vid gott humör och efter tilläggning kunde vi sova i ett par-tre timmar. Vi kom dock nog lite väl tidigt, det var ont om platser och piren som vi brukar ligga vid var bokad för ARC Baltic Race. 19 båtar väntades under söndagförmiddagen. Vi lade oss där först för att sedan kliva upp vid nio och leta ny plats. Då hade turligt nog några båtar lämnat och vi fick plats i Fiskehamnen. Dock på "behörigt avstånd" från partybåtarna som intar Visby under den så kallade Stockholmsveckan, vilken börjar imorgon.


Nattupplyst panel.


Vi närmar oss Visby, söndag 12 juli klockan 04:00.


Albin som med spänd förväntan anländer till Pippis ö.

Förmiddagen spenderades i lekparken, därefter lunch på stan och titt i lite butiker innan det var dags att återvända till båten för siesta. Kapten som stått vid rodret hela natten samt Malin tog sig en tupplur medan Albin och Carro pysslade med Jake och piraten-pysselboken. Middag i båten (med hämtmat från Joda) och därefter dusch för hela besättningen. Skönt efter en natt till havs. Därefter en ny tur på stan med glass och strandpromenad. Imorgon väntar äntligen Pippiland, vilket Albin längtat efter sedan förra sommaren, och sen en tur till norra Gotland för middag med vännerna Anna och Niklas. Känns redan nu som en bra dag!


I de fina "Pippi-tröjorna" de fått i present av Ia och Peter, Carros faster och man.

Bornholm tur och retur

Efter två dagars storm och regn i Ystad kunde vi i tisdags äntligen dra vidare till Bornholm och Rönne. Dessutom med vind i seglena, cirka 6 knop hela överfarten. Väl i hamn blev det promenad på stan och den obligatoriska glassen, "stor Gubbe-glass" (jordubbsglass) till Albin. Vi hann också med ett dopp på den lilla stranden vid hamnen. Eller dopp och dopp, fötterna för oss, upp till knäna för Albin. Endast 17 grader i vattnet, brr.... I onsdags blev det lek på lekplats på förmiddagen. Där hittade Albin en dansk dagisgrupp som han snabbt blev vän med. Lunch i båten och sedan promenad på stan. Medan Albin sov i vagnen passade vi på att gå i lite affärer och dessutom hann vi med en stund på uteservering med Malin som sällskap.

 
  

Igår vände vi norrut igen med stopp på Hanö. Strax efter avfärd, som skedde redan klockan 05:45 för att få plats vid Hanö, hörde vi ett anrop på VHF:en (kommunikationsradion ombord). En fiskebåt anropade segelbåten bakom. Vi konstaterade att vi hade en fiskebåt i närheten och svarade därför på anropet. Dock är ingen av oss särskilt bra på danska och trots önskemål från våran sida om att fortsätta kommunicera på engelska övergick anropande kapten på danska. Vi lyckades dock förstå så mycket som att de varnade för något och efter kontroll av både sjökort och plotter insåg vi att det inte var oss det gällde. Men bra att öva lite radiokommunikation i alla fall!


Livligt trafikerad sjöfartsled i Bornholmsgattet, ses på plottern via AIS (Automatic Identification System).

Idag kom vi till Karlskrona och det blev lek i park och promenad på stan. Visionen om en fika i solen medan barnen sov sprack dock som Albins McDonalds-ballong mot gruset. Albin skulle inte alls sova middag och trots en evigheeeetslång promenad med vagnen uteblev John Blund och när klockan började närma sig fem insåg vi att det var dags att ge upp. Det något stillasittande båtlivet tröttar tydligen inte ut tillräckligt. Istället blev det tidig läggning vilket kan vara lite skönt det med. Nu återstår en omgång Yatzy innan det är dags att krypa till kojs. Imorgon har vi siktet inställt på Kristianopel och förhoppningsvis lite bad, termometern visar på 19,6 grader i vattnet här. Tyvärr har det varit rikligt med algblomning både vid Hanö och under dagens färd. Vi håller tummarna på att det ser bättre ut vid Kristianopel.

 
Så här gott sover man om man hoppar middagsluren. Snart kommer vi Kiatorp!

Tanken är att vi ska vara i Oskarshamn på måndag för några dagar på landstället, Kiatorp. En trevlig avstickare där Albin får springa fritt hela dagarna, han blir ju lite rastlös på båten även om vi försöker aktivera honom i hamn. Och dessutom möjlighet att tvätta kläder. Det har vi även gjort i gästhamn två gånger hittills, i Visby och i Ystad, men nu ska även sängkläder och handdukar få sig en omgång. Och mormor och morfar, samt Ia och "Pätär" (Carros faster med man) får möjlighet att krama på barnbarnen efter fyra veckors frånvaro.

Motorproblemen som uppstod i Simrishamn verkar vara lösta. Troligen var det avlagringar i spridarna och/eller igensatt dieselfilter eftersom byte av dieselfilter och en omgång injector cleaner i tanken gjorde susen. Nu går den som smort igen utan missljud.

//Carro

Segling till Visby

När vi kom till Fyrudden bestämde vi oss för att ta en "liten" avstickare till Visby på vår semester. Visby ligger bara ca 57 sjömil sydost om Fyrudden. Sagt och gjort, klockan 6.00 gick vi upp och förberedde båten för havssegling. Barnen sov och vaknade först när vi kom ut på öppet hav.


Segling i 8 knop mot Visby.


Seglar så skummet yr.

Det blåste NO-vind ca 6-9 m/s, så vi fick en fin segling i 6-8 knop hela vägen till Visby. Dock så var det ganska stora vågor vilket medförde att två i bestättningen blev sjösjuka. Albin kräktes i hinken och sov sedan en stund. Sen var han fit for fight igen! Styrman Carro kräktes inte, men var rätt grön i ansiktet. Malin och kapten skötte yachten (segling, navigering och fotografering) under tiden!


Snart framme efter 57 sjömil till havs.

Väl i hamn fick Albin en välförtjänt "Ålandshavspresent", nya Pippigubbar (Piraterna).


Albin och piraterna.

Vi letade efter en ledig boj inne i "partyhamnen", men kapten hittade ingen plats han var nöjd med. Därför lade vi till vid piren. Hamnkaptenen kom då i ilfart och välkommnade den första båten för året som låg vid piren. "Till helgen är det fullt även här", sa han. Vi tycker det är väldigt skönt att ligga helt solo vid bryggan!


S/Y Lady Ann ligger alldeles ensam i Visby.

Efter tilläggning och middag blev det en promenad genom Visby med barnvagnen.


Kvällspromenad på gång.

// Captain